Samtal med Tina Lund

MOTSTÅNDSRÖRELSEN. Der Dritte Weg har genomfört en intervju med Nordiska motståndsrörelsens Tina Lund.

Nedanstående intervju med Tina Lund är genomförd av en kvinna från vår tyska samarbetsorganisation Der Dritte Weg. Detta som ett led i organisationens månadskolumn ”Weggefährtin” som fokuserar på intervjuer med nationella kvinnor. Originalartikeln går att läsa på tyska HÄR.

Den ursprungliga tanken med denna artikel var att ge en inblick i strukturerna hos Nordiska Motståndsrörelsen, med tonvikt på kvinnornas arbete. Efter en detaljerad intervju med Tina, och några privata ord senare, var det inte mer än rätt att artikeln även skulle ge en privat inblick i det liv en kvinna, som i alla avseenden ägnat sig åt kampen för folk och land på ett inspirerande sätt, lever. Anklagande ord som är tankeväckande, kampberättelser som väcker mod, sanna ord som inte kräver någon diskussion.

Jag insåg att Tina var en speciell kvinna för över ett år sedan när jag träffade henne på en demonstration med Nordiska motståndsrörelsen i Stockholm. Hon har ett öppet, hjärtligt sätt och hade mycket att förtälja om politiska svårigheter, den sociala förändringen och den långsamma men säkra omskolningen av hennes folk de senaste decennierna.

Tinas tänkande har alltid varit mycket traditionellt, naturligt som hon själv kallar det. Nationalsocialismen är för henne den mest naturliga livsformen, blodsbevarandet och bevarandet av den nordiska kulturen är fundamentala. Som hos många har det lett till att hon har ett intresse att söka och vårda kontakten med människor som delar hennes ideal.

Med den första migrationsvågen från Balkan i början av 1990-talet lades grundstenen för hennes aktivism. Hon blev politiskt aktiv i Sverigedemokraterna i samband med valet 1994, ett parti som sitt namn till trots på den tiden då fortfarande var ett parti med nationella värderingar och mål, men som under de efterföljande åren mer och mer skulle förvandlas till en systemkontrollerad, liberal dynghög.

Kampen för sitt land var vad som drev henne vidare och 1998 anslöt hon sig till Nationalsocialistisk front som politisk aktivist och kämpade till sig respekt och erkännande bland de, mestadels, manliga partikamraterna.

När hennes barn föddes blev det under några år lite lugnare runt den energiska kvinnan, hon ägnade sig åt sin roll som mor och hängav sig åt den vackraste tiden i en kvinnas liv. Men då den politiska omställningen i Sverige inte tog ledigt under dessa år såg Tina att tiden hade kommit för en helt ny utmaning: Tillbaka till fronten för det nationella motståndet och samtidigt förena familj med aktivism. Detta eftersom kampen för fäderneslandet inte är en könsfråga, som svenskarna säger, utan ett ansvar som var och en av oss har.

Tina tillsammans med Vera Oredsson.

Så hittade hon sin plats i Nordiska motståndsrörelsen för cirka 5 år sedan, då den extraordinära kvinnan blivit en extraordinär mor.

Om hennes barn upplever marginalisering i skolan? ”Nej, inte det minsta. Många av barnen tycker att det är coolt att deras klasskamrats mamma är med i Motståndsrörelsen.” Inte heller med de andra föräldrarna har hon några problem, i den lilla svenska byn där hon bor är hon accepterad.

Idag leder Tina sin egen grupp inom Nordiska motståndsrörelsen och får från alla sidor den respekt som hon tillkämpat sig under alla år av aktiv kamp. Hon är särskilt stolt över kvinnorna i organisationen, som inte bara stöttar männen utan också själva är aktiva i den vardagliga kampverksamheten. Flygbladsutdelningar, affischeringar, eller att vara en del av kökslaget vid tillställningar. Alla bidrar efter förmåga.

De som inte kan vara offentliga kan också arbeta på andra sätt. Så har det till exempel sedan en tid funnits en egen radiopodcast av och för kvinnor.

Frågan om rollfördelningen inom Nordiska motståndsrörelsen kan snabbt förklaras med en mening: Rätt person på rätt plats. Alla har sina uppgifter, anpassade efter sina styrkor och intressen, oavsett om du är man eller kvinna. Det enda undantaget enligt Tina: “Vid demonstrationer är det männen som bär sköldarna. Vi vill förmedla en traditionell förebild eftersom vi står för traditionella värderingar.”

Tina ser också sitt ledarskap som en möjlighet, att som en förebild för andra kvinnor ge dem mod att stå upp mot den rådande tidsandan. Tro på mottot “Det jag kan, kan även du.” Därför talar hon i organisationens radio, söker i den offentliga verksamheten diskussion med svenskar på gatorna och försöker förstå varför så få kvinnor är intresserade av politisk aktivism.

Då hon själv är mamma ställer hon sig samma fråga om och om igen:

Hur kan man bara sjunka ner i bekvämlighet och passivism och lämna över en sämre värld till sina barn? Vi är den sista generationen som kan ändra något. Efter oss är det upp till våra barn och för dem kommer det att bli svårare än för oss. Aktivism på gatan är bara en liten del av det som utgör vårt arbete. Vi har medlemmar som av personliga skäl föredrar att arbeta i skuggan, men ändå bidrar till en väsentlig del av helheten. Det finns ingen anledning att inte vara aktiv!

Hon anklagar med rätta de kvinnor som blint irrar runt som en grå massa och ger sina öron och sin tilltro till den sjukliga bolsjevistiska tidsandan och hela tiden försöker marknadsföra sin “individuella” personlighet på Instagram, Facebook och liknande.

Men det finns i Sverige också de få, kvinnor och män, som tar saker och ting i egna händer och inte drar sig från att sticka ut från mängden. De kommer från alla samhällsskikt och har funnit vägen till organisationen på sina egna sätt, vare sig det är kvinnor som upplevt trakasserier av “nysvenskarna”, ungdomarna som tröttnat på mat med osunda tillsatser och den brutala fabriksdjurhållningen som funnit vägen till en mer naturlig livsstil i en artikel från Nordiska motståndsrörelsen, eller mannen som vill kunna släppa iväg fru och barn med ett gott samvete om kvällen.

Tina vet att hennes rörelse gör en skillnad och hon är stolt över att vara en del av helheten. Att kämpa, som vit, som mor, som fru. För Sverige, för sitt fädernesland och för hela Norden.

Till sist vill jag tacka Tina för orden, från kvinna till kvinna. Hon är mer än bara en “Weggefährtin“ (följeslagare), kvinnor som hon förtjänar att kallas för “föregångare”.

Lyssna även på en helintervju med Tina i NR Dalarna:
Listen to ”NR Dalarna #25: Medlemsgruppen i Näste 5” on Spreaker.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
6 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments
Anders Jonsson
Nybörjare
Anders Jonsson
8 månader sedan

Fantastisk härlig artikel med en fantastisk kvinna.

Mycket roligt att Der Dritte Weg valde att skriva om en kvinnlig kämpe i Nordiska motståndsrörelsen.

Tobias
Nybörjare
Tobias
8 månader sedan

Mycket bra artikel,du är en bra kämpe och kamrat Tina.

Hell seger!

Slipsen
Nybörjare
Slipsen
8 månader sedan

Intressant och bra intervju!
Jag känner inte dig Tina men flera gånger när man har varit på församlingar inför demonstrationer har du kommit fram till vårat sällskap och hälsat glatt. Det har gjort att man alltid har känt sig extra välkommen och taggad, speciellt i Dalarna!
Kvinnor och män ska komplettera varandra, vilket vi gör inom ns. Inte bekämpa varandra i ett meningslöst könskrig/klasskamp som de röda förespråkar!

Fredrika
Nybörjare
Fredrika
8 månader sedan

Tina är ett föredöme för oss alla. Å jag minns den där bilden när hon mötte Vera med blommor och var så där tjusig. Tina kommer nog att gå till historien som en av de kvinnor som beredde vägen för dem som följer efter oss, i ett kommande, bättre Norden.

nordbo
Nybörjare
nordbo
8 månader sedan

Bilden med Tina och Vera är att spara digitalt men att måla fram senare på duk med den som kan.

Rokviken
Nybörjare
Rokviken
8 månader sedan

Hon är ett fördöme som många andra vita kvinnor inom NMR. Jag salutera dem om och om igen.