Platon och den västerländska filosofin

Platon

Platon.

FILOSOFI. Platon är en omskriven grekisk filosof, som av många anses vara den västerlänska filosofins fader. Mikael Karlsson har skivit en kort presentation av denne tänkare, som idag inte anses politiskt korrekt av det vänsterliberala etablissemanget.

Av många anses den grekiske filosofen Platon vara den västerländska filosofins fader. Platon levde mellan år 428 och 348 f.Kr och var verksam i Aten under sin levnad, där han studerade under Sokrates fram till den senares död år 399 f.Kr. Sokrates, som avrättades av det då demokratiska Aten, förekommer som en huvudperson i Platons skrifter. Vi känner till tämligen lite om Sokrates idéproduktion från dennes egna verk. Klart är att han inspirerade Platon och andra lärljungar. Det är hur som helst Platons texter som utgör grundbulten i den filosofiska tradition som senare tänkare förhållit sig till.

Den bild man kan ha om filosofer som eremiter vilka tänker ut världsfrämmande idéer, isolerade från livets praktiska sida, stämmer inte in på Platon. Man finner det troligt att han deltog i strid under det Peloponnesiska kriget mellan Aten och Sparta då han tillhörde en aristokratisk atensk familj. Namnet Platon kommer från ordet platys som betyder bredaxlad, och antyder att han utövade någon form av idrott.

Den erfarenhet i livet som främst kan anses ha format Platons tänkade var dock avrättningen av läromästaren Sokrates. Sokrates dömdes av en jury bestående av fem hundra medbogare dels för att ha fördärvat ungdomen och även för att inte ha visat vördnad för stadens gudar och infört nya sådana. Straffet som utmättes var döden och Sokrates tvingades ta gift. Platon, som ansåg att Sokrates var den visaste och mest rättvisa av män, såg domen som ett bevis på demokratins brister.

Sokrates själv ansågs ha haft mindre goda tankar om det demokratiska styrelseskick och Platon vidareutvecklade dessa, främst i en samling samtal som finns utgivna på svenska under nammet Staten. Sokrates avrättning hade inslag av politisk korrekthet. Den demokratiska falangen i Aten hade tidigare besegrat de spartanskstödda så kallade trettio tyrannerna som tidigare styrt Aten i en mer oligarkisk riktning, och Sokrates hade kopplingar till en av de trettio vid namn Ciritas. Antidemokratiska tankar uttalade av en högt ansedd filosof sågs troligen som ett hot mot det bräckliga styrelseskicket.

Platons idealiska stat kan beskrivas som en realistisk meritokrati. Platon beskriver tre klasser av medborgare: väktarna, soldaterna och arbetarna. Väktarnas roll som skolade filosofer menar Platon är att styra samhället, medan soldaterna ska försvara det mot militära hot och arbetarna sköta produktionen av allt staten behöver. Detta har likheter med det indoeuropeiska kastsystemet liksom medeltidens olika samhällsklasser. En väsentlig skillnad är dock att Platons samhällsklasser inte är strikt ärftliga. Klasstillhörigheten i Platons idealstat baseras på personliga egenskaper som mod, intelligens, moral och styrka – framför allt spelar Platons tankar om personlighetstyper och olika drivkrafter en central roll.

Platons idéer är inte politiskt korrekta i dagens samhällsklimat. Den judiske filosofen Karl Popper kopplade redan 1945 i sin bok Det öppna samhället och dess fiender Platons idégods till ”totalitära” samhällen och tänkare som Hegel och Marx – och via Hegel till nationalsocialismen. Sambanden kan ifrågasättas, men helt klart är att Platon förkastade idén om mänsklig jämlikhet. Att läsa Platon och då framför allt Staten är en god grund för att föra logiska resonemang om människan och samhällets utforming. Stukturen där författaren inte direkt berättar för läsaren om sina slutsatser utan låter olika karaktärer väga, ifrågasätta och bedöma olika argument som författaren i form av Sokrates lägger fram är en utomordentlig mall för att själv bedöma idéer.

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments