NORDISK HISTORIA. Fynd har gjorts av äldre bofasta samhällen utanför Sölvesborg i Blekinge. Fynden visar att det fanns komplexa samhällen i Norden tidigare än vad man har trott, nästan lika tidigt som i Mellanöstern.

Osteologen Adam Boethius med några av arkeologerna på utgrävningen av Norje-Sunnansund. Foto: Lunds universitet.

Osteologen Adam Boethius med några av arkeologerna på utgrävningen av Norje-Sunnansund. Foto: Lunds universitet.

Adam Boethius, osteolog vid Lunds Universitet, har gjort världens äldsta fynd av lagrad fermenterad fisk utanför Sölvesborg i Blekinge. Fyndet visar att det fanns komplexa samhällen i Norden långt tidigare än vad man först trott.

— Att kunna bevara och konservera en stor mängd mat visar att dessa samlare-jägare-fiskare kunde leva som bofasta och livnära en större population än vad forskare tidigare trott, säger Boethius vars fynd i dag publiceras i den ledande arkeologiska tidskriften Journal of Archaeological Science.

Tidigare har man trott att människor på de nordligare breddgraderna levde mobila liv medan man samtidigt i Mellanöstern var bofasta, började odla tidigare och hålla boskap. Men förmågan att masslagra fisk visar att de nordligare samhällena var mer utvecklade än man tidigare trott. I ett större perspektiv motsvaras den samtida utvecklingen i Mellanöstern på ett antal sätt.

— Skillnaden ligger i miljön, vilka traditioner man hade och vilken typ av mat som fanns att tillgå. När man i Mellanöstern blev bofasta bönder med tamboskap och jordbruk så utnyttjade de nordligare samlarna-jägarna-fiskarna, så kallade furagerare, – vattnets resurser och ”skördade” fisk, menar Boethius.

Fyndet gjordes vid en gammal boplats som är 9200 år gammal och belägen vid en plats som en gång varit en sjö vid utloppet till Östersjön.

— Jag blev mycket förvånad. I ett område på utgrävningsytan påträffades mycket stora mängder fisk, cirka 30 000 fiskben per kvadratmeterruta, och bark. Efter att detta lager grävts bort kunde vi se en anläggning, en avlång grop, som grävts ner i den underliggande leran och var omgärdad av både stolphål och mindre pinnhål, fortsätter Boethius.

Med hjälp av etnografiska jämförelser med folkgrupper boendes kring de arktiska och subarktiska tundra- och skogsområdena i norra Eurasien och norra Nordamerika samt på Grönland stod det klart att man hade fermenterat stora mängder fisk – en tidig variant av dagens surströmming. Vid analysen av anläggningen och det fiskbensmaterial man hittat har det gjorts beräkningar på att man fångat minst 60 ton sötvattensfisk på platsen.

Salt fanns inte tillgängligt vid denna tiden och eftersom man inte heller kunde göra keramiska kärl för förvaring har man surat fisken med hjälp av bland annat tallbark och sälfett, varpå alltsammans lagts i säl- och vildsvinsskinn som sedan grävts ned i en grop som täckts med lerig jord. Den här typen av fermenteringsprocess funkar enbart i ett kallt klimat.

— Precis då för 9200 år sedan, några tusen år efter istiden var det ett så kallat köldevent som sänkte temperaturen på norra halvklotet. Den här typen av fermentering av fisk, där inte salt är nödvändigt, ser man i den cirkumpolära delen av jorden hos t ex inuiterna och eskimåerna. Korta fiskesäsonger och fuktigt klimat gör att man inte kan torka eller röka en så stor mängd fisk, berättar osteologen.

Tidigare har man inte hittat såna här fynd på grund av att fiskben är sköra och försvinner lättare än ben från landdjur, men vid anläggningen utanför Sölvesborg har förutsättningarna varit gynnsamma.

— Det är väldigt sällsynt att fiskbenen bevaras så bra; att vi dessutom sållade med finmaskiga nät över stora delar av utgrävningsytan gjorde att vi fick en unik insyn i dessa tidigmesolitiska människors levnads- och näringsstrategier, avslutar Boethius.

Källor:
Rutten fisk tecken på bofasta samhällen i Norden lika tidigt som i civilisationens vagga
Bofasta samhällen i Norden lika tidigt som i civilisationens vagga


  • Publicerad:
    2016-02-10 18:10