I den värld Svenska motståndsrörelsen vill se syftar Försvarsmakten till att säkerställa folkets fortlevnad och Rikets självständighet, något som faktiskt varit det svenska försvarets grundläggande uppgift i hundratals år. Detta är dock inte den värld vi lever i idag. Denna fundamentala grundidé om försvarets syfte har sedan länge gått förlorad, något som inte minst bevisas av att man förhindrar patrioter att göra värnplikt.

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, har som bekant gjort en utredning om mig med syfte att klargöra ifall jag skulle få fullfölja min värnplikt på P7 i Skåne. Detta efter det att Expo, en svenskfientlig tidsskrift, ”avslöjat” mig som systemkritisk. Tidigare idag kom slutgiltigt besked om min avrustning.

Förra veckan, flera veckor efter det att Must påbörjat sin utredning, fick jag ta del av densamma. Musts slutsats av utredningen var att jag inte tilläts vara placerad i en ”säkerhetsklassad befattning eller befattning som kontrolleras till skydd mot terrorism” och att jag därför inte borde få fullfölja min värnplikt. Det paradoxala med detta är att den tjänst jag hade inte var placerad i säkerhetsklass, något som även stod skrivet redan i de första raderna av utredningen. Ändå drog Must slutsatsen att mitt inskrivningsbeslut borde hävas. Även P7 gjorde en utredning där man nådde samma beslut som Must, detta mycket på grund av att mina plutonbefäl inte tilläts uttrycka sin syn på saken, eller ens ge sitt omdömde om mig som person. De kunde ju helt enkelt råkat vilja ha mig kvar.

Beslutet från Must grundades på deras bedömning om att det fanns ”en uppenbar risk att Försvarsmaktens utbildning i vapenhantering, sprängteknik och stridsteknik kan komma att uttnyttjas för andra syften än de avsedda.” Detta var i sin tur grundat på bland annat information från säkerhetspolisen, SÄPO, som menade att uppgiften om ”Dyrsch ledande position inom SMR är särskilt allvarlig då denna organisation [enligt säkerhetspolisen] är en helt utomparlamentarisk organisation som betonar det ”förestående raskriget””. På vilket sätt Svenska motståndsrörelsen skulle ”betona det förestående raskriget” framgick dock inte av utredningen, självfallet på grund av att det inte finns någon källa för ett påstående om att ett raskrig är någonting vi aktivt arbetar för att få till stånd. Skulle raskriget för den delen bli verklighet så sticker vi naturligtvis inte under stol med att vi skulle använda alla tänkbara medel för att vinna detta krig, även om det skulle råka innebära att vi använder Försvarsmaktens utbildning till ”andra syften än de avsedda”. Som patrioter kommer vi alltid att värna om folket, oavsett om det skulle innebär lagbrott. Vår moraliska skyldighet att göra det rätta kommer alltid stå över lagar och förordningar.

I utredningen citerades även Svenska motståndsrörelsens hemsida med texten ”Svenska motståndsrörelsen organiseras för att kunna ta sig an en rad uppgifter vid sidan av, och som komplement till, en traditionell parlamentarisk verksamhet”, något Must velat koppla samman till paramilitär verksamhet med inrikting mot ”det förestående raskriget”, som de hävdar att vi betonar. Såväl Must som SÄPO vet mycket väl att vår utomparlamentariska verksamhet inte syftar till kriminell verksamhet, men detta är något som de, rent ut sagt, ger blanka fan i. De hade hittat någonting som kunde tolkas som ett säkerhetshot och tvekade inte att använda det som motivering för min avstängning. Så, med lite vridande och vändande på ord och begrepp, lite förvriden fakta samt vägran att höra alla inblandade parter, lyckades man få mig utkastad.

Värt att nämna är att jag inte är den första patriot som blivit avstängd från sin värnpliktstjänstgöring. Däremot kan detta mycket väl vara första gången då en patriot kastats ut enbart på grund av sina åsikter och sitt nationalistiska engagemang. Oftast har man kunnat använda tidigare domar som svepskäl för att häva dissidenters inskrivningsbeslut, detta eftersom de flesta patrioter förr eller senare hamnar under någon av förtryckarsystemets många lagar vars syfte är att hindra den nationella rörelsens framfart. Denna gång hade man däremot konstruerat andra motiveringar för beslutet. Jag fick dock i ett ganska tidigt skede veta att man minsann skulle få mig avstängd oavsett anledning därtill. Om man inte kunde se mig som ett uppenbart hot mot det system som försvaret värnar, alltså det mångkulturella demokratiska, så skulle man kunna hävda att jag utgjorde ett hot mot andra värnpliktiga. Man gjorde klart för mig att man till och med skulle kunna få mig avstängd med den enkla motiveringen att andra värnpliktiga skulle kunna utgöra ett hot mot mig, detta på grund av de ”kontroversiella” värderingar jag har. Dessa två motiveringar försvann dock ganska snart som möjliga alternativ sedan mina plutonskamrater skrivit en protestlista mot min avstängning. Således kunde Försvarsmakten inte längre hävda någon fiendeskap mellan mig och övriga värnpliktiga, något som visserligen inte gjorde mycket nytta sedan man redan hittat andra argument för min avstängning.

Man skulle kunna säga att jag fallit offer för det styrande systemets galenskap. Faktum är dock att min i förtid avslutade värnplikt är ganska irrelevant. Jag är bara ett löv i ett stort träd. Vad som däremot är intressant med denna händelse är tydliggörandet av hur systemet alltmer tar sig frihet att göra som det behagar. För varje dag ser vi hur de rådande folkförrädarna blir alltmer desperata i kampen mot den växande nationalistiska skaran. De vet att vi är på framfart, de vet att vi inom en överskådlig framtid på allvar kan hota deras positioner som de tillförskansat sig genom att dupera våra folkfränder och de vet att deras fall kommer bli hårt när vi väl nåt vårt mål. Förrädarna i riksdag och regering kommer fortsätta att försöka sätta käppar i hjulen för oss, men det är just detta som kommer att få dem på fall, eftersom folket börjat tröttna på deras nesliga metoder.


  • Publicerad:
    2006-09-11 00:00