1984. Som ett svar på förra veckans terrordåd i Stockholm vill regeringen nu kriminalisera deltagande i organisationer som klassas som ”terroristiska”. Eftersom detta strider mot den grundlagsstadgade föreningsfriheten har regeringen tillsatt en ”snabbutredning” av frågan.

Justitieminister Morgan Johansson (S).

Under gårdagen hölls en pressträff där justitieminister Morgan Johansson (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lät meddela att regeringen vill skärpa terrorlagstiftningen. Detta med anledning av terrordådet i Stockholm som under förra fredagen dödade fyra och skadade femton.

Det regeringen vill göra är att kriminalisera deltagande i organisationer som man klassar som ”terroristiska”. Som hinder för en sådan åtgärd ligger föreningsfriheten, vilken är reglerad av Regeringsformen i grundlagen.

Därför tillsätter man nu en ”snabbutredning”, som ska ledas av justitierådet Stefan Johansson, i hur man ska kunna formulera om grundlagen. Förebilden är Norge, där det sedan 2013 är olagligt med deltagande i vissa organisationer.

— Att finansiera en terroristorganisation är redan förbjudet, och det har ansetts vara förenligt med föreningsfriheten. Föreningsfriheten har aldrig syftat till att man ska kunna vara aktiv i terroristorganisationer, förklarade justitieminister Johansson under pressträffen och menade att detta är en ”lucka” i svensk lagstiftning.

Målet med den nya lagen är att kunna lagföra personer utan att behöva knyta dem till specifika brottsliga handlingar. Regeringen vill att det ska räcka med att man är aktiv i en organisation som de själva har pekat ut som terrororganisation.

— I dag är det så att det måste knytas till ett specifikt terrorbrott. Vad vi nu säger är att om du är aktiv i den organisationen som ägnar sig åt terrorbrott, då ska du kunna fällas för det, berättade Johansson vidare.

Kritiken som framförts om att regeringen nu agerar i panik efter terrordådet avvisar justitieministern:

— Eftersom det här är ett led i ett lagstiftningsarbete som påbörjades hösten 2014, och där remissinstanser som Svea Hovrätt och utredaren Lars Werkström själv pekade på det här före terrordådet i fredags, så menar jag nog att det varit en process och att vi inte handlar i panik.

Enligt en rundringning till riksdagspartierna som SVT nyheter har gjort så ställer sig samtliga partier, utom Vänsterpartiet, positivt till den föreslagna inskränkningen av grundlagen. Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Hedin är en av de utfrågade som ser stora fördelar med en sådan åtgärd och vill dessutom gå ännu längre.

— Det innebär att man kan straffa någon som beblandar sig med terrorister, oavsett om det handlar om att vederbörande åkt till Syrien för att laga mat åt IS-krigare eller om personen stridit för organisationen. Vi vill också kriminalisera stöd till terrororganisationer, till exempel i form av kommunikation, ekonomiska göromål eller liknande, berättade Hedin.

Alla är dock inte lika positiva till regeringens åtgärd och många menar nu att regeringen i grund och botten vill kriminalisera åsikter istället för handlingar. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg ifrågasätter bland annat vad som ska klassas som en terrororganisation och hur man ska avgränsa begreppet ”deltagande”.

Gustav Fridolin menar dock att det är just detta som justitierådet Stefan Johansson ska ordna åt regeringen.

— En hel del av den avgränsningsproblematik som kan finnas löste vi redan i den lag som i dag som gäller och som förbjuder att man finansierar terrororganisationer, förklarade Fridolin under pressträffen.

Nordfront kunde också rapportera tidigare i veckan att myndigheterna använder terrordådet som en förevändning att förfölja och trakassera politiska dissidenter. I måndags meddelade exempelvis SÄPO-chefen Anders Thornberg i SVT-programmet Agenda att man utreder islamister som ”individer” och att man istället riktar sina resurser på ”vit makt-miljön”.

Utredningen av grundlagsändringen ska vara klar till den 15 december så att regeringens proposition kan läggas innan mandatperiodens utgång. Detta för att det krävs två riksdagsbeslut med en ett allmänt riksdagsval emellan för att ändra i grundlagen, något som ska ge folket en chans att kunna stoppa ändringen. Med tanke på att Sveriges riksdagspartier rent traditionellt har varit ganska tystlåtna om kommande grundlagsändringar under valrörelser samt att det verkar saknas någon betydande opposition mot förslaget i riksdagen så är det dock tveksamt ifall detta kommer att spela någon större roll. Grundlagsändringen kan därmed komma att träda i kraft redan 2018.

Källor:
Regeringen vill kriminalisera deltagande i terrororganisationer
Majoritet för att kriminalisera samröre med terrorgrupper


  • Publicerad:
    2017-04-13 22:20