MASSINVANDRINGEN. Antalet ”papperslösa migranter” som är efterlysta av polisen efter att ha nekats asyl minskar i region Syd. En orsak är att många av dem har ”gömt” sig så länge att de nu får söka asyl på nytt.

”Migranter”. Genrebild. Foto: Public domain.

Enligt siffror från gränspolisen i region syd har antalet efterlysningar av personer som försvunnit efter att de nekats asyl minskat med runt 37 procent jämfört med för fem år sedan. Enligt de senaste siffrorna handlar det om 1 602 personer, att jämföra med 2 549 personer år 2015.

Magnus Drahosch, gruppchef för verkställigheter i region Syd, säger till SR P4 Malmöhus att det kan finnas flera förklaringar till minskningen, men att det troligen främst beror på att beslut om avslag normalt gäller i fyra år efter att de vunnit laga kraft.

— Det kanske är så att många ärenden har blivit preskriberade. Ett beslut gäller ju i regel i fyra år, och efter migrantströmmen har det hunnit gå fyra år, och en hel del som har fått ett negativt beslut har hållit sig undan och varit efterlysta men nu har kunnat söka asyl på nytt, säger han.

De nuvarande reglerna innebär i praktiken att en ”flykting” som inte har bedömts ha skyddsskäl och därför fått beslut om avvisning kan uppehålla sig illegalt i landet i fyra år och därefter söka asyl på nytt.

Många som kom till Sverige i samband med den stora främlingsinvasionen 2015-2016 men nekades asyl har nu överflyttats från statistiken över efterlysta till statistiken över asylsökande istället.

Det betyder i sin tur att samma ärenden som redan tidigare behandlats av migrationsdomstolarna nu måste tröskas igenom en vända till med stora kostnader och belastningar på rättsväsendet som följd.

Men det innebär också att personer som tidigare fått avslag på sina ansökningar och därefter levt illegalt i landet nu åter får flyktingstatus med medföljande försörjning och sociala förmåner.


  • Publicerad:
    2020-08-11 09:55