”Nationalism utan socialistiska inslag är omöjlig”

DEBATT. Tor Lindbergh svarar här på Dan Erikssons artikel ”Har Motgift blivit libertarianer” och menar att Motgift den senaste tiden har börjat driva en nationalistisk självmordspolitik som aldrig kommer att kunna vinna stöd hos det svenska folket.

motgift-debatt

Nordfront Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs i debattartikeln behöver inte nödvändigtvis fullt ut, eller alls, delas av Nordfront eller Motståndsrörelsen. Läs mer om Nordfront Debatt här.

Att inslag av socialism i det svenska samhället skulle förhindra folkgemenskap är en obevisad tanke. Det är en ide hämtad ifrån den kristna högern i USA, som vill att kyrkorna ska ta över statens sociala uppgifter för att på så vis ge större makt åt prästerskapet. Men ingenting tyder på att detta gör USA till ett land med större folkgemenskap och det finns heller inga exempel på länder där folkgemenskapen gynnats av att staten avvecklat sitt övergripande ansvar över välfärdsfrågor som sjukvård, äldreomsorg, utbildning, arbetsmarknadspolitik med mera.

Motgifts antisocialistiska libertarianistiskt inspirerade vägval är mycket okunnigt och vilset. Vi nationalister måste vara på det klara med att mer extremliberalism, som exempelvis krav på ”mindre socialism” i vår redan liberalt dominerade flyktinglottsekonomi, och så kallade ”principiella” ställningstaganden för legalisering av knark och så vidare, är inget som gynnar vårt folk. Tvärtom kommer det effektivt att slå sönder vårt samhälle och sända det in i kaos.

Liberalismen är designad för att bryta ned ansvarsfulla maktstrukturer och samla folkets förmögenhet hos ett fåtal antifolkliga intressenter, och det vet alla som har studerat liberalismen bortom dess egna billiga reklamslogans. Detta innebär förvisso att liberalismen i den nära framtiden kan gynna oss i vår strävan att vända folket emot den sittande regimen och störta nuvarande makthavare, men liberalismen är ingalunda något framgångsrecept för ett nationalistiskt styrt Norden eller ett argument som kan samla massorna under vår kontroll.

Till syvende och sist måste vår praktiska politik basera sig på taktiska överväganden och reella omständigheter, inte på principiella pojkrumsfantasier om hur världen och människorna fungerar. Samhället riskerar i den nära framtiden att drabbas av svåra kriser, och det kommer inte att vara fiffiga företagare som Dan Eriksson som kommer att vara vår målgrupp.

Våra ”stormtrupper” kommer istället att utgöras av undersköterskan som går förbi flyktingslottet på väg hem från nattpasset, av polismannen (och dennes familj) som dag ut och dag in måste riskera sitt liv och sin hälsa för att bakbunden av de liberala politikerna försöka kontrollera ett allt mer våldsdyrkande samhälle, av den idealistiske läkaren som i hela sitt liv i välmening röstat på Vänsterpartiet men som blivit skuldsatt över öronen när fastighetsbubblan till sist spruckit, och så vidare. Vår politik måste grunda sig på riktiga människor, människor som är funktionella och samhällsnyttiga medborgare och som vill och är stolta över att göra sin del.

Därför måste vårt politiska ställningstagande inbegripa ett visst mått av socialism. Vår typ av socialism. Inte den ansvarslösa zombieskapande socialism som Motgift målar upp, utan en preussisk socialism som strävar efter att uppfostra ansvarstagande och samhällsnyttiga medborgare. En nationalistisk socialism som bygger på både ansvar och trygghet.

Det vi minst av allt tjänar på är att ta ställning för en världsfrånvänd liberalism som vi vet att egentligen bara den rika eliten tjänar på. Och då utelämnar jag fascistiska dödspatruller och etniskt rensning i Ukraina som ett giltigt alternativ, en annan folkvidrig politik Motgift tagit stark ställning för, men även den en ren självmordspolitik som svenska folket aldrig kommer att acceptera hos sina politiska företrädare.

Därmed inte sagt att staten och dess byråkrater ska lägga sig i allt. Som vanligt har alla politiska ställningstaganden en gnutta förnuft i sig, även Motgifts. En lokalt fungerande demokrati med en hög grad av regionalt och kommunalt självstyre är viktig i Norden, inte minst för att vi har en så rik kulturell och genetisk bredd.

Från de skånska slätterna i söder till de bergiga lappmarkerna i norr, från städernas stressade alkoholdränkta nattliv till landsbygdens stillsamma jaktmarker när morgondimman lättar; kraven på lokalt förankrade regelverk är många och ju mer det nordiska folket själva får bestämma över sig och sina liv, desto friare och friskare blir det.

Vill man förenkla saken kan man säga att vänsterns fel är att den bara förespråkar överidealistisk verklighetsfrämmande socialism, medan högerns fel är att den bara förespråkar överidealistisk verklighetsfrämmande socialdarwinism (liberalism). Vi måste välja att vara pragmatikerna som förespråkar en politik som fungerar i verkligheten; människor är både individuellt orienterade och samtidigt flockdjur – vår politik och vårt samhälle måste spegla detta. Det kommer att spegla detta. Ett visst mått av socialdarwinism och ett visst mått av socialism är därför fullständigt naturligt. Ju förr vi inser detta, desto snarare kommer vi att sitta vid makten.

/Tor Lindbergh

Vi bjuder härmed in Motgift att besvara den kritik som ovan riktas mot dem.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om