Motståndsrörelsen besökte vitryska kamrater

REPORTAGE. Aktivister från Nordiska motståndsrörelsen har under midsommarhelgen besökt kamrater i vitryska Greenline Front för att stärka samarbetet oss emellan och delta på deras hedniska midsommarfirande.

Alla bilder i artikeln är klickbara. Bilderna är pixlade då nationella aktivister i Vitryssland löper stor risk för repressalier från statsmakten.

Vi anlände till flygplatsen i Minsk på midsommaraftonen och tog oss direkt vidare med tåg till Brest där vi mötte upp med kamrater från Greenline Front. Vi blev inkvarterade i en lägenhet som ägdes av vår huvudvärd under resan. Därefter gick vi och åt middag, där vi diskuterade vår inställning i diverse frågor innan vi avslutade för dagen.

På midsommardagen bar det av en bit utanför Brest där vi skulle fira midsommar på hedniskt vis. Vi anlände till en gård från början av 1900-talet som var belägen i en vacker lövskogsterräng med en stor å som rann utanför gården. Efter att ha packat upp och gått på en upptäcktsfärd runt gården var det dags för Vikingakampen som bestod av diverse styrketävlingar där vi tävlade lagvis. När ett vinnande lag hade korats delades alla upp i två större lag för att avsluta med en match rugby. Efter alla fysiska aktiviteter i 28 graders värme så var det väldigt skönt att få svalka av sig i den relativt kalla ån.

Sedan var det dags för musikuppträdande av några lokala musiker. Under tiden som musikuppträdandet pågick så hade jag en lång och väldigt intressant diskussion med en utav vitryssarna. Efter musikuppträdandet så berättade han för alla andra om Nordiska motståndsrörelsen och vad som står i vårt partiprogram, efter det ställde publiken frågor som jag besvarade och de verkade genuint intresserade av vår organisation. Sen var det dags för middag som bestod av grönsaker, pasta och grillad kyckling.

På kvällen gick vi bort till ängen där vi tidigare haft Vikingakampen för att tända ett bål, ungefär som vår svenska majbrasa, vilket är en gammal tradition i Vitryssland som var väldigt utspridd fram tills för fem år sen då kyrkan förbjöd den. När brasan hade tagit sig ordentligt så dansade vi runt den i en ring och sjöng på en gammal ramsa. En del hoppade i ån och gick upp för att torka sig vid brasan enligt hednisk tradition. Efter att brasan kulminerat var det dags att bege sig tillbaka till Brest för att sova.

På söndagen besökte vi en stor befästning i Brest som låg intill den polska gränsen, där besökte vi ett museum som handlade om Brest och befästningens historia, kryddat med en stor skopa Sovjetpropaganda. Vi såg även Brests enda neger joggandes förbi parkeringen till befästningen och vår värd berättade att han spelade i det lokala fotbollslaget Dynamo Brest. Enligt vår värd ska det bara finnas 50 muslimer och 100 judar bosatta i Brest och tydligen en neger.

Efter att grundligt ha studerat sovjettidens automatvapen på museet begav vi oss hem till vår värds lägenhet där vi fick titta på filmer från deras aktiviteter och byta erfarenheter, bland annat så tränar en del av de vitryska kamraterna köldträning regelbundet för att bättre uthärda kyla. På vintern står de till exempel utomhus i bara kalsongerna tills de är tillräckligt nedkylda och så duschar de bara i kallvatten. Enligt aktivisterna själva så har det gett resultat, förutom att de klarar kyla mycket bättre så har de upptäckt att de inte blir sjuka längre.

På måndagen besökte vi Belovezhskaya Pushcha nationalpark som hade ett litet zoo där framförallt de djur som lever vilt i nationalparken och då speciellt deras nationaldjur bisonoxen visades upp. Nationalparken är den största i Vitryssland och fortsatte en bit in i Polen.

På kvällen åkte vi till en liten by utanför Brest där vi mötte upp med fler kamrater för att bada bastu och dricka KBAC (uttalas ”kvass”), vilket liknar den svenska svagdrickan fast utan kolsyra. Bastun varvades med bad i en liten källa med vattentemperatur på cirka fem grader. Efter bastun åkte vi hem till de lokala medlemmarna där vi blev bjudna på deras nationalrätt som jag inte uppfattad vad den hette, men det var någon form av gryta med kött och potatis. En sak jag noterade som skiljer sig från Sverige var att i princip alla som hade ett litet grönområde, om så bara på 10 kvadratmeter, odlade på den ytan.

På tisdagsmorgonen var det dags att bege sig hem till Sverige igen efter ett par intensiva dagar. En sak som är värd att nämna är att i princip alla i Greenline Front är ”Straight edge”, vilket i deras fall innebär totalförbud mot droger, alkohol och nikotin. En del av dem var också vegetarianer, men de allra flesta åt kött. Alla som jag stötte på gav ett väldigt moget och dedikerat intryck. Problemet är att de inte kan verka oppositionellt i Vitryssland då det är olagligt att ens skriva ett flygblad som kritiserar staten. En del av deras medlemmar har begett sig utomlands för att jobba och skaffa sig erfarenheter inför framtiden, till exempel vår värd som var på semester från Franska främlingslegionen där han tjänstgjort i 5,5 år. Andra jobbade utomlands med mer civila jobb som brevbärare.

Jag hoppas kunna återvända till Vitryssland i framtiden och att våra vitryska kamrater kommer hit så vi kan återgälda deras stora gästvänlighet.

/Anders Rydberg

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om