Dagens datum 12 april: Denna dag ställdes vetenskapsmannen Galileo Galilei inför inkvisitionens domstol där han förväntades avsvära sig den ”felaktiga läran”.
Rättegången mot Galileo Galilei. Målning av Joseph Nicolas Robert-Fleury.
På 1600-talet pågick en strid mellan den romersk-katolska kyrkan och vetenskapen kring den heliocentriska världsbilden. Den som från början hade formulerat denna världsbild i modern tid var Nicholaus Copernicus i boken Om himlakropparnas kretslopp 1543. Copernicus hade fruktat repressalier från den katolska kyrkan eftersom en heliocentrisk världsbild – bland annat att jorden kretsar kring solen – gick emot den kristna historieskrivningen, där människan, Guds avbild, skulle vara universums centrum. Mycket tack vare att Copernicus avled samma år som teserna publicerades undslapp han repressalier från inkvisitionen. Däremot blev hans bok förbjuden efter hans död.
Den danske astronomen Tycho Brahe, som med sina empriska mätmetoder bekräftade Copernicus teser, klarade sig sedan också undan men endast eftersom han gjorde en kompromiss mellan den heliocentriska och geocentriska världsbilden.
År 1600 dömdes Giordani Bruno till döden för kätteri då han gett sitt stöd till Copernicus teser. Bruno hade tagit det hela ett steg längre, han menade att universum är oändligt och andra världar sannolikt också befolkades av intelligenta varelser. Detta var ett allvarligt brott mot den rådande ”sanningen” och Bruno brändes på bål bland annat för att hans åsikter ”stred mot den katolska läran” och ”hävdar existensen av en mångfald andra världar och deras evighet”.
Giordani Bruno brändes på bål.
Det var vid denna, för vetenskapsmän farliga, tid som Galilei Galilei framträdde. Galilei var en italiensk vetenskapsman från Florens som idag betraktas som naturvetenskapens fader och grundläggare av den experimentella vetenskapen. Galilei hade läst Copernicus och hade på 1590-talet, bara några år innan Giordani Bruno brändes på bål, kommit fram till att Copernicus hade rätt. Detta bekräftade han i ett brev till Johannes Kepler – som senare skulle bli den som slutgiltigt gjorde den heliocentriska världsbilden rådande – år 1597: ”Likt dig accepterade jag Copernicus ståndpunkt för flera år sedan och upptäckte därmed att orsaken till många naturliga skeenden utan tvekan är oförklarliga genom de rådande teorierna.”
Galileo Galilei demonstrerar sitt teleskop.
Galilei var övertygad om att hypoteser om naturen kunde bevisas med hjälp av noggranna observationer och experiment. År 1609 byggde Galilei ett teleskop med vilken han kunde utföra noggranna observationer som bekräftade Copernicus teser.
Det första teleskopet hade byggts året innan av den nederländske optikern Hans Lippershey, men Galileis teleskop var avsevärt förbättrat och han lär ha varit den förste att använda teleskop inom astronomin. Med hjälp av teleskopet kunde Galilei bland annat observera att Venus inte kretsade kring jorden utan runt solen.
Venus faser. Observerat av Galilei med teleskop år 1610.
Upptäckterna genom teleskopet var det som övertygade honom om att den heliocentriska världsbilden var korrekt. Han blev mer öppen med sina åsikter även om han i offentligheten tvingades lansera sin tes som hypotes. Galilei började emellertid talade om sin ”hypotes” under debatter i Florens och på middagar. Han gav även ut flera publikationer som ansågs vara kätterska.
Den som till sist skulle resultera i att han hamnade inför inkvisitionsdomstolen var hans bok Dialog om de två världssystemen som skrevs 1632. Där ställde han den geocentriska världsbilden mot den heliocentriska. Boken blev en bästsäljare, men samtidigt hatad bland kyrkans män.
Påven Urban VIII och inkvisitionen hade initialt gett Galilei tillåtelse att ge ut boken under villkoren att han framställde den heliocentriska världsbilden som hypotes och inte sanning. Galilei hade fått order om att ”varken upprätthålla, försvara eller lära ut (den coperniska) åsikten på något sätt överhuvudtaget”. Påven tvingade även Galilei att stryka vissa påståenden i boken. Trots försöken att censurera Galilei kunde det inte hindra honom från att beskriva den heliocentriska världsbilden på ett mer positivt sätt än den förhärskande.
Dialog om de två världssystemen.
Boken är uppbyggd på dialoger mellan tre fiktiva, lärda män. Galileos ståndpunkt företräds i boken av Salviati medan personen Simplicio har en motsatt åsikt. En tredje person, Sagredo, är neutral. Det är Salviati som levererar de mest kloka argumenten medan den geocentriska världsbildens försvarare, Simplicio, framstår som auktoritetstroende och lite enfaldig. Dessutom representeras flera av påvens åsikter, som han hade önskat skulle vara med, av Simplicio (Galilei menade att han inte gjort detta medvetet, vilket de flesta historiker anser nog också stämmer). Påven blev personligt stött och drog tillbaka sitt beskydd av Galilei vilket gjorde att han kunde åtalas av inkvisionsdomstolen. Han ställdes inför rätta av storinkvisitorn och tio kardinaler.
Den 12 april 1633 inleddes rättegången mot Galilei. Den skulle vara fram till juli samma år. Under rättegången vidhöll Galilei att han oavsett vad han själv ansåg endast presenterat den heliocentriska världsbilden som en hypotes. Däremot tvingades han erkänna att hans Dialog om de två världssystemen skulle kunna uppfattas som att han försvarade coperniska idéer. Vid det sista förhöret hotades Galilei med tortyr om han inte avsvor sig den felaktiga läran.
Galileo befanns ”starkt misstänkt till kätteri” eftersom han förespråkat att jorden inte är universums centrum och att hon rör på sig samt att han försvarat idéer som sannolika trots att de motsägs av den helige skrift. Han uppmanades att ”avsvära, förbanna och förkasta” denna felaktiga lära. De flesta av kardinalerna ville straffa Galilei genom att kasta honom i fängelse, men påven ville ha en formell dom. Galilei dömdes därför till husarrest i resten av sitt liv och hans bok, Dialog om de två världssystemen, förbjöds.
En populär legend, som det dock inte finns några belägg för, var att Galilei efter inkvisitionsdomstolens dom mumlade ”och ändå rör hon på sig!”
Hoppa till huvudinnehåll
