Dagens datum 24 april: Denna dag återvänder den finlandssvenske polarfararen Nordenskiöld efter Vegaexpeditionen. Nordenskiöld hade funnit och genomseglat Nordostpassagen.
INTERVJU. Kämpa mot globalisterna, för Europa, den västerländska civilisationen och en helt annorlunda världsordning. Bulgariska BNS publicerar en lång intervju med Henrik Pihlström.
Det som sker i Norden väcker intresse nere i Europa, berättar Nordfronts samhällsredaktör Henrik Pihlström.
Besök i BNS lokal i Sofia.
Henrik Pihlström har tidigare välkomnats på ett möte av Bulgarisk nationell samling, BNS, med webbsidan bgns.net. Han fick nyligen stor uppmärksamhet i Bulgarien genom en lång intervju som publicerades på BNS webbsida:
– Bulgarerna är nyfikna på Sverige och Norden. I många samtal jag haft visar det sig att våra politiska motsvarigheter i landet har liknande perspektiv som vi har. Det som är unikt med Nordiska motståndsrörelsens gränsöverskridande verksamhet väcker även intresse.
Intervjun med Henrik Pihlström har blivit uppskattad i Bulgarien:
– I intervjun ger jag perspektiv på Norden och Bulgarien och tar upp många aktuella frågor som strategi, organisation, nytänkande, antiislamrörelsen Pegida, problemet med ’vanligt folk’, klassisk nationalism, Sverigedemokraterna och mycket mer.
Se BNS intervju med Henrik Pihlström på bulgariska här.
– Det känns hedrande att kallas ’vän av Bulgarien’ och få möjlighet att visa vad vi sysslar med uppe i Norden samt att ge idéer kring hur vi ska gå framåt. Där har vi mycket gemensamt och jag är glad att få meddelandet från Plamen Dimitrov, ledare för BNS, att han instämmer.
Henrik Pihlström har besökt Bulgarien tre gånger på kort tid vilket lett till nya kontakter och två unika resereportage som publicerats på Nordfront:
Intervju med Henrik Pihlström (bgns.net)
Kan du berätta om dig själv? Hur länge har du varit aktiv i den nationella rörelsen? Vad gör gör du inom din organisation och vad är era aktiviteter?
Jag har hunnit bli 37 år och jobbat för mitt folks upplysning och befrielse under mitt vuxna liv.
Det är svårt att definiera vad det är för faktorer som motiverar folk att göra något annorlunda. Jag känner mig själv så pass väl att kunna säga att jag har alltid burit på ett rebelliskt hjärta på något sätt. Jag betraktade mig själv som en ’vanlig person’ tills jag insåg att någonting var riktigt fel. Världen är något helt annat än vad de berättade för oss i skolorna.
Officiell historia handlar om att kontrollera folks tänkande och referenspunkter till verkligheten. Jag insåg att det var falskt och mina ögon började se hur saker hänger ihop mellan dåtid, nutid och framtid. Jag hade blivit vuxen då. Tidigare tyckte jag inte om att läsa böcker och jag uppfattade historia som ganska tråkigt och grått. Men den började få liv. Jag läste alla varianter av samhällskritiker. Jag brydde mig inte ifall kritikerna var liberaler eller vänsteranhängare. Jag tog ut det väsentliga och lämnade kvar skrotet.
Parallellt med att min hjärna befann sig i ett euforiskt tillstånd kände jag mig ensam. Är det någon som tänker som jag gör? Det jag kände till var skinnskallar och den så kallade vitmakt-musiken. Jag passade inte in i den sociala kulturen, men skinnskallarna var i stort sett den enda oppositionen mot det påtvingade multietniska konceptet. Det fanns ett marginellt parti, Sverigedemokraterna, som vid den tiden, på det sena 90-talet, inte hade gjort några parlamentariska framgångar.
Min vän hittade en annons i ett magasin om organisationen Nationell Ungdom som var en grupp inom Svenska motståndsrörelsen. Jag följde med honom till ett möte med några representanter men hade inga ambitioner att ansluta mig. Efter mötet och flera långa samtal kände jag annorlunda. Jag såg att dessa personer var seriösa och att de verkligen ville påverka samhället. Många av dem var seriöst tänkande personer med kreativitet och vilja att ta konfrontationer. Jag har har stannat kvar inom Svenska motståndsrörelsen sedan dess.
Jag har sett många personer passera. Det är en bra erfarenhet som får dig att undra kring vad folk egentligen har i sikte. Min slutsats är att man behöver en långtidsrelation med kampen. Arbeta hellre som en sköldpadda som tar konsekventa steg framåt och utveckla din personlighet och kompetens. Du bör inte arbeta som en hare som galen springer i alla riktningar.
Folk inom rörelsen, i synnerhet de yngre, vill ha revolution imorgon. De vill att saker ska hända. Det är naturligt att känna på det sättet, särskilt med tanke på den desperata situationen Sverige och övriga Europa möter. Samhället förvandlas i snabb takt genom massinvandringen och maktens etablissemang är alla förrädare till folket som de förställer sig att representera.
Så kallat ’vanligt folk’ vill ha ett enkelt, oproblematiskt liv. De är inga som vill kämpa och ansluta sig till en revolution. Idag har flera av det ’vanliga folket’ börjat uttala kritik, och även röstat på invandringskritiska partier. Men dessa är inte redo offra sina liv och uppenbarligen inte heller sina pengar eller bekvämlighet.
Det finns uppgifter att göra inom organisationen som inte syns från utsidan. En del är det tråkiga jobbet som ni själva säkert känner till. Det här kan vara bra för att testa nya anhängare – har de en idealistisk drivkraft eller inte? Det kan inte vara roligt hela tiden. Det är många gånger som jag själv följt med kamrater på verksamhet och känt dålig motivation, men jag känner att jag inte kan svika. När du sedan har kamrater kring dig med lika attityd så kommer det inte vara tråkigt jobb längre.
När det gäller organisationens yttre verksamheter så har mycket handlat om att möta folk på gatan med flygblad. När ni är lite fler personer utvecklas aktiviteten till något av en mindre demonstration men utan att bli det i formell mening. Det är en fråga om relationer till polismyndigheten eftersom poliser ofta dyker upp när vi gör aktiviteter. Polisen fungerar som ett politiskt verktyg för att störa vår verksamhet.
Om vi har en demonstration med polistillstånd brukar så kallade antirasister dyka upp. De försöker göra det svårt för oss att kommunicera med folket. Polisen kan sätta upp staket eller med olika metoder försämra kanalen till potentiella lyssnare. Det finns kamrater som tycker att sånt är kul och som gärna skulle slå in några skallar på motståndarna. Problemet som jag ser det, är att det finns för många skallar att slå in, med för mycket fängelsetid att betala. Ett annat problem är att vi måste visa att vi står för andra saker än att slå in skallar.
Våld är mycket populärt hos olika kategorier av människor och massmedia gillar att skriva om oss när det inträffar. Under åren av gatuvåld, oavsett om vi önskar det eller inte, har vi gjort oss ett namn och rykte som galna huliganer eller politiska extremister. Det ryktet kan ha gjort det svårare för oss att rekrytera folk som inte ser det som sin livsprioritet att slå in skallen på politiska motståndare.
Vi har seriösa politiska mål och behöver folk som är både unga och gamla. När vi nu befinner oss i början av en partibildning, känner jag att det kan vara en lösning där fler personer kan hitta sin plats och göra värdefullt produktivt arbete. Partiet kommer att bli en unik konstruktion utan motsvarighet och fungera som en kompletterande del i organisationens totala verksamhet.
Jag gissar att jag kan få en roll att spela i det kommande partiet. Min huvudsakliga uppgift just nu är att jobba med vår svenska webbsida Nordfront. Jag har även en kommande musikskiva som jag jobbar med. Sångerna är på svenska men jag hoppas att vem som helst kan uppskatta musiken ändå.
Kan du berätta mer om Nordfront och Nordiska motståndsrörelsen? När bildades organisationen? I hur många länder är ni verksamma?
Svenska motståndsrörelsen bildades i mitten på 90-talet. Med tiden har vi lyckats exportera vår organisationsmodell till andra nordiska länder – Norge, Finland och Danmark. När vi expanderade över Sverige blev vi Nordiska motståndsrörelsen. Det är en stor bedrift som ingen annan nationell organisation lyckats med.
Som ni förstår har vi lämnat idén om klassisk nationalism och tänker i större termer än geografiska länder. Jag önskar att att vi kunde bli som ett Mc Donald’s spegelvända rival. Med det menar jag att kämpa mot globalisterna som en global rörelse, för Europas överlevnad och den västerländska civilisationen samt för en helt annorlunda ’världsordning’ utan Monsanto och frimureri. Det är något för framtiden.
Den viktigaste uppgiften, som jag ser det, för vår svenska webbsida Nordfront, är att koppla ihop oss med det växande antalet personer som börjar vända ryggen mot makthavarna i ljuset av påtvingad massinvandring och andra samhällsproblem. Dessa personer är sympatiska men de är utbildade med officiell historieskrivning. De kan ännu vara känsliga till ämnen om ras, Hitler, nationalsocialism, ’Förintelsen’ och fortfarande omfamna delar av samhället som vi vill komma bort från.
Liberal invandringskritik ställer sig bakom idén om ’misslyckad integration’ och pratar om problem med religion eller ’islamisering’ i Europa. Vi måste bemöta detta och förklara att det snarare handlar om misslyckad gränskontroll än om misslyckad integration. Problem med invandring är mer en fråga om ras än det är en fråga om religion. Den växande Pegidarörelsen, som etablerar sig även i Bulgarien, erbjuder den här typen av enkla förklaringar och undviker de känsliga sanningarna.
Om du undersöker vad Pegida i själva verket står för, så definierar de sig själva som ’antirasister’ och öppnar dörrarna till feminister, bögliberaler, sionister och andra ’västerländska’ fenomen. Dessa används sedan som en opposition mot islam. Antiislamrörelsen vill få monopol på invandringskritik och censurera känsliga frågeställningar och sanningar.
Bild från tysk PEGIDA-demonstration.
Genom att ha rollen som en återutbildare jobbar Nordfront för att sätta perspektiven rätt. Folk som inte har fått ’hela bilden’ kommer att besöka vår sida och få en djupare förståelse av verkligheten. Snabbheten och enkelheten på internet hjälper till oss att nå flera personer.
Folk har börjat läsa alternativa medias nyheter och kommentarer vid sidan av mainstreammedia. Några få musklick från kontrollerad media går det att hitta oss. Det här en styrka och potential för att göra en ordentlig inverkan på samhället om vi gör det rätt, växer och blir bättre.
Sättet som Nordiska motståndsrörelsen arbetar på och synen på kampen skiljer sig från andra nationella organisationer. Kan du berätta om det?
Att de nordiska länderna ska ena sig är en idé som är annorlunda principen om en nationalstat. I den moderna världen är det en praktisk lösning att enas med våra grannar. På sätt och vis är världen även mindre när kommunikationer, infrastruktur och transporter ser helt annorlunda ut än under äldre historisk tid.
Skillnaderna mellan de nordiska folken är liten och det är nu en realistisk idé att bilda en nordisk republik med potential att bli stark och oberoende. Genom detta kan vi separera oss från Eu, Nato och bilda vår egen valuta och finansiella system.
De små kulturella skillnaderna kan fortfarande uppmuntras i en nordisk republik. Vi har inga kulturbolsjevistiska program. Jag tror snarare på början till en nordisk kulturell renässans. Idén om nordens enande är även populärt bland många personer. Vi tycker om varandra och gamla krig mellan våra kungliga arméer går så långt bak i tiden att vi kan skämta om det och skratta tillsammans.
Det klassiska konceptet med nationalism är inte längre hållbart och kan även fungera som ett verktyg för globalisterna. Jag tänker även på Bulgarien där känslorna till grannländerna inte är lika vänliga som de är i Europas nordliga länder.
Jag gissar att många bulgarer tänker på området som de förlorat till Rumänien. Kanske borde ni ta det tillbaka eller åtminstone kan det vara så som många bulgarer känner om saken. I verkligheten kommer det aldrig ske utan Natos godkännande. Om de skulle godkänna en sådan sak skulle det innebära att ni arbetar i Natos och globalisternas intressen.
Tittar ni inom ert eget land så ser ni att ni är en Natobas. Vad gör Nato i Bulgarien? Bulgarien ägs och kontrolleras av globalisterna – inte av fientliga rumäner. Om ni besöker Rumänien förstår ni att landet ägs och kontrolleras av den globala makteliten där med.
Det är samma finansinstitut där, samma Monsanto-liknande storföretag, samma Rotary-klubbar, liknande ägarförhållanden i media och så vidare. Ni vet vad jag menar. Den klassiska nationalismens tankesätt klarar inte av att se den större fienden som opererar i varje europeiskt land.
Jag önskar att varje europeisk nationalistisk känsla kunde utvecklas för att se en horisont som är långt bort från de egna geografiska gränserna. Med tanke på massinvandringen till Europa från områden som Afrika, Afghanistan och Irak – hur funktionell är den klassiska nationalismens koncept? Det borde vara uppenbart att vi måste jobba mot den gemensamma fienden vilken inte är något särskilt land utan de globala kosmopolitiska makterna.
I konfrontationen mot globalisterna som agerar i Europas länder så tvingas vi att se saker annorlunda. Alla europeiska länder måste enas för ett gemensamt mål. Om det inte sker så kommer fienden vinna. Nationalistiska (chauvinistiska) känslor kan stå i vägen för en sådan idé.
Vi måste också förstå att dagens situation går tillbaka till krigsslutet 1945. Det kan vara en känslig fråga att tala om men det är inte desto mindre ett odiskutabelt faktum.
Många personer i Bulgarien tror att i Sverige och grannländerna så är det nästan ingen brottslighet på grund av hög levnadsstandard. Svarar denna uppfattning till den verkliga situationen? Hur ser det ut i Sverige?
Det finns en absurd koppling mellan Sverige och Bulgarien som bestrider den föreställningen. Framför butikerna i Sverige hittar du tiggare numera. De politiska ledarskapet vill inte stoppa tiggeriet och talar ofta om ’alla människors lika värde’. Vi utsätts för organiserad brottslighet med grupper som agerar proffstjuvar genom att delvis bryta sig in i folks hem. Ibland klassificeras dessa som bulgarer och rumäner. Ni vet vad jag talar om för folk.
Så ja, det borde vara korrekt att vi har en högre levnadsstandard när Sverige attraherar folk som gillar att tigga och stjäla. Vissa personer här är också dumma att ge dem pengar. Jag skulle ge pengar om det kunde få dem att försvinna. Eller varför inte ge donationer till ensamma hundar och katter?
Jag bryr mig mer om djur än jag bryr mig om organiserade tiggare och simpla tjuvar. Lyckligtvis kan jag berätta att intelligenta svenskar som inte är fullständigt hjärntvättade förstår sanningen om dessa tiggare och tjuvar och de skyller inte på vanliga bulgarer.
Det finns andra sociala fördelar för utlänningar att utnyttja. En är att de har sjukvård. Det är en politik som infördes för att illegala invandrare och folk utan identitetshandlingar ska få sjukvård. Sjukhusen har sekretess och får inte rapportera de illegala invandrarna till myndigheterna (Läs om lagen som trädde i kraft den 1 juli 2013 på Socialstyrelsen här).
Den svenska välfärdsstaten som en gång existerade eroderar. Det katalyseras av massinvandring och destruktiv politik. Ett område som faller sönder är utbildningssystemet. Sverige är nu lågt rankad i Pisa-listan. Skolorna handlar inte primärt om att lära ut kunskap.
Skolan handlar främst om indoktrinering och hjärntvätt, att lära ut jämlikhet, demokrati och antirasism. Många invandrare saknar studiemotivation i skolorna och vissa tillämpar psykologisk och fysisk terror mot etniska svenskar. Lärarna förstår ingenting och är själva indoktrinerade med kulturmarxism, feminism, genusvetenskap och annat teoretiskt skräp från högskolorna.
Det finns arbetslöshet i Sverige även bland motiverade och kompetenta personer. Lönerna är högre än i Östeuropa men utgifterna kan även vara högre. Men ja, det är en högre levnadsstandard och många personer har ännu ett komfortabelt och oproblematiskt liv i ekonomisk mening. Du kan spekulera huruvida det är bra eller dåligt. Om de ekonomiskt etablerade personerna enbart förblir politiskt korrekta och ser sig själva som goda humanister är det tragiskt för att uttrycka sig milt.
Det finns saker i Sverige att vara stolt över, det finns saker i samhället som fungerar ganska tillfredställande. Det finns många bra personer i landet, även om många än så länge inte aktiverar sig i kampen för vår överlevnad. Finansiellt kan Sverige komma till ett krisläge. Det är en tung kostnad att ha en ’generös invandringspolitik’. Det har finansierats av inte bara skatter utan att stjäla från pensionsreserverna och att låna från de globala storbankerna.
Invandringen sprider sig över hela landet nu och jag skulle kalla det inget annat än en statligt sanktionerad biologisk krigföring. Principen om biologisk krigföring är samma i Bulgarien som jag ser på saken men annorlunda i sin form. I Bulgarien har ni låga födelsetal kombinerat med låg levnadsstandard.
Ni förlorade omkring två miljoner bulgarer som flyttat till andra länder och har en zigensk befolkning som växer snabbt. Bulgarien kommer bli ett förlorat land på bara några generationer precis som Sverige om ingen radikal förändring inträffar.
Som vi vet lider Sverige och andra europeiska länder av invandringens konsekvenser där många kommer från Asien och Afrika. Hur ser situationen ut nu?
Du kan se främlingar och asylsökande i alla delar i Sverige numera. Sedan förra året hände en unik händelse i svensk politik: Decemberöverenskommelsen. Det innebär att minoritetsregeringen, vilken nu är en koalition av partier till vänster, får sin ekonomiska budget godkänd i riksdagen. Högerblocket kommer kommer nämligen att lägga ner sina röster.
Överenskommelsen handlar även om att vänster- och högerpartierna gör gemensam sak för en ’generös invandringspolitik’. Många betraktar detta som bildandet av en enpartistat. Många anhängare till högerpartierna känner sig också svikna. Överenskommelsen betyder att det inte kommer ske någon ändring gällande massinvandringen.
Det är en låst situation och det politiska etablissemanget har härmed förklarat att de inte kommer visa någon respekt till dem som opponerar sig mot massinvandring. Oppositionen mot massinvandringen växer men våra makthavare vägrar att ge efter en enda bit.
I riksdagen har ni partiet Sverigedemokraterna som är känt för att vara högerextremt och mot invandring. Vad anser du om partiet och har er organisation några relationer till det?
Sverigedemokraterna som fick 12,86 procent i riksdagsvalet gör stora framgångar och har för många kommit att symbolisera motståndet mot massinvandring. Det stämmer att Sd inte vill ha lika mycket invandring som övriga partier. Deras politik handlar inte om att stoppa invandringen och det finns ingen politik och att repatriera främlingar tillbaka.
Sd kallar sig själva antirasister och anser att svenskheten handlar om att ingå i ett socialt kontrakt. De talar ofta om misslyckad integration och så vidare. Sd är helt enkelt inte särskilt radikala alls, de är som kritiker mot de övriga partiernas extremism.
Sd:s världsbild är censurerad. De talar inte om de mesta känsliga och kontroversiella frågorna. De gillar att fokusera på ’islamisering’ och många av medlemmarna omfamnar Israel. Partiet skickar också medlemmar till resor i Israel. Så det är en sorts kosheropposition som de representerar. Om någon Sd-medlem har relationer med oss kommer denna bli utesluten ur partiet.
Du har varit i Bulgarien tre gånger. Vad hade du för anledningar och vilka intryck har du av vårt land?
Jag kom till Bulgarien som turist. Först tänkte jag bara stanna några dagar i Sofia. Jag ville se staden, bestiga berget Vitosha, se relikerna från det gamla kommunistiska systemet genom att resa till konferensbyggnaden på berget Buzludzja. Resan förlängdes och jag lärde känna folk och fick vänner med liknande politiska synsätt som jag själv.
Jag gillar att besöka och utforska länder från Östeuropa. De har en annan historia än de västliga länderna. Folks mentalitet är annorlunda och jag får nya erfarenheter som jag kan relatera till. Bulgarien var speciellt, jag var förbluffad av många likheter i naturen och andra saker som är unika, som de många vattenkällorna med varmt vatten.
Inne i den kommunistiska konferenssalen på berget Buzludzja.
Alla nya personer jag mött och vackra ställen jag sett har gjort intryck som följer med mig i livet. De följande resorna handlade mest om att jag hade möjligheten och jag avser att komma tillbaka flera gånger. Det finns flera platser att se och personer att möta i Bulgarien.
Under dina besök i Bulgarien har du mött medlemmar från olika nationella organisationer. Vad tror du om den nationella rörelsen i Bulgarien och kan du dra några paralleller till Sverige?
Jag anser att situationen i Bulgarien ser illa ut precis som i Sverige. Det är mycket ’vanligt folk’ som inte vill göra annat än att ta hand om sig själva i en tid när ni måste rädda landet. Man blir frustrerad när inget verkar hända. Jag skulle säga att det finns en ära i att göra något för saken, oavsett hur oddsen ser ut. Det finns fortfarande hopp och ännu händer positiva saker.
Mitt intryck av den nationella rörelsen i Bulgarien baserar sig mer på mina personliga relationer än på en utvärdering av era olika partier och organisationer. Jag är inte den som ska döma er utan det är framtidens händelser som gör det.
Jag tror inte på traditionell partipolitik. Om några försöker sig på så kan jag önska dem lycka till. Det blev ingen succé för partiet BNS-ND i det bulgariska valet och möjligen blev de dränkta av Ataka (partiet är etablerad i parlamentet och kan jämföras med Sverigedemokraterna).
Abnorm banderoll för det statspatriotiska populistpartiet Ataka.
Samma situation hade vi i Sverige med Svenskarnas parti som är ett mer radikalt parti men som dränktes av Sverigedemokraterna. Medlemmarna i BNS-ND som jag mötte var alla vänliga, seriösa och idealistiska. Idealism är grunden som man måste ha. Utan idealism kommer du få nya korrupta politiker som bara bryr sig om sina egna ekonomiska intressen medan de ljuger till befolkningen och ger vackra löften.
Vi håller på att skapa ett parti vi också. Vi ska försöka vara helt annorlunda den typiska politikern. Vårt mål är inte att förvandla organisationen till ett parti eller att vinna femtio procent av rösterna. Vi kan agera antipopulistiskt genom att säga sanningar sin folk behöver veta istället för att säga saker som låter trevligt att höra. Vi kommer inte imitera den typiska politikern som säljer billiga löften.
Henrik Pihlström ger reflektioner. Plamen Dimitrov, ledare för BNS till vänster.
När jag besökte ert möte i Sofia (se länk här), fick jag en stark känsla att ni är personer som är annorlunda från andra bulgarer. Ni är personer som vill kämpa och göra uppoffringar. Ni är inte som ’kritikerna’ vilka bara offrar när det finns något att vinna, i en tid när oddsen har blivit större.
Så länge ni behåller er kämparande, utan att göra kompromisser för att tillfredsställa kritikerna, så kommer ni bära hoppets banderoll. Personer som skriver historia kommer alltid från en fokuserad liten minoritet och inte inte från den omedvetna kritiska majoriteten.
Vilket perspektiv vill du ge europeiska nationalister? Vilken framtida strategi kan leda oss till framgångsrik seger?
Man bör inte vara för konservativ utan istället testa nya taktiker och sätt som sätter press på makthavarna och som fångar nya rekryter. Allt som fungerade tidigare fungerar inte likadant idag. Om ni ser att flera slutar att köpa fysiska tidningar och istället läser på internet så behöver ni ingen massiv budget för att bli en alternativ röst.
Det finns inga genvägar i andra frågor. Man ska aldrig ljuga om ämnen som ’Förintelsen’, ras, Hitler och andra känsliga frågor. Ni kan hitta ert egna sätt att förklara dessa saker på ett pedagogiskt sätt, framförallt till era egna rekryter. Risken att inte berätta om dessa ämnen är att ni kan komma att rekrytera personer som tror på officiell historieskrivning, som omfamnar Israel och beundrar frimureriet. Sådant kan hända när man börjar flirta med ’kritikerna’.
Att tänka i större termer än klassisk nationalism är nödvändigt. Jag stöder idén om en international, likt den som kommunisterna hade. Det kan vara en liknande konstruktion men med annorlunda målsättning. Jag tror även att konceptet med att ena de nordiska länderna kan användas i andra regioner i Europa för att skapa oberoende från Eu och Nato.
Hoppa till huvudinnehåll
