Mordet på Elin Krantz

Dagens datum 26 september: Idag för tre år sedan ägde det brutala mordet på Elin Krantz rum i Göteborg. Ett dåd i mångkulturens tecken som kom att beröra många.

elinkr1

Sent en septembernatt tar Elin Krantz tillsammans med en gammal klasskamrat femmans spårvagn som kör upp till det invandrartäta Länsmansgården. Hon har varit ute och roat sig med vänner inne i centrala Göteborg. På filmen från övervakningskamerorna ser man hur Elin och hennes vän pratar under den färd som skulle bli hennes sista.

Med på vagnen finns en man vid namn Ephrem Tadele Yohannes. Filmen visar hur Yohannes försöker ta kontakt med de båda kvinnorna som tydligt visar sitt ointresse. Elins väninna stiger av bara några hållplatser ifrån Gropegårdsgatan som ligger nära Elins bostad. När Yohannes ser att Elin sitter ensam kvar fortsätter han att störa henne. Flera gånger går han fram till henne, pratar och sätter sig till sist bredvid henne. Han lutar sig över henne och man ser tydligt att Elin besväras av mannens påtvingade sätt. Hon tar upp sin mobiltelefon och tittar sedan ut genom fönstret i hopp om att han ska upphöra.

Av någon anledning väljer Elin att sitta kvar och åker förbi hela åtta hållplatser till vagnens ändhållplats på Temperaturgatan. Där går hon av, med sin mördare hack i häl. Spårvagnsföraren berättar senare i förhör att mannen lugnt följer efter Elin. Kort efter att de båda gått av vagnen ringer det för tredje gången hemma hos en av Elins vänner. Den som ringer är Elin, men hennes vän sover och svarar inte. På morgonen ser han att han har tre missade samtal från sin vän. Han lyssnar på meddelandena och hör en desperat kvinna skrika ”NEJ!” samtidigt som två män med lugna röster samtalar på ett främmande språk. Av misstag råkar vännen radera meddelandena vilket kommer att försvåra utredningen ytterligare för polisen.

På kvällen den 27 september hittar polisen den sargade kroppen efter Elin Krantz, i en skogsdunge. Hon ligger dold under stenblock och skadorna vittnar om en brutal våldtäkt och ett besinningslöst våld. Etiopiern Ephrem Tadele Yohannes, 23, grips den 28 september på sannolika skäl misstänkt för mordet på Elin. En polis känner igen honom från spårvagnens övervakningsfilm. Yohannes står då och hänger vid Centralstationen. Mordet på Elin väcker snabbt avsky bland människor runt om i landet, men även utomlands. I Göteborg håller man ett fackeltåg för att protestera mot våldet riktat mot kvinnor. När bilderna av Elins våldtagna och sönderslagna kropp sprids på nätet kulminerar hatet och många känner att det nu får vara nog. En av de som berörs är Nordfronts Chefredaktör, Fredrik Vejdeland, som skriver krönikan ”Glöm aldrig bort Elin”.

mördare

Ephrem Tadele Yohannes

Det rättsliga efterspelet drar igång på allvar i mitten av mars 2011. Yohannes, som tidigare nekat till brott, ger medgivande efter medgivande. Mycket talar för att han är Elins mördare. Det framkommer uppgifter om att han tidigare visat sig vara våldsam mot kvinnor och att han suttit i fängelse i USA. Yohannes ska där också ha genomgått en behandling för att råda bot på sin aggressivitet. Men det som knyter honom mest till mordet och våldtäkten är upptäckten av Elins DNA i form av blod och sekret på hans byxor och kalsonger.

Under rättegången är Elins mamma och pappa där tillsammans med hennes fem syskon. Elins pappa sitter och skakar, tårarna rinner nedför hans kinder då bilderna av hans en gång så vackra och levnadsglada dotter visas. Flera vittnen berättar om vad de hört. Bland annat säger en kvinna som bor cirka 100 meter från brottsplatsen hur hon hörde skrik mitt i natten då hon var uppe och ammade sin bebis. Skriken höll på i ungefär 15 minuter. Då ska klockan ha varit kvart i fem på morgonen. Under gråten och vittnesmålen flinar Yohannes mot Elins förkrossade familj som sitter bakom en vägg av skottsäkert glas. Den 13 april 2011 meddelar Göteborgs Tingsrätt att Ephrem Tadele Yohannes är den skyldige. Hovrättens dom blir offentlig den 10 juni 2011; 16 års fängelse samt livstids utvisning.

”Vad kan vara allvarligare än detta? Han har tagit livet av en ung kvinna med hela livet framför sig på ett fruktansvärt brutalt sätt. Hon var inte intresserad av hans närmanden och då tar han sig frihet att göra slut på hennes liv. Hela hennes familj har drabbats. Det kommer aldrig att bli bättre. Det finns sår som aldrig kommer att läka”, säger åklagaren Stina Lundqvist när hovrättsförhandlingarna avslutas.

Efter begravningen och rättegången fortsatte livet för omvärlden. Men en sak är säker. De makabra bilderna och de fruktansvärda detaljerna som skildrade övergreppen och mordet på Elin Krantz etsade sig fast i mångas minne.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments