Regeringen vill införa orwellianska medielagar – men vet inte hur de kommer att fungera

YTTRANDEFRIHET. Regeringens planerade ändringar i mediegrundlagarna har väckt starka reaktioner på oberoende medier, bloggar och sociala medier. Justitiedepartementet vet inte vad lagarna kommer att innebära i praktiken.

Regeringens planerade ändringar i grundlagarna rörande media har väckt starka reaktioner. Det är åtminstone delvis på grund av människors nuvarande rätt att ta del av information som grundlagsändringen har blivit allmänt känd.

De kommande mediegrundlagarna är tänkta att stärka regeringens och medieoligopolets grepp om informationshantering under förevändning att man ­vill skydda så kallade ”känsliga personuppgifter” från att komma ut.

Den så kallade oppositionen med Moderaterna i spetsen har röstat för regeringens lagförslag som drastiskt väntas minska medborgarnas insyn i samhällsskeenden.

En majoritet av riksdagspartierna vill hindra spridandet av ”känsliga personuppgifter”. Nätplatser som Lexbase, vilka säljer information om dömda personers personuppgifter, ska förbjudas att göra sådant. Endast ”etablerade” bolagsmedier ska få lov att söka information. Flera kritiker hävdar med bestämdhet att detta syftar till att förbjuda rapportering om kriminella invandrare. Skälet till det antas vara att rasfrämlingar är starkt överrepresenterade bland brottslingar, vilket rimmar illa med den officiella bild som Sveriges elit försöker ge av det mångkulturella landet. Men exakt vilka konsekvenser lagarna har, vet vi inte förrän de har stiftats.

Inte heller ansvariga tjänstemän vet, eller vill tala om, hur den förändrade lagen kommer att tillämpas och vilka nätplatser som kommer beröras. Ett problem är att det ska införas så kallade delegationsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Med delegationsbestämmelser menas att regeringen ska besluta om vilka som delegeras rätten att söka viss information, och vilka som inte ska få den rätten. Misstanken är att den endast kommer att delegeras till aktörer som inte är intresserade av den typen av information som regeringen vill dölja.

I propositionen står det bland annat:

Det införs delegationsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ger utrymme att i lag reglera om förbud mot offentliggörande av personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, personuppgifter om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning, personuppgifter som består av genetiska uppgifter eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, eller personuppgifter om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel.

Detta ska gälla ”endast om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa dessa och det med hänsyn till verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet”.

Att ta reda på vilken främmande ras brottslingar har är alltså tänkbara fakta som kommer att räknas till ”otillbörliga intrång”

Nättidningen Fria Tider har kontaktat Justitiedepartementet för att få klarhet i frågan men får inget tydligt svar. De säger att domstolarna kommer att avgöra om brott har begått av någon publicist. Det innebär att alla som publicerar material är potentiella brottslingar, eftersom publicisten inte vet om han eller hon har begått ett brott förrän någon har polisanmält densamme och fallet har prövats i domstol.

Precis som lagen om ”hets mot folkgrupp” så riskerar regeringens nya lag att bli godtycklig. Man skapar på så sätt en otrygg verksamhetssituation i landet i syfte att avskräcka människor från att granska skeenden som staten inte vill ha granskade.

Fria Tider frågar Grundlagsenheten på Justitiedepartementet om de ändrade mediegrundlagarna kommer att göra det olagligt att driva en nätplats baserad på bloggsystem och som publicerar nyhetsartiklar utifrån brottmålsdomar. Bloggar har också sökfunktioner och bygger på databaser som på något sätt är sökbara.

Grundlagsenheten svarar att de inte ”tror” det, men att domstolarna måste avgöra sådana frågor:

— Som vid all lagstiftning kommer det i slutändan bli rättstillämparen, alltså domstolarna, som prövar bestämmelsens räckvidd. Jag har dock, utifrån mitt tjänstemannaperspektiv, svårt att se att bestämmelsen skulle kunna tillämpas på ditt exempel.

Lagen är som klippt och skuren för de judiska storbolagens medier. Med den nya lagen kommer dessa att stärka greppet om informationsspridning och rapportering. Medborgarjournalister och sammanslutningar som Megafonerna och Granskning Sverige är exempel på aktörer som den judiska mediejätten Bonniers uttryckligen har sagt sig vilja stoppa, för ”demokratins” och ”det fria ordets” skull. Det enda man i dagsläget kan vara säker på är att den nya lagen kommer att tjäna de judiska bolagens så kallade agendajournalistik väl.

Källa:
Regeringen kan inte svara hur de ändrade mediegrundlagarna kommer fungera

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

2
Lämna en kommentar

Please Login to comment
2 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
Alliansens nya besked: Stoppar orwelliansk grundlagsändring | Nordfront.seEllen Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Ellen
Medlem

Bra artikel!

trackback

[…] Nordfront har tidigare skrivit om den hårt kritiserade grundlagsändringen som arbetats fram av regeringen. Enligt förslaget skulle bland annat ”icke-godkända” medieaktörer sluta kunna få ta del av information rörande brott och straff, även om det rörde sig om grundlagsskyddade tidningar med utgivningsbevis. […]