UTRIKES. Israels premiärminister hävdar att många hemliga fredssamtal förs med ett stort antal arabiska stater – han struntar i ”de omöjliga palestinierna”.

Benjamin Netanyahu. Videoskärmbild: Youtube/Sarmand Network.

Israels huvudstad Tel Aviv sitter i samtal med ”många” arabstater som ”står på tur” att etablera relationer med Israel, hävdar landets premiärminister Benjamin Netanyahu. Det skriver ryska RT News.

Det är bara några veckor sedan Förenade Arabemiraten (FAE) upphörde med sin bojkott av den judiska staten. De båda staterna undertecknade ett avtal om diplomatiska, ekonomiska och militära samarbeten.

— Det finns många fler icke offentliggjorda möten med arabiska och muslimska ledare för att normalisera relationerna med Israel, sade Netanyahu vid en gemensam presskonferens tillsammans med den amerikanske presidenten Donald Trumps chefsrådgivare och svärson, juden Jared Kushner, samt USA:s säkerhetsrådgivare Robert O’Brien.

Netanyahu angav inte vilka länder det gäller, men säger att nu har ännu fler muslimska ledare ställt sig i kö för att skipa fred med Israel. FAE:s beslut att normalisera sina relationer med Israel har berövat Palestina deras ”veto” beträffande fred mellan den judiska staten och arabvärlden, skriver RT News.

— Om vi hade varit tvungna att vänta på palestinierna, skulle vi behöva vänta i evighet. Nu är det nog, tillade Netanyahu.

Turkiet är ett av de länder som anklagat FAE:s regering i Abu Dhabi för att ha förrått Palestinas sak i jakten på sina egna intressen. FAE verkar dock vara beslutna att fortsätta på den inslagna vägen, skriver RT News som refererar till framtida planerade möten mellan toppmilitärer från de båda länderna.

Fem möjliga nya vänstater till judestaten
Den israeliska tidningen Jerusalem Post (JP) har listat fem länder som de anser kan stå på tur att bli vän med Israel.

Bahrain
Det lilla kungariket Bahrain är ett av de länder som verkade vara öppet för Trumpadministrationens gentemot Palestina skamlösaDeal of the Century” genom att vara värd för diskussioner om de ekonomiska aspekterna av det.

Bahrain har också välkomnat Förenade Arabemiratens avtal med Israel, och de första rapporterna visade att man arbetade på att normalisera förbindelserna efter Förenade Arabemiraten.

I maj stängde Bahrain ner ett symposium som syftar till att stödja en bojkott av Israel. Förra året besökte Jerusalems chefsrabbin Shlomo Amar Bahrain som träffade kung Hamad bin Isa al-Khalifa i staden Manama.

Bahrain har en liten judisk gemenskap som har kontakter med den judiska lobbyorganisationen Simon Wiesenthal Center i Kalifornien, USA.

JP skriver att Bahrain dock stod inför starka protester under den arabiska våren 2011, och därför ”verkade det klokare att låta” FAE bli först med att stärka relationerna med Israel.

Saudiarabien och Bharain har även tillsammans ägnat sig åt ”kulturellt krig” för att öka stödet för Israel. Årets största tv-succé i Mellanöstern är serien Um Haroun (”Aarons mor”) som glorifierar interreligiösa relationer, etniska, kulturella och religiösa mångfaldssamhällen samt en normalisering av relationen till Israel.

Oman
I oktober 2018 gjorde Benjamin Netanyahu en resa till Oman och träffade Sultan Qaboos bin Said. Omans utrikesminister Yusuf bin Alawi gjorde under de efterföljande diskussionerna i Manama positiva uttalanden om att acceptera Israel i regionen.

I april gjorde Oman liknande kommentarer i Jordanien vid en konferens och sade att det var viktigt att försäkra Israel om att landet inte hotades. Medan Jordanien reagerade kraftigt på kommentarerna, fortsatte Oman att driva på med relativt positiva åsikter om Israel, skriver JP.

Marocko
Marocko har stött Trumpadministrationens insatser i fredsfrågor. I februari fanns det även rykten på Axios om Israel och USA erkänner Marockos suveränitet över Västsahara – förmodligen som en motprestation för att stödja ”Deal of the Century”, kommenterar JP.

Banden mellan Israel och Marocko går tillbaka till 1960-talet. Kung Hassan II spelade en nyckelroll i dessa relationer, inklusive att arbeta med Egyptens Anwar Sadat innan hans historiska besök 1977. Shimon Peres besökte Marocko 1986, och premiärminister Yitzhak Rabin och utrikesminister Peres – som både tidigare varit och senare åter blev Israels premiärminister och sedan Israels första president – träffade Hassan II 1993.

Saudiarabien
Saudiarabien har under de senaste åren visat sig vara mer öppet mot Israel – vilket bland annat innebär samarbete om att exploatera gas i det illegalt ockuperade Palestina på Västbanken – men har velat låta andra Gulfstater man arbetar nära med gå först i diskussioner med Israel.

Detta inkluderar Oman, FAE och Bahrain, skriver JP. Saudiarabiens kronprins Mohammed Bin Salman har dock sökt nära relationer med Trumpadministrationen och har också lämnat relativt positiva kommentarer i frågor som rör fredsprocessen i Israel.

Detta är en förskjutning från längre tillbaka i tiden, då den palestinska frågan sågs som den viktigaste för allt beträffande Mellanöstern.

Färska rapporter har enligt JP visat att viktiga medlemmar av Trumpadministrationen, inklusive juden Jared Kushner, tror att ”normalisering” av relationerna med riket är oundvikligt.

Medan USA och Israel sätter stor press på saudierna att normalisera förbindelserna med Israel är de fortfarande ovilliga att ta det sista steget, förmodligen bekymrade över den sannolika motreaktion den saudiska monarkin skulle möta från folket, tror JP.

Den saudiska utrikesministern har sagt att inga diplomatiska förbindelser kommer att upprättas tills det finns ett bredare fredsavtal som omfattar palestinierna.

Nordfronts Axel Eriksson har poängterat att ett viktigt skäl till att Israel samarbetar det wahhabistiska Saudiarabien, är att försöka hindra shiamuslimska Irans växande makt i regionen. Israeliska militärens tidigare stabschef Gadi Eisenkot har i sin tur menat att Israel är villiga att utbyta underrättelseuppgifter med Saudiarabien syfte att motarbeta Iran, noterade Eriksson.

Qatar
Qatar och Israel hade varmare relationer på 1990-talet, och det ansågs redan för flera år sedan vara den stat som stod först i raden för ”normalisering” av relationerna med Israel. Detta skedde efter krigen mot Kuwait och Irak 1990 respektive 1991. Det har funnits ett israeliskt handelskontor i Kuwait sedan 1996. Qatar, Israel och USA bildade ett slags trepartsrelation mot bakgrund av detta.

Den unge emiren i Qatar, Tamim bin Hamad al-Thani, är enligt JP nyckeln till Qatars relationer i regionen. Den 40-årige ledaren kom till makten 2013. Qatar hade underblåst den arabiska våren och använde Al Jazeera för att öka protesterna över hela regionen, för att få inflytande. Men många av dessa protester misslyckades och Qatar-stödda kandidater besegrades politiskt.

Qatar är nu mer isolerat och har turkiska trupper i Doha efter krisen med Saudiarabien 2017. Det innebär att landet måste förlita sig på Turkiet som – med undantag för Iran – är den mest fientliga regimen i regionen till Israel. Qatar har också nära förbindelser med Iran. Detta innebär att till stora delar lagts på is.

Qatar spelar dock en nyckelroll har i diskussionerna med Israel beträffande Västbanken. Vissa israeler ser att Qatar har ett ”potentiellt positivt inflytande”. Den tidigare försvarsministern Avigdor Liberman har erkänt att chefen för Mossad reste till Qatar i februari.

År 2018 träffade Liberman Qatars utrikesminister, skriver JP. Mer än så: Israel spelade ett dubbelspel som handlade om att via Qatar illegalt leverera 15 miljoner dollar i kontanter i tre portföljer till Hamasanställda i en uppgörelse.

Att vänskapen mellan Israel, USA och Qatar finns visades också 2018 när Qatar befanns vilja ha en permanent närvaro av amerikanska trupper i landet.

JP skriver dock att Qatar för tillfället verkar göra sig till en arena för att ta emot idrottare och för politiska möten och intriger snarare än en fredspartner.

Israel saknar förbindelser med andra länder i regionen, från Tunisien till Pakistan. JP lägger skulden på entiteter inom respektive land som vägrar samarbeta med Israel, inklusive sådana länder som Israel bombar.


  • Publicerad:
    2020-09-02 09:35