Konung Karl XII och hans dödsdag den 30 november representerar svenskarnas kamp för frihet och nationell suveränitet, något som uppmärksammats av nationella grupper under de senaste decennierna. Stora samlingar nationella har tidigare marscherat fram till Karl XII staty i Kungsträdgården i Stockholm.
Sedan i mitten av nittiotalet har myndigheter tillsammans med svenskfientliga grupperingar gjort allt för att stoppa försöken att hedra vår gamle krigarkonung. Statyn av Karl XII i Kungsträdgården var i år avgränsad med kravallstaket. Ett stort uppbåd av poliser cirkulerade kring området med order att förhindra patrioter från att ta sig fram till platsen och hedra konungen på hans dödsdag.
Medlemmar ur Svenska motståndsrörelsen och Nationell Ungdom lyckades dock ta sig fram till statyn och genomföra en manifestation.

Runt om i Stockholm var polis på jakt efter personer som kunde misstänkas för att vara patrioter. Någon minnesstund för Karl XII skulle inte ske. Detta var något vi hade räknat med.

Vi hade först räknat ut möjligheten att ta oss fram till statyn och istället planerat flygbladsutdelning och manifestation i Gamla stan. Efter spaning mot Kungsträdgården kunde vi dock konstatera att det faktiskt var möjligt att samlas vid statyn. Det skulle däremot vara omöjligt att ta sig dit i samlad trupp eftersom något sådant omedelbart skulle upptäckas och stoppas av polismakten.

En handfull patrioter hade redan blivit stoppade vid vår första samlingsplats. De avkrävdes där på identitetshandlingar, registrerades och visiterades. Polispatruller hade redan från början varit i cirkulation kring vår mötesplats och de hade verkat medvetna om att vi hade haft för avsikt att träffas just där.

Istället beslöt vi oss för att dela upp oss i mindre grupper för att på så sätt obemärkt kunna ta oss fram till statyn. Det bestämdes att samtliga grupper – från olika håll – skulle nå fram till statyn klockan 19.45.

När vi närmade oss Kungsträdgården såg vi att statyn var avspärrad med kravallstaket. Ett flertal polisfordon stod parkerade runt statyn. Cirka trettio kravallutrustade poliser befann sig också på plats. Vi antog dock att polisen hade en hel del uppmärksamhet riktad mot Sverigedemokraternas samling på Riddarholmen och att en stor del av deras styrka var avdelad dit.

Trots den uppenbara risken för polisingripande anlände vi i mindre grupper och samlades framför statyn. Något antisvenskt slödder såg vi inte till, åtminstone inte tillräckligt många för att de skulle kunna ställa till med bråk.

När vi höll på att tända facklorna anlände en större grupp poliser med avsikt att skingra oss eller mota bort oss från statyn. Vi förklarade att vi endast hade för avsikt att samlas en kort stund för att upprätthålla minnet av Karl XII på hans dödsdag. Vi blev trots vårt uppriktiga tillmötesgående mot polisen bestämt nekade att hålla en kort minnesstund framför statyn.
Vår bedömning var att det inte skulle tjäna någonting till att tala polisen till rätta med hänvisning till demokratiska rättigheter om mötesfrihet och åsiktsfrihet.

Istället kunde vi hålla en kort manifestation med brinnande facklor ett femtiotal meter från själva statyn. Det var solklart att polisen hade order uppifrån att inte tillåta någon sorts nationell manifestation vid statyn.

Vi tände facklorna och formerade oss i två led. Det var en värdig och disciplinerad manifestation. Under cirka fem minuter stod deltagarna tysta samtidigt som allmänheten omkring kunde se att det finns patrioter som vill visa sin vördnad för en av de främsta konungarna i svensk historia.
Ett kort tal hölls därefter till minne av Karl XII. Talet anknöt till den karolinska anda som varit rådande under denne konung. Därefter släcktes facklorna varefter samtliga blev uppmanade av polis att ställa sig mot kyrkväggen.

En av våra medlemmar visiteras av polisen.
(Foto: Folktribunen)

Civilpoliser dokumenterade oss med videokamera under tiden som var och en av oss tvangs legitimera sig och bli visiterad med hänvisning till polislagen av den 19 paragrafen. Det är allmänt känt att polis bryter mot lag då de åsiktsregistrerar patrioter, men detta är någonting som är svårt att förhindra, i synnerhet då vi annars skulle mötas av argument i form av slag med batonger m.m.

Trots allt var vi nöjda med manifestationen. Vi hade ju lyckats ta oss fram till statyn vilket inte har varit så lätt de senaste tio åren och vi genomförde vad vi föresatt oss att göra. Vårt mål nu är att nästa år definitivt återerövra 30 november från statsförtryck och svenskfientligt slödder. Vi har ett år på oss – låt oss samlas i styrka!

• Publicerad:
  2001-12-01 00:00