En av Svenska motståndsrörelsens representanter på seminariet ”Fight against”, arrangerat av Finska motståndsrörelsen, var nästeschef Pär Sjögren från Borlänge. I följande intervju berättar Pär om sina upplevelser på plats hos våra finska organisationskamrater.

Hur upplevde du Finska motståndsrörelsens seminarium?

Då jag bevistat ett tidigare arrangemang hos våra finska kamrater så visste jag att de var bra på att arrangera evenemang. Vad man kan säga om detta seminarium är att det kännetecknades av professionalism rakt igenom, från det att vi svenskar klev av båten i Finland till det att vi åkte hem igen. Det var speciellt intressant att lyssna till både Casapound och tyska fria grupper om hur de jobbar i respektive länder. Speciellt då jag tidigare enbart läst om dessa grupper på Internet, vilket gjort det svårt att få någon riktigt klar bild av hur de faktiskt arbetar och opererar.


Pär Sjögren håller tal i Borlänge

Kunde du, som aktiv i Svenska motståndsrörelsen, känna igen dig från våra egna arrangemang här i Sverige, som till exempel Aktivistdagarna? Eller tyckte du att det fanns någon tydlig ”finsk prägel” över seminariet?

Framför allt var det sättet som hela seminariet arrangerades. Då jag varit på ett flertal ”nationalistiska” evenemang genom åren (så jag har en del att jämföra med) så finns det ingen organisation eller parti som anordnar så bra evenemang som vi i Motståndsrörelsen. Man ska då ha i åtanke att Finska motståndsrörelsen bara funnits i ett antal år nu, så att de arrangerade ett så bra seminarium ska de ha en eloge för. Dock så tyckte jag inte att det fanns en speciell ”finsk prägel” på själva evenemanget, det var mer på det personliga/folkliga planet som jag märkte skillnader mellan oss.

På vilket sätt märkte du dessa skillnader?

Ja du, det är en ganska svår fråga. Det var mer en känsla jag fick vi vandrade runt i Helsingfors och samtalade med finnarna, eller t.ex. när vi var inne i någon butik för att handla. Det är saker man märker instinktivt, att det är vissa skillnader, må det vara kulturella eller ”folkliga” skillnader. Detta är givetvis ingenting negativt eller något sådant, utan mer en betraktelse ur rent personlig synvinkel under min resa till Finland.

Vad fick du personligen ut av att bevista seminariet? Fanns det någonting du kommer kunna ta med dig hem till Sverige och använda dig av i din roll som nästeschef, eller som på annat sätt är applicerbart i organisationens strävan?

Det är alltid kul att träffa våra finska kamrater, så även denna gång. Det som jag gläds över är att de hela tiden avancerar framåt med nya saker, t.ex. deras nya tidning, flygblad etc. Allt genomsyras av en riktig seriositet, precis som det ska vara. Det är en av sakerna jag tar med mig från min resa till Finland, att vi måste gå in seriöst för kampen. Man kan inte bedriva någon form av hobbyverksamhet och tro att vi kommer komma någonstans. Och som jag sade tidigare var det trevligt att träffa Casapound och personer från en av Tysklands alla fria grupper. Speciellt Casapound som jag nu har fått en lite annan bild av än den som jag läst om på Internet. Även om vi inte är helt överens ideologiskt så ska man givetvis ge dem det att de faktiskt kämpar väl i Italien. Inte minst med tanke på att det är ett helt annat politiskt klimat och folk därnere. Då de berättade hur Casapound är uppbyggt och hur saker och ting sköts så fick jag helt enkelt mer respekt för deras verksamhet.

Om jag nu ska sammanfatta resan till Finland och deras seminarium så blir det med ett överväldigande gott intryck. Våra finska kamrater går stadigt framåt och det glädjer mig. Tillsammans utgör vi helt klart den bästa organisationen i både Sverige och i Finland


  • Publicerad:
    2011-10-29 00:00