Dagens datum 3 november: Denna dag 1952 flög en prototyp av SAAB 32 Lansen för första gången med testpiloten Bengt Olow vid spakarna.

Bild 1

SAAB 32 var det första svenska flygplan som blev projekterat enligt matematiska koordinatsystem istället för vanliga flygplansritningar. Flygpanskrovet kunde då planeras att få en hållfasthet på upp till 12g positivt och 8g negativt (1g = 1 gånger tyngdkraften för en given vikt, i detta fall flygplanets vikt) Normal användning skulle ligga mellan +8g och -3g.

Under hösten 1946 började KFF och SAAB diskutera nästa flygplan som skulle ersätta SAAB B 18 och SAAB T 18 (Bomb- och Torpedplan), SAAB 21 (J 21 A och R) samt de importerade Mosquitoplanen J 30. Man pratade allmänt numera om attackplan istället för bombplan eller torpedplan.

Projektledare blev Artur Bråsjö på SAAB. Först var man inne på att konstruera ett plan med dubbla motorer, men det skulle bli för dyrt och tungt, det projektet var 1119. Det var en del andra projekt som man jobbade med samtidigt och efter en del diskussioner fram och tillbaka lade SAAB fram projekt 1150.

Det var ett mindre ganska konventionellt tvåsitsigt pilvingat flygplan man till slut valde, dock var egenskaperna skräddarsydda för attackuppdrag på lägsta höjd. Planet skulle ha en räckvidd för att kunna starta från en centralt belägen bas och kunna nå alla delar av vårt land inom en timme. Projekt P1150 blev sedermera SAAB 32 Lansen.

Lansen blev det första systemflygplanet som byggdes i Sverige med, för tiden, mycket sofistikerade elektroniska system samt radar. I utrustningen ingick också radarhöjdmätare som i varje ögonblick visade planets exakta höjd över terrängen vilket var nödvändigt med tanke på den extremt låga höjd planen skulle kunna operera på. Attackuppdrag på låg höjd kräver exakt precision vid navigeringen och därför blev SAAB 32 tvåsitsigt, piloten längst fram och navigatören i baksits.

Viktigt att veta är att samtidigt som projektering och utveckling av Lansen pågick hade KFF:s Robotbyrå ett annat projekt på gång. Det var en ny sjömålsrobot som skulle ingå i Lansens vapenarsenal. Robot 4, eller RB04, skulle bli världens första flygburna robot avsedd att bekämpa fartyg med. Vårt försvar var huvudsakligen inriktat på att stoppa anfall från havet, nämligen Östersjön. Taktiken med ett antal divisioner om 8 plan på lägsta höjd, alla utrustade med 2st RB04, hoppades man kunna avskräcka även en stormakt med. En RB04 kunde sänka även större fartyg på den tiden.

En A32 Lansen från F17 i Kallinge med RB04.

En A32 Lansen från F17 i Kallinge med RB04.

I december 1948 fick SAAB beställning på detaljkonstruktion och en modell i full skala. När man provade lågfartsegenskaperna för J 29 Tunnan monterade man ett par pilvingar med samma svepning, 25 grader, på en SAAB safir. På Lansen skulle svepet på vingarna vara 39 grader så samma Safir byggdes ännu en gång om med nya vingar fast med lansens 39 graders pilvinge. Nu döpte man den gamla Safiren till SAAB 202.

SAAB 202.

SAAB 202.

Testerna höll vad man beräknat och tur var väl det för man hade redan parallellt med testerna på SAAB 202 byggt fyra stycken provflygplan av SAAB 32 Lansen.

Motorvalet föll på den engelska rolls Royce Avon Mk 21 som man fick licens på att tillverka i Sverige hos Flygmotor i Trollhättan och fick beteckningen RM5. Det var planerat att använda den svensktillverkade motorn Dovern (RM4) från Stal, men den var inte färdigutvecklad ännu och man kunde inte vänta på detta utan Flygförvaltningen beslutade att söka tillstånd för licenstillverkning av utländska motorer. KFF beslutade också att avveckla inhemsk flygmotortillverkning.

Den första prototypen av Lansen flög alltså den 3 november 1952, men bara knappt ett år senare den 25:e oktober 1953 passerade en av prototyperna ljudvallen, det vill säga flög fortare än ljudet. Pilot var återigen Bengt Olow och Mach 1 uppnåddes efter en svag dykning. Det var också första gången ett svenskt flygplan uppnådde denna hastighet.

Flygvapnet beställde och fick sina första leveranser av A 32 Lansen i december 1955. Den första flottilj som tilldelades A 32 var F 17 i Kallinge som fick sina T 18 utbytta. A 32 slutade tillverkas under 1957, men då hade en annan version av Lansen börjat byggas.

Samma år som de första A 32:orna levererades hade ett projekt påbörjats om utveckling och konstruktion av ett natt- och allvädersjaktplan. Det nya planet var en vidareutveckling av A 32 och fick beteckningen J 32B. Huvudsaklig skillnad hos J 32B var en starkare motor, kraftigare beväpning och bättre avionik. Automatkanonerna var nu 4 st 30 mm Aden m/55 istället för de fyra 20 mm Hispanokanonerna som A 32 hade, dessutom kunde modernare raketer eller jaktrobotar medföras.

J 32B flög första gången den 7 januari 1957. Den kraftigare motorn var densamma som de första Drakenflygplanen hade, en RM6. Med den nya motorn och en förbättrad efterbrännkammare fick J 32b avsevärt bättre prestanda än de äldre A 32:orna. Smeknamnet på den nya typen blev Lansen Sport. Flygvapnet fick sina första leveranser av J 32B i juli 1958.

J 32B från F4 Frösön.

J 32B från F4 Frösön.

Ytterligare en version byggdes ny. S 32C, spaningsversionen, var en variant av A 32 men med kameror i nosen istället för automatkanoner. Totalt byggdes och levererades 450 st SAAB 32 till Flygvapnet, dessutom hade det byggts 4 prototyper. Andra varianter av Lansen var J 32D som tilldelades Målflygdivisionen på F3 Malmslätt samt J 32E som utrustades med elektronisk störutrustning. De senare 2 varianterna var ombyggda J 32B, alltså inga nybyggen.

Näst efter SAAB 105 (Sk 60) är Lansen det plan som varit i tjänst under längst tid i vårt försvar. Från 1955 till 1998, i 43 år, har den gamla arbetshästen jobbat på i olika versioner. Faktum är att det fortfarande flyger omkring J 32:or i svenska lufthavet. Det finns 2 st civilregistrerade på F7 i Såtenäs som används till att ta luftprover med och även till strålningsmätningar på hög höjd.

bild 5

En A 32 från F6 Karlsborg (sista attackflygflottiljen, lades ner 1978).

En A 32 från F6 Karlsborg (sista attackflygflottiljen, lades ner 1978).

Källor: SAAB, Flygvapenmuseum, Flygförvaltningen, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-11-03.


  • Publicerad:
    2018-11-03 00:03