Ny svensk forskning bekräftar att rasindelning är naturligt

FORSKNING. Forskare vid Karolinska institutet har undersökt vad som triggar fördomsfullhet och främlingsfientlighet genom att observera vad som händer i hjärnan när man tittar på ansikten från folk av främmande ras.

hjarnan

Vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet studerar forskare vad som händer i hjärnan när försökspersoner får se ansikten från både rasfrämlingar och personer ur den egna gruppen.

Doktoranden Tanaz Molapour har studerat hur hjärnan reagerar när vi upplever obehag från personer med lika eller annan hudfärg än oss själva, den så kallade in- respektive ut-gruppen. Genom att visa bilder på ljushyade och mörkhyade personer samtidigt som försökspersonen får en elstöt kan man jämföra resultaten och se hur stort obehag personen känner inför främmande folkslag.

— Vi såg skillnader i regionerna amygdala och anterior insola. Båda associerade med fara och hot, säger Molapour.

Försökspersonerna fick efter det åter igen se bilder på personer från in- respektive ut-gruppen, men då utan att få en stöt.

— Och det är just i den här fasen när de ska lära sig att de här inte är farliga längre,  det vill säga nu får jag inga stötar så jag kan koppla av och bara kolla på bilderna, där ser vi att det tar längre tid att ta bort faran till ut-gruppsansikten, än vad det gör till in-gruppsansiktena.

Tros vara medfött
Vidare reagerade hjärnan olika på den elektriska stöten beroende på om det var in- eller ut-gruppens ansikte som visades. Även efter att försökspersonen inte längre fick stötar tog det längre tid att bli av med rädslan för ut-gruppen än in-gruppen. Genom forskningen tror man sig nu ha kommit fram till att man redan från födseln delar in människor i olika grupper beroende på bland annat etnicitet.

— Jag tror att det är något som vi har med oss ända från det att vi föds, att vi delar in människor i de som tillhör den närmsta gruppen och de individer som inte tillhör min egen grupp… Det verkar finnas någon typ av inlärningsmekanism som inte behandlar alla andra människor likadant. Om jag ska lära mig något av dem verkar det spela roll om den här personen tillhör min grupp eller inte tillhör min grupp, säger Andreas Olsson som är forskningsledare för experimenten.

Tidigare forskning har visat att ljushyade personer har lättare att bli rädda för personer med mörk hy och vice versa. Men gruppindelningen kan bero på fler saker än bara ras och man menar vidare att man känner mer empati för medlemmar av den egna gruppen.

— Vi måste komma ihåg att på samma sätt som jag inte omedelbart känner empatisk smärta med person i motståndarlaget när jag är ute och spelar fotboll. Om den personen snubblar och vrickar foten känner vi automatisk inte medlidande med andra människor. Det avgörs av informationen om socialgrupptillhörighet, vilket grupp personen i fråga tillhör, säger Olsson.

Källa:
Experiment avslöjar ”vi och dom” i hjärnan

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments