VÅRT NORDISKA ARV. Ett statligt ryskt företag har klartecken för ett storbygge på en känslig tomt i S:t Petersburg. Projektet hotar bland annat förstöra resterna av den svenska fästningen Nyenskans från 1600-talet.
Genrebild St: Petersburg. Foto: Pixabay
Statliga Gazprom vill bygga ett stort köpcentrum på en tomt i S:t Petersburg som hyser rester från inte mindre än tre svenska fästningar och en svensk stad.
Lokala kulturhistoriker försöker nu stoppa projektet.
— Det är inte så mycket en strid mot Gazproms kommersiella intressen som en kamp mot kulturministeriets ointresse att bevara det här unika arvet, säger Aleksandr Kononov, vice ordförande för Allryska samfundet för bevarande av kulturhistoria till Svenska Yle.
— Ifall vi tillåter bygget förlorar vi det här minnesmärket för alltid, kommenterar Michail Miltjik, direktör för Förbundet för statliga kulturhistoriska experter.
Den berörda tomten ligger strax utanför S:t Petersburgs centrum, mittemot katedralen Smolnyj där floden Ochta mynnar ut i floden Neva.
På samma udde fanns här på 1600-talet den svenska fästningen Nyenskans och den svenska staden Nyen.
Floden Ochta – en del av nordisk historia
— Det handlar inte om några enstaka fragment, utan om tre olika fästningar från olika tidsperioder som fanns på udden, förklarar Petr Sorokin, chefsarkeolog vid den slavisk-finska avdelningen vid Vetenskapsakademin i S:t Petersburg.
Sorokin ledde utgrävningarna som utfördes här för drygt tio år sedan. Då avsåg man på Gazprom att uppföra en 400 m hög skyskrapa på tomten.
Folkliga protester förmådde dock företaget att förflytta bygget till en plats nordväst om staden.
— Tomten vid Ochta är kulturhistoria som tillhör hela världen, menar Sorokin och fortsätter:
— Vi har här en unik möjlighet att studera inte enbart det gamla Ryssland, utan också utvecklingen i hela nordvästra Europa.
Den har gången är Gazproms plan att bygga ett stort köpcentrum som även inkluderar kontorslokaler, samt en park.
Kritikerna begär att man istället uppför ett modernt allryskt arkeologiskt museum på tomten.
Byggrätten har överklagats av kulturhistoriska organisationer.
Varken det ryska kulturministeriet eller Högsta Domstolen har tidigare sett någon anledning till att området skyddas från exploatering.
Svenska Yle kommenterar i sammanhanget:
I dagens Ryssland florerar på officiellt håll en allt mer populär historieskrivning om att staden Petersburg byggdes på öde mark som saknar förhistoria.
Tre fästningar använda för att utestänga ryssen från Östersjön
Arkeologer fann i området för tio år sedan lämningar av tre distinkta fästningar från medeltiden.
Nyenskans finns i två tappningar: en sexkantig fästning från tidigt 1600-tal och en senare med fem bastioner.
Fästningen Landskrona uppfördes år 1300.
— Vi hittade ett reguljärt fort med rätvinkliga former och vallgravar, berättar Sorokin.
Landskrona var ett jätteprojekt. Fästningen var på cirka 12 000 kvm.
— På den tiden var det här ett enormt bygge, till och med större än den första versionen av slottet i Viborg som byggdes 1293, berättar Sorokin.
Landskrona var det första av flera försök från Sveriges sida att stänga av ryssarnas väg till Östersjön. Det skulle bara dröja ett år innan fortet föll och eliminerades av den ryska hären.
Nästa försök blev byggandet av fästningen Nyenskans år 1611. Runt denna fästning skulle den svenska handelsstaden Nyen växa fram.
Staden blev snart en av de största i den östra rikshalvan men skulle få brottas med problemet att handeln aldrig fick det militära stöd som det utsatta läget krävde.
Nyen intogs på våren 1703 av Peter den stores här. Skansen utplånades och stenarna användes för att bygga den nya staden S:t Petersburg vid flodmynningen.
Hoppa till huvudinnehåll
