GRANSKNING. Åklagaren och domaren ville att Hamzah skulle fällas för våldtäkt mot barn, men de tre nämndemännen ville annat. Vilka var dessa nämndemän och vilkas intressen värnar de?
Informationskriget skrev tidigare om den 16-årige araben Hamzah Saeed (20010829-9694) som åtalades för att ha våldtagit en 13-årig flicka under en idrottsdag som deras skola hade den 17 oktober.
Domen föll den 24 november och Saeed dömdes, men inte för våldtäkt mot barn som var åklagarens förstahandsyrkande utan för det mildare sexuellt övergrepp mot barn. Åklagaren har överklagat domen och huvudförhandlingen i hovrätten hålls snart.
Det intressanta med det hela så här långt i detta fall är att rådmannen i tingsrätten var av skiljaktig mening, men blev nedröstad av majoriteten. Alltså av nämndemännen.
Rådmannen, vilket är domaren, ansåg alltså att flickans beskrivning av vad som hade hänt var trovärdig och att Saeed skulle dömas för våldtäkt mot barn, medan de tre nämndemännen tvärtemot inte ansåg att flickan var helt trovärdig och att Saeed därför bara skulle dömas för sexuellt övergrepp mot barn.
När jag läste domen så slogs jag av att nämndemännen hade dömt som de gjorde. Precis som rådmannen så ansåg jag att flickans agerande efter våldtäkten, vilket intygades av vittnen, tydde på att hon inte hade varit med på det som hände inne på toaletten. Så hur kommer det sig egentligen att nämndemännen inte trodde på vad flickan berättade? Vilka var dessa nämndemän?
Då rådmannen är av skiljaktig mening mot vad nämndemännen dömer så brukar det i de allra flesta fall innebära att domen överklagas och att hovrätten sedan dömer ungefär som rådmannen hade velat. Så kommer det troligtvis bli även i detta fall, varför man i nuläget inte behöver vara så oroad över just detta, men när jag inte kunde förstå hur nämndemännen kunde döma som de hade gjort så bestämde jag mig för att undersöka vilka dessa nämndemän egentligen var. Vad var det som gjorde att de tolkade saker så totalt annorlunda mot mig och rådmannen Ingegärd Lind?
För att få reda på nämndemännens namn beställde jag ut anteckningarna från huvudförhandlingen. Där framgick att nämndemännen i fråga heter Eva Körner, Lissy Käll och Mariam Hofvander.
Av namnen att döma så syntes ingenting misstänkt. Med tanke på hur de hade dömt så hade jag nästan förväntat mig att samtliga eller i alla fall kanske två av dem skulle vara invandrare, men detta var typiskt svenska namn.
Jag behövde alltså undersöka lite mer grundligt. Här nedanför ser ni vad jag fann.
Eva Körner är nämndeman för miljöpartiet [arkiverat]. Här är hennes Facebook och hon bor tillsammans med Bernd Ulrich Lawaczeck. Hennes dotter som heter Kajsa Lawaczeck Körner är med i Feministiskt Perspektivs Facebookgrupp, är positiv till massinvandring och ”råkar” vara medlem i den yttrandefrihetsfientliga och invandrarvänliga extremistvänstergruppen #Jagärhär, vilket man finner om man söker på hennes namn bland deras medlemmar. Se bilderna här nedanför.
Eva Körners dotter är med i Feministiskt Perspektivs Facebookgrupp.
Eva Körners dotter är positiv till massinvandringen.
Eva Körners dotter är med i gruppen #Jagärhär.
Visst måste inte dotterns åsikter säga något om var Eva Körner själv står, men oftast faller inte äpplet så långt ifrån trädet och att hon är förtroendevald av Miljöpartiet talar för sig självt. Något man dessutom ska ha klart för sig är att personer som har politiska uppdrag, som sitter som nämndemän eller som jobbar på myndigheter brukar vara väldigt försiktiga med vad de publicerar på sociala medier och med tanke på detta så kan en titt på dotterns Facebook troligtvis säga mer om Eva Körners åsikter än om man tittar på hennes eget konto.
Lissy Käll är nämndeman för Moderaterna, vilket framgår på sidan 9 i detta protokoll. Av hennes Facebook framgår att varken hennes dotter Anette Eriksen eller hennes barnbarn är etniska nordbor. Se bilderna här nedanför.
Lissy Källs dotter heter Anette Eriksen.
Trots det nordiska namnet är dottern tydligt icke-europeisk etniskt sett.
Mariam Hofvander är nämndeman för Socialdemokraterna. På listan står namnen i bokstavsordning. Här är hennes Facebook. Hennes namn må låta svenskt, men bilder av henne visar att hon är invandrare. I denna artikel finns bilder av henne och i två andra artiklar (här och här) nämns att hon arbetar med nyanlända.
Mariam Hofvander är uppenbart inte svensk.
Så vad säger då allt detta? Kan politiska åsikter, att man har barn som inte är svenska och/eller att man själv är av en annan ras påverka hur man dömer i ett brottmål? Det måste såklart inte alltid påverka, men oftast gör det nog det. Därför är det viktigt att ett samhälle har koll på vilka som sitter som nämndemän, vilka som arbetar på myndigheter och vilka som är politiker. Uppgiften för dessa samhällsinstitutioner är trots allt att skydda det svenska folket, inte att ta tillvara andra folkgruppers intressen.
Helt klart är det andra faktorer än omständigheterna i det här målet som har inverkat på de tre nämndemännens domslut. Efter att ha läst allt utom rådmannens skiljaktiga mening så tänkte jag först att det kanske var något i förhören som hade spelats upp för domstolen som gjorde att de dömde som de gjorde, för utifrån det som stod i domen så verkade deras beslut väldigt konstigt, men när jag sedan läste att rådmannen, som hade sett alla förhören, resonerade precis som jag tänkte så förstod jag att det var annat som hade påverkat nämndemännen. Att de hade andra lojaliteter.
Som avslutning får man hoppas att hovrätten dömer annorlunda och att alla som läser detta inser att ett gott samhälle bara kan byggas på vad som är bäst för det egna folket. Då måste man se till att samtliga som besitter samhällsapparaten har sin lojalitet mot sitt eget folk. Det innebär inte att dessa inte får tycka som de vill i de flesta frågor, men ramarna för vad de får tycka sätts av det nordiska folkens intressen.
Ursprungligen publicerad på Informationskriget.se
Källor:
Arab åtalad för att ha våldtagit 13-årig flicka
Malmö TR B9118-17 Dom 2017-11-24
Anteckningar från huvudförhandlingen
Hoppa till huvudinnehåll
