Nürnberglagarna

Dagens datum 15 september: Vid de sjunde partidagarna i Nürnberg presenterade NSDAP en rad nya lagar. Lagarna som reglerade medborgarskap och ras röstades igenom av en enhällig riksdag.

Nurnberg-löp

Urklipp från tidningen Völkischer Beobachter efter lagen röstats igenom

Efter den nationalsocialistiska valsegern 1933 förklarade världens judar krig mot Tyskland. Mäktiga amerikanska judar uppmanade till en världsomspännande ekonomiska bojkott av Tyskland. I början på april 1933 hade en annan lag röstats fram i riksdagen. Lagen förhindrade icke-tyskar att inneha statliga tjänster. En kort tid senare utökades denna lag till att omfatta fler samhällsviktiga yrkeskategorier. Vid en ministerkonferens under augusti 1935 diskuterades de negativa effekterna judarna hade på den tyska ekonomin. Någonting måste göras!

Tillsammans med ledande sionister kom man fram till ett åtgärdspaket för att försöka lösa den ”judiska frågan”.  Lagförslagen som som diskuterades var följande: rikets medborgarlag och blodskyddslagen. Vid partidagarna i september 1935 hölls ett extrainsatt sammanträde i riksdagen. Lagarna röstades igenom av en enhällig riksdag.

Riksflagglagen
I lagen beslutades det att hakkorsflaggan nu skulle vara den enda riksflaggan.

Rikets medborgarlag
I denna lag reglerades en skiljelinje mellan dem som var medborgare och statsanhöriga. Stadsanhöriga var personer som var bosatta i Tyskland och lydde under den tysk lag. För att bli medborgare i riket krävdes följande:
1. Att vara av tyskt blod eller därmed närbesläktat blod.
2. Att vara statsanhörig och
3. Att genom sitt beteende bevisa sin villighet att med trohet tjäna det tyska folket och riket.

De tyska judarna var efter lagens införande statsanhöriga i riket, men kunde på grund av de ovanstående kraven aldrig bli medborgare.

Lagen till skydd för det tyska blodet och den tyska äran
Denna lag antogs för att skydda det tyska folkets genetiska arv. Äktenskap och sexuella förbindelser mellan tyskar och judar förbjöds. I lagen kategoriserade man judarna i tre grupper: Judar, halvjudar och kvartsjudar. Halvjudar tilläts att ingå äktenskap med varandra och med judar. För att halvjudar skulle få ingå äktenskap med en tysk medborgare krävdes särskilt tillstånd från myndigheterna.
Kvartsjudar ansågs ha 75% tyskt eller närbesläktat blod. För dessa gällde samma bestämmelser som för de av tyskt blod. De fick inte gifta sig med judar eller halvjudar. Kvartsjudar fick inte heller gifta sig med varandra, då de judiska anlagen på så vis kunde förstärkas.

Den viktigaste av dessa tre lagar var utan tvekan den sista, blodskyddslagen. Det var med denna lag som det tyska folket skulle skyddas mot skadligt judiskt inflytande i den tyska arvsmassan. Lagarna var mycket lika de talmudiska lagarna som de religiösa medlammarna av det judiska folket efterlevt under årtusenden.
Efter lagarna hade röstas igenom i riksdagen sade Hitler till riksdagsmännen: ”Ni har nu antagit en lag vars betydelse i hela dess vidd först efter många århundraden kommer att uppfattas”

800px-Nuremberg_laws

Karta för klassificering av de olika graderna av judar

Lagtexten:
§ 1: Giftermål mellan judar och tyska medborgare eller närbesläktade raser är förbjudet. Äktenskap som ändå ingåtts är ogiltiga, även om de genomförts utomlands för att kringgå denna lag.
1.2: Ogiltigförklaring kan endast inledas av riksåklagaren.

§ 2: Utomäktenskapliga samlag mellan judar och tyska medborgare eller närbesläktade raser är förbjudna.

§ 3: Judar får inte anställa kvinnliga tyska medborgare under 45 år i sina hushåll.

§ 4:  Judar är förbjudna att hissa riks- eller nationsflaggan eller att använda rikets färger offentligt. De får, å andra sidan , använda de judiska färgerna. Denna rättighet är skyddad av staten.

§ 5: Personer som bryter mot förbudet i §1 kommer att dömas till straffarbete.
5.2: En manlig person som bryter mot förbudet i §2 kommer att dömas till straffarbete.
5.3: Personer som bryter mot förbudet i §3 eller §4 kommer att straffas med fängelsestraff upp till ett år och böter, eller ett av dessa straff.

§ 6: Inrikesministern, i koordination med ställföreträdande Ledare och justitieministern kommer att utfärda de lagar och andra författningar som behövs för att genomföra och slutföra denna lag.

§ 7:  Lagen träder i kraft dagen efter offentliggörandet, undantaget är §3 som träder i kraft den 1 januari 1936.

Nürnberg, 15 september 1935 vid rikspartidagarna.
Ledare och rikskansler Adolf Hitler, inrikesminister Frick, justitieminister Dr. Gürtner , vice Ledare R. Hess

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-09-15.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om