KAPITEL 17. Njutning som syftar till verklighetsflykt är ur nationalsocialistisk synvinkel problematisk. Syftet med njutning bör istället vara att förstärka verkligheten.

Det är sällan ett ord samtidigt innehåller så mycket värdefullt och så mycket fördärvligt som ordet njutning. Mycket riktigt kan njutning enligt livets lagar berika, förstärka och fullända människans kropp, sinne och själ. Vettlös njutning å andra sidan förnedrar, försvagar och förstör hela människan.

Det finns njutningsmedel som redan från början kan innebära faror och skada för hälsan. Framförallt den unga människan som ännu växer och är under utveckling måste skyddas från sådana gifter. Men också i sig värdefulla ting kan vid vettlös njutning leda till fördärv. I grund och botten gäller: varje njutning som är till för att bedöva, berusa och att föra bort människan från verkligheten står i strid med den i livet rotade nordiska hållningen.

Primitiva människor nyttjar alkohol, opium eller liknande droger, för att för en stund kunna glömma detta liv och sväva bort till någon overklig plats. Gemena karaktärer söker genom överdriven erotik och onaturligt missbruk av sexuell lust en tillfällig bedövning för sinne och själ.

Ytterligare andra människor griper efter religiösa bedövningsmedel, för att kunna lämna den jordiska världen bakom sig för några timmar. Den heliga byggnaden hos många religiösa sällskap, det mystiska halvdunklet, doften av rökelse och brinnande ljus, sektlika ceremonier och sektlik musik, används i stor utsträckning för att främja religiös vällust och extas och driva människorna in i sin tillfälliga förtrollning. Hos vissa sekter blir till och med även sexuella utsvävningar och alla andra sorters bedövningsmedel förbundna med den religiösa njutningen och tillåts få makten över människorna.

Den nordiska människan står mitt i livet. Hennes världsåskådning utgår från livet, förblir i verkligheten och håller sig borta från alla illusioner. Varje njutning som fjärmar henne från livet, som hotar att göra henne oduglig och kraftlös inför livet och verkligheten, måste hon instinktivt vägra. Varje njutning, som leder henne mot illusioner, måste hon principiellt kämpa mot.

Den nordiska människans liv blir därmed inte dystert och glädjelöst. Det blir därigenom desto mer att hon tar vara på det verkliga livet helt och fullt. Det är den naturliga livsordningens njutning som på riktigt leder mot verkligheten och inte bort från den. Vinet till exempel är en gåva från skaparen. Att njuta av vinet på ett sansat och vettigt sätt, att dricka måttfullt och inandas vinets kraft lär oss att uppskatta det ädla innehållet i denna gudagåva, stimulerar till glädje och ett gott arbete, främjar gemenskapen och förädlar hjärta och sinne.

Detta är målet för varje njutning: krafterna som en gudomlighet skänkt människorna ska utvecklas, förädlas, förbättras, förstärkas och förhöjas genom varje njutning. Genom njutning av alla slag ska människan stimuleras till arbete och skaparglädje, till att uppleva naturlig gemenskap, till ett glatt sinne och ett äkta livsbejakande. Verkligheten ska inte döljas genom njutning, utan istället desto mer föras fram i ljuset. Alla kroppsliga, materiella och kulturella gåvor och varor som denna värld har att erbjuda ska människorna njuta av för att bättre kunna uppfylla sitt skapande och sina livsmål och för att kunna stå stadigare i livet.

Klar och tydlig, som alla tyska karaktärsdrag, är denna levnadsregel. Inga moraliska anvisningar är nödvändiga för att här finna den rätta vägen. Livets naturlagar visar entydigt och självklart denna stora enkla och ädla nordiska livsordning.


  • Publicerad:
    2018-11-09 12:00