MOTSTÅNDSRÖRELSEN. I en ny dom konstaterar Stockholms tingsrätt att tumultet på Medborgarplatsen förra året inte var ett våldsamt upplopp. Detta motsäger tidigare domar där aktivister dömts och avtjänat straff för det brottet.

Idag meddelade Stockholm tingsrätt dom mot fyra aktivister från Nordiska motståndsrörelsen som var åtalade för våldsamt upplopp på Medborgarplatsen 2016. Tidigare har ett flertal aktivister i samma fall dömts för våldsamt upplopp och minst en person har redan hunnit avtjäna ett fängelsestraff efter sin dom.

Domen från idag går dock emot de tidigare domarna och friar samtliga av de fyra åtalade. Tingsrätten konstaterar i domen krasst att ”inget tyder på att det faktiskt utövades något våld på person från någon demonstrants sida”, att åklagaren inte ens påstår det och att åtalet därför ska ogillas då detta är ett grundkriterium som måste uppfyllas för att ett våldsamt upplopp ska kunna anses ha ägt rum.

Hela tingsrättens resonemang lyder på följande sätt:

De medverkande i demonstrationen var tillräckligt många för att uppfylla det kriteriet för folksamling. Dock kan det ifrågasättas om den var så öppen att den kan betraktas som en öppen hop. Av de tilltalades berättelser framgår att demonstrationen inte var öppet annonserad. De har uttryckt förvåning över att polisen var på plats vid Karlaplan innan de formerade demonstrationståget. De marscherande ger på filmerna som tingsrätten synat intryck av att utgöra en sluten grupp.

Som framgår av det tidigare anses inte en demonstration som ordningsstörande enbart av det skälet att den, som i detta fall, inte är tillståndsgiven. Förspelet till det tumult som onekligen utbröt på Medborgarplatsen är till delar oklart för tingsrätten. Konstateras kan att enbart det förhållandet att demonstranterna uppehöll sig på platsen inte kan anses ordningsstörande. Enligt vad åklagaren berättat accepterade inte demonstranterna den plats som polisen anvisade för en avslutande manifestation. I detta avseende är åklagarens gärningspåstående oprecist. Något påtagligt ordningsstörande i det inledande skedet framgår inte på de filmer som tingsrätten synat.

Strax före tumultet kommenderade någon fram ”sköldbärarna”. Dessa ställde sedan upp sig framför de eljest stillastående demonstranterna. En stund senare kommenderades framåt, varvid både sköldbärarna och övriga demonstranter rörde sig mot de poliser som stod framför tåget. Det första kommandot till sköldbärarna kan inte ha undgått övriga demonstranter. En medverkan i detta läge visar i varje fall en beredskap för att medverka i att genom våld mot person sätta sig upp mot myndigheten polisen.

Det samfällda trycket med sköldarna mot poliser kan inte anses utgöra våld på person. Därutöver kastades vad som ostridigt ska ha varit en flaska av en demonstrant. Det som framkommit ger inte stöd för att detta var ett agerande som omfattades av andra demonstranters uppsåt. I varje fall är det ostridigt att flaskan inte träffade någon person. Inget tyder på att det faktiskt utövades något våld på person från någon demonstrants sida. Detta har heller inte påståtts av åklagaren. Redan det innebär att åtalet ska ogillas i sin helhet.

Nämnas bör att polisen, efter att ha obstruerat och utan skäl försökt tilldela Motståndsrörelsens demonstration en orimlig plats att hålla tal på, använde övervåld när de stoppade demonstranterna från att röra sig från den tilldelade platsen. Flera personer blev svårt slagna av batongslag trots att de alltså inte utövade något våld mot polisen utan endast försökte röra sig fritt på Sveriges gator.

I media beskrevs händelsen som en skandalös ”nazistattack” mot polisen, vilket kan ha påverkat tidigare domar i fallet.

  • Publicerad:
    2017-10-30 13:15