Rekord på rekord

Av ,
Chefredaktör
0

MÅNADEN SOM GÅTT. Demonstrationen i Göteborg, nya rekord, goda relationer med andra alternativmedier och framgångsrikt trollande är några av sakerna som präglade Nordfronts arbete i september.

Månaden som gått:

I Månaden som gått summerar chefredaktören Nordfronts arbete den gångna månaden och resonerar kring hemsidans utveckling.

Förra månaden skrev jag att augusti varit en händelserik och intensiv månad för Nordfront. Under september växlade Nordfront upp ytterligare och hade sin mest produktiva månad någonsin.

Totalt publicerades 690 artiklar, notiser och kamprapporter på Nordfront föregående månad. Det blir i snitt 23 texter per dag.

Innan 2017 hade Nordfront aldrig kommit över 600 texter per månad, men i år har vi tagit oss över den gränsen flera gånger och förhoppningsvis landar vi snart över 700.

Läsarrekord och demonstrationen i Göteborg
Den höjda produktiviteten på Nordfront har också betalat av sig i ett högt antal unika läsare förra månaden och ett nytt rekord vad gäller antalet unika besökare under en enskild dag. För första gången någonsin hanterade Nordfront 100 000 unika besökare under ett dygn.

Det var såklart månadens sista dag, lördagen den 30 september, då Nordiska motståndsrörelsen intog Göteborg, som gav oss detta nya besöksrekord. Detta bevisar än en gång att samspelet mellan Nordfronts opinionsbildning på nätet och Motståndsrörelsens aktivism på gatan är ett vinnande koncept och en fördel vi har som andra alternativmedier saknar.


Inför demonstrationen gick tangentborden också varma då vi var tvungna att bemöta den massmediala hetsen och polisens fulspelande. Jag själv skrev en artikel om hets mot folkgrupp-lagen efter att Simon Lindberg åtalats för att ha ropat hell seger och höjt en knuten näve på en demonstration förra året. I artikeln gick jag också in på hur polisen inför demonstrationen i Göteborg försökte omtolka lagen. Den här juridiska striden om svensk yttrandefrihet kommer garanterat att fortgå nu efter den senaste demonstrationen, varför vi säkert kommer få anledning att återkomma med fler artiklar i ämnet.

Goda relationer med andra alternativmedier
Kort efter att jag officiellt tillträdde som chefredaktör intervjuades jag i Vita pillret och diskuterade Nordfront, Motståndsrörelsens politik och den kommande demonstrationen i Göteborg. Jag intervjuades också av Motgift inför demonstrationen.

Men den intervju från förra månaden som jag rekommenderar mest är intervjun med Pär Öberg som Ingrid Carlqvist och Daniel Frändelöv (mer känd som ”Conrad”) publicerade. Öberg briljerade verkligen i den intervjun och gav som vanligt nationalsocialismen ett mer humant ansikte. Intervjun innefattade komplicerade och kritiska frågor, men frågorna ställdes med en nyfikenhet och öppenhet som i princip alltid saknas i etablerade medier där journalisternas mål alltid är att ”sätta dit” den intervjuade personen.


En lyssnare klippte ihop ett kort inslag med några av sakerna Öberg sa i intervjun.

Under demonstrationen i Göteborg närvarade också flera alternativmedier som fotade och filmade och jag tror att det är en av sakerna som hindrar polisen från att använda mer övervåld än de redan gör i vissa lägen. Bechir Rabani, Joakim Lamotte, Peter Imanuelsen och andra oberoende journalister som var på plats i Göteborg gjorde också ett bra jobb med att uppmärksamma vänstervåldet som etablerad media annars gärna tystar ner.

Vad gäller mer ideologiska alternativmedier analyserades demonstrationen i Göteborg på ett bra sätt i Me Ne Frego där Emil Hagberg medverkade. (I skrivande stund är avsnittet tyvärr inte tillgängligt då Soundcloud kort efter Hagbergs medverkan verkar ha beslutat sig för att stänga ner Me Ne Fregos konto.)

Den gamla nationella rörelsen präglades ofta av konflikter mellan olika organisationer eftersom organisationerna konkurrerade om en begränsad mängd politiska aktivister. Aktivister är en bristvara och samtidigt livsnödvändiga för en politisk rörelse, så det är mer eller mindre ofrånkomligt att en osund inåtfixering mot de konkurrerande organisationerna uppstår.

Vad gäller alternativmedier är situationen däremot en annan. Att en person läser på andra alternativmedier skadar inte Nordfront på något sätt. Tvärtom utgör Nordfront tillsammans med andra alternativmedier en helhet som är på väg att bilda ett nytt medieetablissemang som kommer konkurrera med det gamla och svenskfientliga medieetablissemanget i Sverige.

Olika alternativmedier fångar olika målgrupper och bidrar till viss radikalisering. Även om alla alternativmedier inte har ett lika radikalt budskap som Nordfront och Motståndsrörelsen så slussar de ändå vidare sina läsare, lyssnare och tittare åt rätt håll.

Den här konstruktiva mediala pluralismen kombinerad med den organisatoriska enighet som har börjat uppstå runt Motståndsrörelsen gör att den nationella rörelsen alltmer börjar se ut som en seriös och livskraftig rörelse. Det är förmodligen därför den mediala hetsen, internetcensuren och försöken att kriminalisera symboler och organisationer aldrig tidigare varit värre än vad den är idag. Vi är helt enkelt på väg åt rätt håll och börjar irritera systemet på allvar.

Insändare, intervjuer och insamlingar
Förra månaden publicerade Nordfront en välskriven och intressant insändare om porrmissbruk. Insändaren väckte mycket uppmärksamhet och hyllades i kommentarsfältet, vilket visar att det är ett viktigt ämne som kan behöva belysas mer framöver.

Vi publicerade också flera andra intressanta insändare, däribland två insändare av akademikern Ylva Johansson där jag tyckte att den första var extra intressant då den erbjöd ett ”utifrånperspektiv” på hetskampanjen mot Motståndsrörelsen som pågår i gammelmedia just nu.

Den som vill dela med sig av sina tankar om något kan alltid skicka in sina insändare till redaktionen@nordfront.se

Under september publicerade Nordfront också ett flertal intervjuer angående de redaktionella förändringarna som presenterades på Nordendagarna i slutet av augusti. Fredrik Vejdeland intervjuade mig och jag intervjuade Simon Holmqvist. Holmqvist intervjuade i sin tur Robin Palmblad om webbtv.

Angående webbtv kan det nämnas att Nordfront sände live fyra gånger förra månaden. Vi sände från fördemonstrationen i Göteborg, antipride-aktionen i Falun, kommunfullmäktigemötet i Ludvika och huvuddemonstrationen i Göteborg. I skrivande stund har sändningarna från de fyra tillfällena 328 000 visningar på Youtube.

Att intresset för Nordfront och Nordiska motståndsrörelsen är stort såg man också när vi på under ett dygn samlade in 26 000 kr för att införskaffa en riktigt bra kamera åt våra fotografer. Jag minns hur det tidigare tagit veckor för oss att få in liknande belopp i mer akuta sammanhang som efterspelet till Kärrtorp. Så det är glädjande att se att stödet för vår verksamhet har ökat så drastiskt de senaste åren.

Trollande
Den politiska debatten i Sverige är ofta så sinnessjuk att det inte går att ge sig in i den på ett allvarligt och konstruktivt sätt. Det enda man kan göra i vissa fall är att bidra till kaoset och idiotin för att få allt att spåra ur ännu mer, vilket förhoppningsvis får mer rationella människor att genomskåda en del av galenskaperna. Detta lyckades Nordfront väldigt bra med på Twitter förra månaden.

Eftersom både riksdagspolitikern Hanif Bali (M) och Nordfront hånade Henrik Arnstads el-skejtande presenterade Arnstad konspirationsteorin att vi har ett samarbete med Bali. Konspirationsteorin framfördes först i en twitterkonversation, sedan i en debattartikel av Arnstad och har därefter diskuterats i andra medier.

För att späda på antirasisternas paranoia gick Nordfront också ut på Twitter med ett ställningstagande när judinnan Helle Klein hamnat i ett tjafs med Bali. Vi skrev då att vi helhjärtat stödde iraniern Bali i det bråket och lyckades provocera Klein såpass mycket att hon inte kunde motstå att retweeta vårt inlägg och försöka använda det som ett slagträ i debatten. Bali kontrade då med att judinnan Klein sprider ”nazistpropaganda” genom att retweeta Nordfront.

Hela debatten är absurd och efterbliven. Dels för att Bali helt uppenbart inte är en renlärig ”nazist” och dels för att det inte hade spelat någon roll om han hade samarbetat med ”nazister” – har man rätt så har man rätt, oavsett vem man är associerad med.

Men för att hålla liv i den uppblossade debatten kan jag tillägga att jag verkligen tror att Hanif Bali i någon mån är rasmedveten och döljer sina riktiga åsikter för att överleva inom svensk politik. Och med tanke på hur mycket nytta Henrik Arnstad gör för den nationella kampen tror jag att det kan ligga något i ryktet som gör gällande att Arnstad egentligen är en nationalist som låtsas vara antirasist för att skämma ut vänstern.

Låt paranoian breda ut sig och trollandet fortsätta!

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

Meddela om
wpDiscuz