Misstroendet mot public service ökar bland borgerliga väljare

MEDIA. Alltfler borgerliga väljare tappar alltmer förtroende för de statliga nyhetsbolagens vänsterextrema kampanjjournalistik.

Bildmontage. Foto: Holger Ellgaard (CC BY SA 3.0) .

Det har länge varit känt att Sverigedemokraternas väljare haft lågt förtroende för public service, vilket bottnar i de mobbnings-, förtals- och förföljelsekampanjer som public service har utsatt Sveriges tredje största parti för.

Nu visar statistik att misstroendet mot public service breddas till även borgerliga och mittenliberala väljare. Det handlar om en minskning med tio till femton procentenheter.

Den folkfientliga mediekoncernen Mittmedias tidning VLT anser att förtroendet för public service minskar på grund av att de alltmer under senare år har propagerat för vänsterpolitik i form av så kallad normkritik. VLT tar upp fallet då en mångårig journalist på Utbildningsradion (UR) fick sparken för att han ifrågasatte fokus på människors hudfärg och UR:s instruktioner till journalister om vad ”vita reportrar” bör och inte bör göra. En programledare på SR kallade härom året Alice Teodorescu på den judiska tidningen Göteborgsposten för ”husblatte”.

Sedan mycket lång tid har borgerliga väljare anklagat public service för att vara vänstervriden, men nu fördjupas alltså misstron mot propagandan. VLT efterfrågar att public service ska ägna sig åt självkritik för att kunna återuppbygga förtroendet.

LÄS ÄVEN: Håller SVT på att förvandlas till en kvällstidning?

Men de borgerliga anser att problemet är djupare än så. Det handlar inte bara om kampanjjournalistik utan även om att public service fabricerar rent falska nyheter. Detta blev i februari en fråga för riksdagen efter det att de moderata riksdagsledamöterna Niklas Wykman, Lars Beckman och Boriana Åberg tog upp problemet i en skriftlig fråga ställd till kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke (Mp).

När public service konfronteras med kritik mot specifika falska nyheter, avfärdas dessa som ”misstag”. De moderata riksdagsledamöterna ser ett systematiskt mönster av sådana ”misstag” som sammantaget visar att det handlar om fabricerande av falska nyheter. Det handlar om att studiopubliken i kampanjjournalistiska ”debattprogram” applåderar och favoriserar vänsterföreträdare; att exempelvis politiska Exposkribenter anlitas som ”experter” medan sant professionella yrkesmän med examina, som nationalekonomen Tino Sanandaji, degraderas till att bara kallas ”samhällsdebattörer”.

— Alla begår vi misstag, men när det gång på gång begås misstag, när partibeteckningar på människor vänsterut faller bort och de framställs som vanliga medborgare, när moderatledda kommuner får klä skott för saker som felar i socialdemokratiskt styrda kommuner, finns det många människor som till slut tror att det finns ett mönster i det hela. När den bilden etableras, att det finns ett mönster att public service systematiskt skulle gynna en viss politisk uppfattning, då minskar förtroendet för public service, sade Niklas Wykman i samband med debatten i riksdagen.

Alice Bah Kunkhe sade i debatten att hon inte kommenterar enskilda publicistiska beslut, och att det skulle vara olämpligt för ett statsråd att lägga sig i public servicebolagens verksamhet.

Den feministiska regeringen som säger sig bekämpa påstått strukturellt kvinnoförtryck och rasism, anser det alltså olämpligt att bekämpa andra former av systematiskt organiserade missförhållanden som borde vara betydligt lättare att komma till rätta med.

Källor:
Sakine Madon: Vad gör SR och SVT åt förtroendetappet hos alliansväljarna?
SVT:s falska nyheter togs upp till debatt i riksdagen
Förtroendebarometern 2018

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
4 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments