1984. Den av regeringen tillsatta utredningen om Medie- och informationskunnighet lämnas in idag. I såväl uppdragsgivarens direktiv till utredaren som i den färdigställda rapporten förklaras att ”desinformation, propaganda och näthat” utgör ett ”hot mot demokratin”.
”Desinformation, propaganda och näthat” hotar den svenska demokratin. Därför krävs nu en nationell samling.
Det är slutsatserna i Regeringens utredning om Medie- och informationskunnighet (MIK), som tillsattes för dryg två år sedan – och som i sina direktiv hade exakt samma formulering som utredaren Carl Heath nu presenterar som den tvååriga utredningens slutsats. Så här skrev regeringen i ett pressmeddelande 23/8 2018:
Nationell satsning på medie- och informationskunnighet ska öka motståndskraften mot desinformation och näthat
Regeringen har i dag beslutat om kommittédirektiv till en nationell satsning på Medie- och informationskunnighet (MIK). Uppdraget innebär att arbeta med insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat.— Digitaliseringen, ett förändrat medielandskap och nya medievanor har lett till ett ökat behov av att vi alla har tillräckliga kunskaper för att kritiskt granska information och nyheter vi tar del av. Desinformation, propaganda och näthat sprider sig snabbt i vårt samhälle. Det hotar vår demokrati och vi behöver alla stå emot det och stå upp mot det, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
Uppdraget ges till forskaren Carl Heath…Uppdraget ska slutredovisas i sin helhet senast den 1 oktober 2020.
Idag lämnar regeringens utredare alltså över sin färdigställda rapport till nu sittande kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP). Så här kommenterar han själv rapporten till Sveriges Radio (SR):
— I tider som dessa, där desinformation och propaganda påverkar hur vi fattar beslut, det utgör en utmaning mot vår demokrati och det driver på motsättningar. Det skapar polarisering och försvårar ett öppet och demokratiskt samtal. Det är i ljuset av det som jag ser att situationen är allvarlig och att vi måste agera.
”Det demokratiska samtalet har förändrats under de senaste tio åren”
Heath uttrycker en oro för att ”det demokratiska samtalet har förändrats de senaste tio åren” och reflekterar:
— Vi har aldrig någonsin haft så stora möjligheter att göra vår röst hörd i digitala medier. Det är bra, men samtidigt ser vi att digitala plattformar också är arenor på vilka vi ser att desinformation, propaganda och näthat sprids.
”Näthat” utgör enligt utredaren det största hotet:
— Vi kan se att alldeles för många hotas och att det anmäls alldeles för lite brott. Det är ett område som vi se måste tas på allvar.
Kultur- och demokratiministern fäster stor vikt vid utredningen och kommenterar till SR:
— Demokrati är så mycket mer än att gå och rösta vart fjärde år. Vi måste ha ett bra samtalsklimat, och ingen ska naturligtvis behöva bli utsatt för hot och trakasserier när man gör sin röst hörd.
Varken utredaren Heath eller Kultur- och demokratiminister Lind ger under intervjuerna för SR några specifika exempel på den ”desinformation”, det ”näthat” eller de ”hot” som de menar hotar ”det demokratiska samtalet” i Sverige.
Hoppa till huvudinnehåll
