INRIKES. Efter tre opinionsundersökningar genomförda på SvD:s initiativ: En journalist vid tidningen kämpar för att förstå svenskarnas önskan om minskad flyktinginvandring.

Migrantinvasionen. Genrebild.

Journalisten Karin Thurfjell försöker i en artikel i Svenska Dagbladet förlika sig med det faktum att opinionsundersökningar som SvD beställt av Sifo 2015 -2020 med ett litet undantag visar att en stabil majoritet av svenska folket vill ha minskad flyktinginvandring.

Sifo har sedan 2015 på uppdrag av SvD flera gånger genomfört en speciell typ av opinionsundersökning. Det är en undersökning som ska mäta svenskars inställning till flyktinginvandring. Det här är alternativen i undersökningen  Thurfjell:

1) Sverige ska ändra på lagar och regler i syfte att ta emot fler flyktingar.

2) Sverige ska inte ändra på lagar och regler och ta emot lika många flyktingar som tidigare.

3) Sverige ska ändra på lagar och regler i syfte att ta emot färre flyktingar.

4) Jag vet inte/är osäker.

Att helt avskaffa ”flyktinginvandring” finns alltså inte som ett alternativ i undersökningen. Annan invandring än ”flyktinginvandring” berörs inte i undersökningen. Hur man i undersökningen definierar ”en svensk” är oklart.

I sin presentation av undersökningarnas resultat slår Thurfjell ihop alternativ 1 och 2 och ställer dessa mot alternativ 3.

Thurfjell redogör först för situationen i Turkiet sedan president Reccep Tayyip Erdogan deklarerade att han ”öppnar dörrarna”.

Med ordet ”dörrarna” avsåg presidenten naturligtvis gränsen mellan Turkiet och Europa. Runt fyra miljoner ”flyktingar”, företrädesvis från Syrien, har sedan dess börjat söka sig mot grekiska gränsen. Thurfjell beskriver målande vilka grymheter som väntat ”flyktingarna” när de försökt tränga in i Grekland, antingen vid gränsfloden Evros/Meric eller i havet vid grekiska ö-världen.

Medan Grekland har hållit gränsen stängd så har turkiska polisen stoppat dem som försökt ta sig tillbaka till Turkiet. Grekiska myndigheter har i hög grad fått hjälp av delar av den grekiska civilbefolkningen som idogt hjälpt till att skydda Europas yttre gräns från intrång.

Det är här i resonemanget som Thurfjell kommer in på opinionen i Sverige. Den senast genomförda opinionsundersökningen av SvD-Sifo ger nämligen ett oönskat resultat:

— De senaste  händelserna vid EU:s sydöstra gräns tycks inte ha påverkat den svenska opinionen till flyktingmottagande, utropar hon.

Mätningen gjordes 4-6 mars, alltså efter gränsens öppnande och enligt den önskar 54 procent av befolkningen att Sverige ska ta emot färre flyktingar, medan alltså 46 procent antingen vill att landet ska ta emot fler eller att antalet ska vara oförändrat.

Detta är ungefär samma resultat som erhölls i november 2015 efter alliansens omtalade uppgörelse om flyktingpolitiken och klimat- och miljöminister Åsa Romsons beryktade krokodiltårar i direktsändning.

Thurfjell vänder sig till Sifos opinionschef Toivo Sjörén för att få hjälp med att förstå. Han förklarar:

— Många relaterar och pratar fortfarande om hösten 2015, oavsett vilket politiskt parti man sympatiserar med. Man återkommer till tidigare flyktingströmmar.

Sjörén minns lyriskt Stefan Löfvéns tal på Medborgarplatsen på temat ”Europa bygger inte murar” efter att den syriske pojken Alan Kurdi hade drunknat på en strand i Turkiet.

Sjörén jämför indignerat med situationen dag då statsministern inte ens vill kritisera Greklands agerande vid gränsen till Turkiet därför att han ”kan detaljerna för dåligt”.

Veckan efter att bilderna på Kurdis kropp hade publicerats (och Löfvén hade hållit sitt tal) genomförde Svd-Sifo en opinionsundersökning där andelen svenskar som ville öka flyktinginvandringen eller behålla den på samma nivå steg från 48 procent till 58. Detta trots att inflödet asylsökande till Sverige från augusti till september ökade från 11 746 till 24 307. För hela Europa nåddes i oktober en topp med 222 800 asylsökande.

Två månader senare efter den ovan nämnda opinionsundersökningen 2015, alltså i november samma år – efter alliansens uppgörelse om flyktingpolitiken 23 oktober – följd av Romsons gråtattack mindre än två veckor därefter, gjordes en ny undersökning. Nu hade andelen svenskar som ville öka flyktinginvandringen eller behålla den på samma nivå sjunkit hela femton procentenheter från 58 till 43. Denna minskning har varken Thurfjell eller Sjörén en förklaring till.

Thurfjell pekar sedan på två händelser som hon tillmäter stor vikt:

  • Avtalet i mars 2016 mellan EU och Turkiet enligt vilket EU köpte sig fritt från inflödet av migranter från Turkiet. Sedan detta har antalet asylsökande i Sverige aldrig överstigit 3 000 på en månad.
  • Riksdagens antagande om nya ”striktare ”asylregler i juni 2016.

Det blir i ljuset av dessa händelser omöjligt för Thurfjell att förstå varför en mätning som gjordes sommaren 2016 visade på så mycket som nästan femtio procent svenskar som ville minska flyktinginvandringen.

Hon konstaterar vidare med förvåning, utan att hänvisa till fler opinionsundersökningar, att opinionen för ett minskat flyktinginvandrande sedan juni 2017 legat stilla på drygt femtio procent och vänder sig till nationalekonomen Joakim Ruist, som forskar om migration, för en förklaring.

Denne kommer fram till att de flesta varken är särskilt bevandrade i eller intresserade av siffror. Istället utvecklar de en allmän åsikt om huruvida flyktingmottagande är bra eller inte. Och här är det i hög grad ”magkänsla” som styr, menar han.

Han pekar också på ”mediala händelser” som skapar ”ett filter” genom vilket människor ”tolkar händelser”. Men ”om det under kommande månader börjar välla in människor i Europa, skulle säkert fler vilja se ett minskat flyktingmottagande”, spår han.

Källa:
Majoritet vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar


  • Publicerad:
    2020-03-15 17:45