Muslimska kvinnor – utsatta eller inte?

ÅTERKOPPLING. Polisutredningen om den omtalade misshandeln i Fagersjö lades nyligen ner.

Det så kallade hijabuppropet som fick stort genomslag i massmedia förra året startade efter att en gravid muslimsk kvinna anmält en misshandel i Stockholmsförorten Fagersjö. Överfallet på kvinnan skulle ha skett fredagen den 16 augusti 2013 klockan 23:00 enligt Söderortspolisens första efterlysningar.

I anslutning till händelsen i Fagersjö som fick stor uppmärksamhet var det många alternativa medier som spekulerade kring om misshandeln på kvinnan ens ägt rum. Några misstänkta gärningsmän hittades aldrig och nu har polisutredningen lagts ner.

Riskerna med att bära hijab är överdrivna.

Polisen har klargjort att utredningsarbetet varit omfattande. Myndigheten har gått igenom material från övervakningskameror utan resultat. Vittnen till händelsen har sökts. DNA som hittats på kvinnans hijab har analyserats som visade sig vara kvinnans egna.

Även om polisutredningen lagts ner är det fortfarande en spekulation att hävda att misshandeln i Fagersjö inte ägde rum. Det kan röra sig om gärningsmän som trots den omfattande polisutredningen kommit undan lagens arm. Det skulle dock behövas någonting starkare än en enskild kvinnas anmälan för att ge stöd åt bilden som spreds i samband med hijabuppropet.

Nabila Abdul Fattah

I TV4 sa den vänsterextremistiska kampanjmakerskan Nabila Abdul Fattah följande:

”Det är inte bara den kvinnan som blivit utsatt för det utan det här är en vardag för många muslimska kvinnor i Sverige idag.”

Är det en vardag? Finns det ett enda brottsmål av typen hatbrott där en muslimsk kvinna misshandlats? Om det är vanligt förekommande måste det finnas många fall som står att läsa om i domar. Enligt Brå anmäldes omkring 28 400 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år under 2012. Detta kan jämföras med 306 anmälningar om ”islamofobiska hatbrott” samma år där 29 hade brottskategorin våldsbrott.

Det framgår inte av Brås rapport [2013:16; Hatbrott 2012] om dessa 29 anmälda våldsbrott klarades upp och ledde till fällande domar, så kallade personuppklarade fall. Brå anger att fem procent av alla anmälda islamofobiska hatbrott personuppklarades. Om graden av personuppklarande ser liknande ut för anmälda våldsbrott handlar det om ett till två fall av brott för år 2012 som skulle kunna motsvara den beskrivna händelsen i Fagersjö.

stat

Vi vet dock inte om offret är man eller kvinna eller om gärningsmännen är svenskar. Gärningsmännen skulle likaväl kunna vara av en annan nationalitet än svensk. Jakten för att hitta ett fall där en kvinna i hijab misshandlats på grund av så kallat islamofobiska motiv av främlingsfientliga svenskar kan fortsätta för den som vill fördjupa sig.

Redan nu kan vi konstatera att riskerna med att bära hijab inte bör vara särskilt stora. Annars borde statistiken från Brå visa högre siffror för så kallade islamofobiska hatbrott. Om antalet muslimer i Sverige, för räkningens skull uppskattas till 400 000 var det en person av 13 793 som år 2012 var kopplad till en anmälan om våldsbrott med islamofobisk kategori. Risken att som kvinna drabbas av misshandel blir avsevärt högre i jämförelse.

Risken med att bära hijab kan också jämföras med andra risker som borde vara större. Om någon säger sig måna om kvinnor i hijab finns det därför många alternativa kampanjer som borde ge bättre resultat än hijapuppropet. Jag kan ge några exempel på alternativa kampanjer:

Använda broddar under vintertid eftersom många fotgängare halkar och slår sig allvarligt. Bära reflexer på mörka kvällar för att undvika att bli påkörd av fordon. Använda bilbälte. Utbildning i näringslära för att hindra olyckor kopplade till dålig hälsa.

Syftet bakom hijabuppropet och att sprida föreställningen om utsatta muslimska kvinnor har förstås flera dimensioner. Först ska det betonas att det finns ett mycket dåligt faktaunderlag för att påstå att muslimska kvinnor skulle vara särskilt utsatta. Sedan kan jag vidhålla vad jag skrev om hijabuppropet i en tidigare artikel:

Kampanjen syftar inte till att skapa samförstånd mellan svenskar och muslimer utan raka motsatsen. Personerna bakom vill helst av allt se sociala oroligheter bryta ut vilket de sedan tänker exploatera för sina egna syften.

Under skylten av ”antirasism” vill alltså Nabila Abdul Fatah med anhang skapa etniska motsättningar i enkelriktad mening där etniska svenskar utgör måltavlan. De etniska främlingarna ska bevaka sina intressen i Sverige medan svenskarna ska neutraliseras med pådyvlad skuld och självförnekelse.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om