Dagens datum 8 oktober: Svensk uppfinning, svensk kirurg och svensk patient. Denna dag år 1958 opererar kirurgen Åke Senning för första gången i världen in en hjärtstimulator, även kallad pacemaker.

En av de tidigaste modellerna av Pacemakern - tillverkad mellan 1958 och 1960.

En av de tidigaste modellerna av Pacemakern – tillverkad mellan 1958 och 1960.

Pacemakern är en liten dosa som opereras in under nyckelbenet och skickar elektriska signaler till hjärtat när det slår oregelbundet. Över 3 miljoner människor, i Sverige cirka 44 000, använder idag en pacemaker. Denna dag år 1958 utfördes den operation, som var en världssensation på sin tid, på Karolinska Sjukhusets hjärtklinik.

Arbetet med att få fram en ”artificiell hjärtstimulator” började på allvar 1957 då norsk-amerikanen Earl Bakken uppfann den första externa och batteridrivna pacemakern för hjärtstimulation via en implanterad kabel. Även om Bakkens uppfinning var ett genombrott var patienten dock fortfarande beroende av en stor apparat i sin närhet som förde kablar in i kroppen, vilket medförde infektionsrisker.

Samtidigt var en svensk uppfinnare något större på spåren. Den svenske läkaren och ingenjören Rune Elmqvist hade kommit på ett sätt att helt och hållet få bort externa apparaturer och få en pacemaker inopererad i själva kroppen. Rune Elmqvist, som också hade uppfunnit den första EKG-skrivaren (1931) för att illustrera hjärtats aktivitet, skulle göra sin nya uppfinning möjlig tack vare den nya kieselteknologin. Rune Elmqvist löste problemet med pulsgeneratorns strömförbrukning genom att gjuta in kiseltransistorer i en dosa där han även göt in uppladdningsbara batterier och elektroder. Uppfinningen kallades för ”pucken” på grund av dess storlek och form.

Den 8 oktober 1958 skulle den implanterbara pacemakern opereras in för första gången. Det gjordes vid Karolinska Sjukhuset i Stockholm av överläkaren Åke Senning. Den teknikintresserade hjärtkirurgen Senning hade tidigare, 1952, utvecklat hjärt-lungmaskinen tillsammans med två andra svenskar. Patienten var Arne Larsson som led av en livshotande hjärtrytmrubbning vilket orsakade flera svimningsattacker, ibland upp till 30, per dag. Utan pacemakern hade Larsson troligen dött.

Operationen lyckades och stimulerade hjärtat att slå, men bara i tre timmar. Dessbättre hade Elmqvist tillverkat ytterligare en pacemaker som opererades nästa morgon och höll i en vecka. Arne Larsson skulle komma att bli världens mest kända patient med 26 olika pacemakers inopererade och avled vid 86 års ålder 2001 – dock inte på grund av några hjärtfel.

Tre svenskar - Rune Elmqvist, Åke Seening och Arne Larsson. Den sistnämnde, patienten, överlevde både uppfinnaren och kirurgen.

Tre svenskar bakom världssensationen – Rune Elmqvist, Åke Senning och Arne Larsson. Den sistnämnde, patienten, överlevde både uppfinnaren och kirurgen.

1960 tillverkade Rune Elmqvist en förbättrad pacemaker som användes på en patient i Uruguay och som höll i nio månader innan patienten avled av andra orsaker. Pacemakerteknologin utvecklades på 1960-talet och förfinades under 1980-talet då elektroder, kablar och batterier blivit bättre. Idag utgör operationen ett rutiningrepp som utförs med lokalbedövning. Även om dagens moderna pacemakers är mer tekniskt avancerade bygger de på samma tekniska princip som för 50 år sedan.

Pacemakern anses vara en av 1900-talets viktigaste innovationer.

Pacemaker

Publicerades ursprungligen 2013-10-08.

  • Publicerad:
    2018-10-08 00:11