Måndagen den 24:e oktober, klockan 19.00 på kvällen, överfölls en 15-årig flicka av två främlingar på en gångväg mellan Gullmarsplan och Globen i Stockholm. De två främlingarna, enligt signalementet en med arabiskt utseende och en med afrikanskt dito, avlöste varandra under våldtäkten samtidigt som de hotade flickan med kniv.

Förstår ni som läser detta vad det handlar om? Förstår ni att det bakom textraderna och meningarna finns en liten flicka som fått sitt liv förstört? Det är en människa, en ung flicka med livet framför sig som nu berövats så mycket. Det kunde ha varit din syster eller dotter, ingen går säker, det är skrämmande uppenbart.

Den här typen av rapporteringar är bland de svåraste att skriva. Framförallt eftersom de är så vanliga i dagens Sverige. Speciellt eftersom man känner att det sista man vill är att skriva om dem, snarare vill man agera mot dem som gör sig skyldiga till dessa nidingsdåd – ja, även dem som är potentiella förövare. Man hoppas att man själv någon gång skall bli vittne till en dylik händelse och då få visa att våra unga flickor och kvinnor inte är villebråd för sådana som inte ens uppfyller de grundläggande kraven för att kallas civiliserade. Hela ens väsen skriker efter bara ett tillfälle att få visa dem! Allt annat än direkta handlingar känns som slag i luften. Men vi vet av erfarenhet att upplysningsarbetet är det viktigaste, i dagsläget. Därför agerade Svenska motståndsrörelsen snabbt i samband med händelsen.
Under tisdagen togs ett specialskrivet flygblad fram som informerade om vad som hänt den 15-åriga flickan och klargöra att det var rasfrämlingar som begick dådet. Med några timmars varsel mobiliserades aktivister i Stockholmsområdet. För dem är det en plikt att göra sin röst hörd, att visa att det finns ett motstånd mot den vansinnespolitik som förs, mot politikernas förräderi!
Tyvärr fanns inte tiden att få fram fler än cirka ett tusen flygblad men dessa delades snabbt ut av aktivisterna som samlats på Gullmarsplans tunnelbanestation – ett stenkast från den gångväg där det avskyvärda överfallet ägde rum. Vid frågan hur responsen från de förbipasserande var svarar områdeschef Stefan Olsson att ”den var mycket positiv. Folk tycker att det är bra när vi uppmärksammar sådana här händelser, det är ju ingen annan som gör det, i alla fall inte lika ärligt. Folk blir alltmer medvetna om verkligheten, det märker man när man talar med dem. Jag sticker inte under stol med att även svenskar våldtar, men när har det skett en gruppvåldtäkt genomförd av fem svenska män? När turades två svenskar sist om att våldta en liten tjej under knivhot? Det händer inte. Det är ett resultat av främlingsinvasionen!” En eller två personer tog dock mod till sig och visade sitt stöd för våldtäktsmännen genom att skrynkla ihop flygbladet inför aktivisterna. Det efter att de sett till så att väktare och polis fanns på plats inom tryggt avstånd. Något som knappt hindrade aktivisterna från att ta i med hårdhandskarna mot dem. För en sak är säker, i detta fall då känslorna är inblandade till den grad de är när en ung flicka skändats av främlingar, det ligger nära till hands att låta sin vrede drabba den som uppenbarligen inte reagerar med avsky. Och det med rätta!

Motståndsrörelsen kommer att fortsätta med upplysningsarbetet och sträva mot den dag då vi till sist kan genomdriva de enda rättmätiga straffen för förrädarna och våldtäktsmännen, då vi låter dem möta den germanska rättvisan, i änden av ett rep.


  • Publicerad:
    2005-10-25 00:00