Rakryggade patrioter mötte rättsväsendet

Under onsdagen stod nio patrioter inför rätta i säkerhetssalen i Stockholms rådhus, misstänkta för ”våldsamt upplopp”, på grund av de händelser som inträffade under nationaldagen förra året i staden. Bland de misstänkta fanns fyra personer knutna till Svenska motståndsrörelsen och Nationell Ungdom.


Insläppet till rättssalen tog lång tid då samtliga deltagare fick passera genom en metalldetektor och sedan visiteras. (Foto: Nationellt Motstånd)

Rättegången inleddes
Rättegången inleddes vid 09.30 i säkerhetssalen i Stockholms rådhus. På plats fanns även ett 40-tal nationella på plats för att visa sitt stöd till de åtalade, dock fick endast 25 åhörare plats inne i salen.
Åklagaren, Stefan Lind, började med att lägga fram sin sakframställan, där han menade att de nio personer som fanns åtalade hade gått till förenat våld mot tjänstgörande poliser vid det aktuella tillfället och därför gjort sig skyldiga till våldsamt upplopp. Han menade att hans film-, bild- och vittnesbevisning skulle visa på detta.
De närmaste 30 minuterna fick domstolen titta på en filmsnutt. Först visades den i realtid, sedan i slow-motion där man försökte identifiera de åtalade genom att göra en ljus ring runt några personer. Vad åklagaren ville få fram genom filmvisningen var att dessa personer satte sig upp mot polismyndigheten genom att kasta föremål mot deras tjänstemän. Detta visade emellertid inte filmen, utan istället fick man se hur ett hundratal nationella springer fram och kastar projektiler mot den plats där ”antifascisterna” befann sig, och alltså inte där polisen stod.
Efter att åklagaren visat sin film och sina bilder hade det blivit tid för hans förhör med de åtalade.


På plats i Rådhuset fanns många patrioter för att visa sitt stöd för de åtalade. (Foto: Nationellt Motstånd)

Patrioter gjorde sin plikt
Nästan samtliga åtalade nekade till brott, vissa erkände emellertid att de hade befunnit sig på plats. Åtalad efter åtalad fick berätta vad som hade hänt vid nationaldagen förra året. Vissa var mer tystlåtna än andra, med all rätt eftersom flera personer enligt egen utsago inte var på platserna där det kastades. Detta tycktes också stämma, eftersom åklagarens bevisning inte kunde ge en klar identifikation mot samtliga åtalade.
Vissa av patrioterna talade desto mer och förklarade grundligt om varför de vart på plats. Att de gjorde sin plikt mot sitt folk och land att med varje tillgängligt medel protestera och stoppa den ”antifascistiska” demonstrationen, som hade parollen ”Avskaffa nationalstaten”. Det hade man också lyckats med om inte de modiga antifascisterna i sista sekund av rädsla sökt polistillstånd för sitt jippo.
Patrioterna förklarade även enigt att man inte hade som uppsåt att träffa eller attackera polismännen, eftersom det enbart skulle motverka deras egentliga syften. Det var därför man vid Kanslikajen och Riksgatan valde att retirera från polisens mur, istället för att forcera den.
De åtalade satte vid flera tillfällen åklagaren på plats och påtalade hans brister i bevisningen samt tillrättavisade honom, något som uppskattades från åhörarna då man emellanåt kunde höra skratt därifrån.

Åklagarens polisvittne bekräftade patrioternas version
Efter lunch hade det blivit tid för åklagaren att ta in sina vittnen. Den första polismannen, Till von Eisenhart, bekräftade till åklagarens förtret det patrioterna redan berättat. Att han trodde projektilerna var avsedda mot antifascisterna även om någon enstaka hade träffat honom och hans kollegor.
Det andra vittnet, även han polis, berättade hur han hade tjänstgjort under nationaldagen och hur han tillsammans med kollegor hade kontrollerat två av de åtalade patrioterna, vilka inte hade gripits tillsammans med de övriga 100 personerna som greps under nationaldagseftermiddagen.

Åklagaren yrkar på ”fängelsestraff av betydande längd”
När rättegången hade pågått i stort sett hela dagen hade tiden kommit då parterna skulle genomföra sin slutplädering. Åklagaren yrkade, trots sin dåliga bevisning på att samtliga åtalade över 18 år (dvs sju av nio stycken), skulle dömas till ”fängelsestraff av betydande längd”, till de två som var under 18 år vid det aktuella tillfället yrkade han på samhällstjänst.
Försvarsadvokaterna menade i sina slutpläderingar att något våldsamt upplopp inte hade förekommit då de åtalade inte medvetet satt sig upp mot polismyndigheten, utan snarare tvärtom försökt undvika den. Vissa försvarsadvokater yrkade på samhällstjänst, andra på frikännande.
Man drog även paralleller till EU-toppmötet där antifascisterna riktade sitt våld mot enskilda polistjänstemän och riktade stor skadegörelse mot vad man än kom över. Till skillnad från patrioterna som inte begått någon som helst skadegörelse under 6 juni och inte heller riktat våld mot polisen, utan mot dem som skändade Sveriges nationaldag.
Rätten har meddelat att dom avkunnas om två veckor, den 17 mars.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments