Nedläggningen av Sverige

GLOBALISERING. Livsmedelsföretaget Findus ägare Nomad Foods har, med den statliga Första AP-fondens goda minne, beslutat sig för att lägga ner sin produktion i skånska Bjuv. Mikael Karlsson undersöker förloppet och dess upphovsmän närmare – och presenterar alternativ.

Findus460

Findus anläggning i Bjuv.

Torsdagen 31 mars meddelade Findus ägare Nomad Foods att produktionen i Bjuv ska läggas ner. Ärtor, frysta matlådor och paketerade såsrätter ska i stället produceras i Reken i Tyskland. Kommunen med knappt 15000 invånare drabbas givetvis hårt när 450 anställda vid Findus varslats om uppsägning.

— Låt mig först säga att det naturligtvis är en dyster nyhet för medarbetarna. Men ett viktigt skäl för varslet är vårt geografiska läge. Även om Sverige och Norden är viktiga marknader innebär placeringen i Bjuv längre transportvägar och därmed högre kostnader till andra stora marknader som Syd- och Västeuropa, vilket i sin tur gör det svårare för oss att stå oss i konkurrensen, menar Henrik Hjalmarsson, vd för Findus Sverige AB, i ett pressmedelande.

— Beslutet är väldigt tråkigt men för mig är det nu viktigt att deras avslut blir så bra som möjligt för alla inblandade, sade kommunstyrelsens ordförande Anders Månsson (S) efter ett möte med Findus ledning på måndagen den 4 mars.

Nomad Foods som tagit beslutet är ett investmentbolag som startades i april 2014 av Noam Gottesman och Martin E. Franklin. Bolaget hette först Nomad Holdings, men bytte namn till Nomad Foods den 1 juni 2015 efter att ha köpt upp Iglogruppen som äger märkena Iglo, Birds Eye och Findus i Italien. I november 2015 köpte Nomad Foods upp Findusgruppen och konsoliderade därmed Findus under en ägare, undantaget i Storbritannien som i februari 2016 lades ner. Findus tidigare ägare sedan 1962 var Nestlé.

894-NoamGottesman2

Noam Gottesman.

Finansmännen Gottesman och Franklin som driver Nomad Foods är av intresse. Gottesman föddes 1961 i Israel. Han har dubbelt medborgarskap (USA och Israel) och fanns i april 2014 på Forbes lista över de 400 rikaste personerna i Amerika. Han var då värd två miljarder dollar. Franklin föddes i England år 1964 och har även han judiska rötter. Hans far, Sir Roland Franklin, var investmentbankir. Han är sedan 15 års ålder New Yorkbo och har i huvudsak arbetat som styrelseordförade för det multinationella bolaget Jarden. Franklin är starkt engagerad i judiska frågor och i synnerhet Israel.

Sveriges Radio har rapporterat om att svenska pensionspengar placerats i Nomad Foods. Det är den statliga Första AP-fonden som har ett stort aktieinnehav i Nomad Foods. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt förespråkar i sina uttalanden till Sveriges Radio ekonomisk nationalism:

— Jag tycker att det är ett svek mot de som jobbar i Sverige. Man flyttar ut lönsam, välskött produktion ur landet, därför att deras pensionspengar sätts in i spekulativa företag som bedriver den här typen av affärer.

AP-fonden äger aktier till ett värde av 1,4 miljarder kronor i Pershing Square Holding som är storägare i Nomad Foods och har representanter i dess styrelse.

— Det ligger på företagsledningarna att ta beslut angående hur verksamheten ska utvecklas, lokaliseras och organiseras. Det varken kan eller ska ägarna påverka, meddelar Första AP-fondens kommunikationschef Ossian Ekdahl.

— Jag tycker att det är ett bedrövligt svar. Första AP-fonden ska säga att de kommer dra ut allt sitt kapital ur det här företaget som äger Nomad Foods om man fullföljer nedläggningen i Bjuv. Jag tror att det är det enda språk som spekulanterna begriper är börskurser och pengar, svarar Jonas Sjöstedt.

På frågan om det inte är AP-fondernas uppgift att ”fixa bra avkastning till våra pensionärer” svarar han:

— Det finns ingen motsättning i det. Om vi ser till att behålla bra jobb i Sverige och bygga ut nya, då stärks den svenska ekonomin.

globalbrands

Globalisering.

Det blir snabbt tydligt att de finansiella krafter som står bakom affären inte känner några gränser. När en nations näringsliv förvandlas till brickor i ett globalt spel förändrar det människors levnadsmönster. I det långa loppet kan en sådan utveckling leda till en nomadisering, där arbetskraften flyttar efter produktionsenheterna när de omplaceras i jakt på den mest vinstgivande positionen. Ägarförhållanden ändras snabbt och den verksamhet som igår gav god avkastning kan i morgon vara hopplöst förlegad och nedläggningshotad. Detta är en nedbrytande process som leder till en allt högre tidspreferens. Vem vill låna pengar till att köpa ett hus och bilda familj när man kanske måste flytta tvärs över landet nästa månad? En stabil arbetsmarknad är ett krav för ett långsiktigt och produktivt liv för individen, vilket avspeglar sig i samhället. Det finns naturligtvis en ytterlighetsposition även åt andra hållet där man kanske av sociala skäl håller igång verksamhet som ingen efterfrågar – det är dock inte vad som förespråkas.

Nomad Foods vill givetvis centralisera sin produktion för att höja lönsamheten i verksamheten. Man kan extrapolera utvecklingen till att gälla alla produkter och tjänster. I en totalt globaliserad ekonomi skulle specialisering på gigantisk skala vara ett faktum. Hela Sverige kanske skulle sysselsätta sig med plantering, avverkning och förädling av energiskog ifall det visar sig att det är denna produkt som mest effektivt, med högsta möjliga marginal, kan tillverkas just här. Allt annat skulle importeras från platser i världen specialiserade på andra produkter. En sådan utveckling är orealistisk av flertalet anledningar, men denna ekonomiska tanke kommer att ge oss fler fall likt Bjuv.

Den svenska staten står maktlös eftersom den inte kan förbjuda den som äger fabriken från att slå igen den. Jonas Sjöstedt lyckas fånga upp stämningen och skaffa sig oförtjänt god publicitet genom att ifrågasätta Nomad Foods beslut och den svenska statens delaktighet via Första AP-fonden. Kanske övertygar han några om att den internationella marxismen intresserar sig för svenska jobb. Faktum är att Karl Marx själv förespråkade frihandel eftersom han såg den bryta ner nationella gränser och kulturer och leda till skapandet av en kapitalistisk världsstat – den globala kommunistiska revolutionens förstadium.

Näringslivet ska stå i nationens tjänst.

Näringslivet ska stå i nationens tjänst.

Jag anser mig vara mer positiv till marknadsekonomi och fritt företagande än de flesta i den nationella rörelsen. Därmed inte sagt att marknaden är helig. Den är ett medel för att förädla råvaror till produkter och tillhandahålla tjänster. Som sådan måste den stå i nationens tjänst och därför är ekonomisk nationalism av stor betydelse. I Nordiska motståndsrörelsens partiprogram står att:

Nordiska motståndsrörelsen är inte principiellt emot import utan ser tvärtom möjligheter att handla med varor och tjänster från vänligt sinnade nationer. Det fria Norden ska dock vara så pass självförsörjande att vi aldrig hamnar i en beroendeställning till omvärlden.

När aktörer på den globala finansmarknaden köper upp och avvecklar Sveriges produktion är ekonomisk nationalism det givna motdraget. Det är av olika orsaker dyrt att producera mat i Sverige jämfört med flera andra länder, vilket innebär att det är ekonomiskt lönsamt att importera mat. Detta har medfört den så kallade mjölkkrisen och nu nedläggningen av Findus i Bjuv. Även andra näringar, så som grisuppfödningen, befinner sig i en problematisk situation. Svaret är att belägga importerade matvaror som vi själva kan producera med tullavgifter. Priserna på utländska varor kommer att stiga i butikerna samtidigt som staten får in pengar som kan användas till skattelättnader för den svenska livsmedelsnäringen. När möjligheten att driva jordbruk i Sverige med vinst ökar kommer fler att bli bönder och den inhemska produktionen att öka.

Det är statens uppgift att beskydda folket, inte bara mot militära utan även ekonomiska hot. När inhemska näringar hotas av utlänska aktörer eller kosmopolitiska riskkapitalister är det statens funktion – skyldighet – att ingripa. Vårt inhemska jordbruk är effektivt och modernt, i positiv bemärkelse. Utöver det så uppfyller det vilktiga djurskyddsmål och bedrivs med ovanligt stor hänsyn till naturen. Det finns även en strategisk nödvändighet i att producera egna livsmedel. Uppstår en långdragen konflikt kommer den sida som inte har möjlighet att försörja sin egen befolkning med mat att besegras. Den nation som är beroende av andra för sina basbehov kan alltid utpressas av fientliga stater eller globalister och begränsas i sin möjlighet att föra en självständig politik.

Dela artikeln på sociala medier:

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om