”Medlemmar i Motståndsrörelsen har offrat mycket — det hyser jag stor respekt för”

INTERVJU. Motståndsrörelsens norska publikation Frihetskamp.net har intervjuat den norskättade författaren Julian Langness om hans syn på maskulinitet, massinvandringen till Europa och Motståndsrörelsen, samt hans möte med en norsk kändis under ett Norgebesök.

Kan du berätta kort om dig själv och din bakgrund?

— Jag heter Julian Langness. Jag är född och uppvuxen i USA i ett mycket lantligt område som på många sätt mycket kan påminna om Skandinavien. Familjen på min fars sida är hundra procent norsk och min mor är halvnorska. Min släkt kommer från området kring Halden och mina föräldrar har till och med varit på en familjeåterträff där.

Vad fick dig att börja skriva? Kan du göra en kort sammanfattning av dina böcker?

— Ända sedan jag var barn har jag alltid ägnat mig åt att skriva. År 2013 påbörjade min första bok och publicerade den 2015 under titeln Fistfights With Muslims In Europe: One Man’s Journey Through Modernity. Vid den tiden började jag också skriva för nätpublikationerna TraditionalRight och Counter-Currents, och senare även skrivit för Western Spring, American Renaissance, och ytterligare några tidskrifter.

I mars i år gav jag ut min nyaste bok Identity Rising: How Nationalist Millennials Will Re-Take Europe, Save America, And Become The New ’Greatest Generation’. Båda böcker har sålt mycket bra för att vara mina första och självutgivna böcker, och jag planerar att skriva många fler böcker i framtiden.

Berätta lite om dina erfarenheter från resor i Europa som kom att ligga till grund för din debutbok.

— När jag var 17 år var det planerat att jag skulle resa till Norge som utbytesstudent, men i sista ögonblicket föll den planen tyvärr i stöpet. Jag lyckades dock övertala mina föräldrar att köpa en flygbiljett åt mig så att jag kunde resa runt i landet under sommaren. Denna resa och de två andra efterföljande resorna jag gjorde i slutet av mina tonår samt i tjugoårsåldern hade stor inverkan på mig. På den tiden var jag en äkta libertarian och hade gått på de flesta myter om allas lika värde och mångfald som skolan hade indoktrinerat mig med. Men så snart jag kom till Europa blev jag helt förfärad av vad jag såg. Jag såg muslimska invandrare begå mängder av brott, däribland anfalla etniska européer. Jag började prata med invandrarna och insåg att många av dem hatar européer.

Det kom också som en chock för mig att över 75 procent av de etniska européerna jag pratade med var totalt blinda för vad som pågick och att många av dem faktiskt stöttade denna utveckling som för mig helt uppenbart innebar deras eget demografiska utbyte.

Vid den tiden genomled jag en period av självdestruktiv och förvirrad ”ångest”, precis som många andra unga män, och under dessa resor till Europa hamnade jag i många berusade slagsmål med muslimska invandrare. Slagsmålen var varken ädla eller imponerande. De var helt enkelt dumma och självdestruktiva, precis som de meningslösa slagsmål jag också har hamnat i med andra vita män i USA. Under denna tid var jag fortfarande väldigt politiskt förvirrad, så slagsmålen hade inte särskilt stor ideologisk betydelse för mig då.

Mina sista resor i Europa blev däremot, utöver all den kunskap som jag tog till mig, den viktigaste katalysatorn för mitt allmänna politiska uppvaknande och gjorde att jag omfamnade traditionalism och identitärism. Allt detta inspirerade mig till att skriva om mina resor i min första bok Fistfights With Muslims In Europe: One Man’s Journey Through Modernity.

I boken tog jag med omkring tio år av av händelser och insikter och packade det i en tunn 100-sidorsbok. Några aspekter av boken är fiktiva eftersom jag flyttat händelser geografiskt och kronologiskt för att skapa en bättre och sammanhängande berättelse. I boken är mitt uppvaknande mycket komprimerat, men i verkligheten var det en smärtsam och förvirrade resa som tog över tio år att fullfölja.

Vad gjorde dig intresserad av ämnet maskulinitet och manlig självförbättring?

— Jag hade en intressant uppväxt eftersom båda mina föräldrar från övre medelklass var intellektuella professorer i antropologi från University of California, Los Angeles; men jag växte upp i en liten och lantlig arbetarklass-ort som var mycket konservativ. På grund av detta var jag en av de få i min generation som växte upp med många tuffa, traditionellt maskulina arbetarklassmän. Emellertid var jag samtidigt utsatt för all den anti-maskulina och kulturmarxistiska indoktrinering som regerar i väst i dag, och när jag nådde de övre tonåren hade jag blivit väldigt förvirrad. Mitt ”maskulina uppvaknande” utgjorde verkligen en överlappande del av den uppvaknandeprocess som jag nyss talade om, och som jag berättar mycket om i mina böcker.

Vilken tror du är orsaken bakom feminiseringen av västvärlden och av den vite mannen, generellt sett?

— Jag tror att Baby-Boomergenerationen [68-generationen] växte upp i välstånd och trygghet som var helt unik för människans historia, och som ett resultat av det blev dessa människor väldigt mottagliga för extremt naiva och utopistiska lögner och föreställningar.

De konverterade huvudsakligen till, och har varit med om att skapa, det som idag kan kallas en nihilistisk religion för samhällsmord. I denna religion är allt som våra förfäder trodde på stämplat som ”ont” och allt som utgör motsatsen till våra traditionella värderingar betecknas som ”gott”. Det är därför de kan omfamna sådana till synes motstridiga idéer som radikal feminism och massinvandring av muslimer. De tänker nog inte själva på sin ideologi på detta sätt, men det är enligt min mening precis vad det är, och den antimaskulina tankegången är bara ett av symtomen.

Hur kan vita män idag ta tillbaka sin maskulinitet?

— Jag tror att det bara måste komma som ett resultat av en enorm personlig förvandling i oss alla. Med det menar jag naturligtvis inte att vita män inte bör organisera sig eller kämpa kollektivt, men vårt moderna samhälle innebär att några av de scenarier som vi känner från historien troligen aldrig kommer att kunna äga rum idag, det är i varje fall min mening. Därför är jag väldigt fokuserad på personlig självförbättring, och om hur var och en av oss kan bli en bättre, starkare och duktigare man.

Detta innebär en hel lista av saker från styrketräning och självförsvar till värdeskapande, broderskap, integritet och en lång rad andra områden. Jag tror att identifiera moderna levande manliga förebilder som vi kan se upp till är en avgörande del av detta. Ju bättre var och en av oss blir som man, desto mer sannolikt är det att vi kollektivt kommer att lyckas med att rädda västvärlden från ödeläggelse.

Vad har du för råd till dagens unga nordiska män?

— Nåja, ni känner till situationen i Europa bättre än vad jag själv gör, så jag håller mig till generella råd som kan vara värdefulla oavsett i vilket land man bor, eller vilka existentiella hot man står inför. Mina råd är följande:

  • Träna. Män är menade att vara starka.
  • Lär dig hur pengar fungerar. Du kan vara den starkaste, smartaste, mest ärevördiga, hårdast arbetande mannen i världen, men om du har dålig kunskap om pengar och hur de fungerar kommer du aldrig att lyckas ekonomiskt. Det är sant att våra fiender styr det finansiella systemet för att konsolidera sin enorma makt och inflytande, men det betyder inte att kunskap om hur pengar fungerar eller hur man förvaltar dem på ett ansvarsfullt sätt är bortkastat. Det finns viktiga principer kring pengar som kommer att påverka ditt liv oavsett vilket sorts samhälle eller ekonomiskt system du lever i, och våra skolor lär oss inte dessa principer. Vidare är det mycket lättare att kämpa politiskt om du fullt ut förstår komplexiteten i global ekonomi och världsekonomin. Det faktum att 95 procent av vårt folk inte förstår hur systemet fungerar har varit en starkt bidragande orsak till den situation vi idag befinner oss i. Konkreta tips i det sammanhanget: Läs Zero Hedge varje dag och läs Robert Kiyosakis böcker, det är en bra utgångspunkt.
  • Omfamna rädslan. Den som har bemästrat sin rädsla och som medvetet och målinriktat har försatt sig i situationer som skrämmer dem klarar sig vanligtvis väldigt bra i livet. Den som kryper ihop av fruktan och som gör allt för att undvika utmaningar och motgångar uppnår väldigt lite i livet.
  • Ge inte efter för förtvivlan. Det finns alltid hopp! Även om du inte alltid nödvändigtvis ser det, är det rätt att kämpa vidare ändå.
  • Förkasta inte moralens betydelse. Att agera etiskt och rättfärdigt är särskilt viktigt även om våra fiender har vänt upp-och-ned på begreppen. Se till män som Tolkien som skrev om dylika frågor utifrån en mer verklig grund.
  • Glöm inte hur komplicerat livet är. Mycket få frågor i livet är enkla och kristallklara, och de klokaste personerna vet att man ska ha detta i åtanke.

Vilken är din syn på moderna kvinnor och relationer mellan könen?

— Jag har nyligen gjort en video om MGTOW-fenomenet där min slutsats var att deras observationer om kvinnor respektive män är riktiga men att jag inte håller med om att män inte skall sträva efter att få barn. Jag anser att det innebär en total förnekelse av livet och människans natur. Jag anser att det den bästa ståndpunkten är att vara mycket uppmärksam på de hinder som idag står i vägen för ett lyckat förhållande eller äktenskap, men att man ska fortsätta att sträva efter att finna en bra partner och bilda familj.

Titta på män som tänker som du gör och som har lyckats på detta område och modellera ditt beteende efter dem. Beträffande vad jag anser om det ”ideala” systemet vill jag nämna att jag växte upp bland många Mennoniter, en kristen rörelse som egentligen påminner om Amish, och jag tror att de har ett mycket bra system när det gäller genusnormer, med mera.

Även om du är amerikan handlar dina böcker nästan uteslutande om Europa. Skulle du vilja förklara varför Europa och europeisk identitet är så viktig?

— Europa är vårt hemland, våra förfäders land, den kontinent som vårt folk har blivit format av och bott på i tusentals år. Jag kan inte stå och se på medan Europa ödeläggs och lämnas över till samma muslimer som våra förfäder i otaliga generationer har bekämpat och offrat sina liv för att försvara sig mot. De kämpade för att vi skulle kunna fortsätta att leva i deras land, tala deras språk, lära oss deras seder och historia. Att kasta bort allt detta eller att se på deras arv som något annat än heligt är för mig skamligt. Det är höjden av nihilism, vanära och galenskap, om inte rent av ondska. Amerika är enligt min mening som Central- och Östryssland. Det här är de länder som vårt folk hamnade i och definitivt har offrat en hel del för, men dessa länder ligger långt ifrån helgedomen i vårt medvetande som de nordiska länderna utgör.

Vad anser du om det nuvarande USA? Vilken är den största skillnaden mellan europeiska och amerikanska nationalistiska grupper?

— Jag tror att situationen i USA är mer komplicerad för vi har en massa olika minoritetsgrupper, till skillnad från den mer binära situation som råder i Europa som är delad mellan de infödda européerna och de muslimska invandrarna. Jag vet att det finns indianer, shiamuslimer och andra grupper i Europa, men mestadels verkar det vara sunnimuslimer som har importerats dit av folkförrädareliten. Här i USA har vi många olika folk och minoriteter, av vilka några har varit här längre än vi, vilket gör allt så mycket mer komplicerat.

Därför anser jag att den största skillnaden mellan personer som anser sig vara rasrealister i USA och i Europa är att det i Europa finns en tydligare väg för att åstadkomma saker, för att återvinna makten över regeringarna, stänga gränserna och använda politisk vilja till att repatriera alla invandrarfrämlingar och från dem härstammande personer. Denna vision skulle vara uppnåelig, men naturligtvis inte enkel, om den politiska verkligheten hade varit något annorlunda i Europa än vad den är i dag. I USA däremot, även om politiken hade varit optimal, tror jag ändå att en hel del förnuftiga människor fortfarande skulle ha stora problem med att kunna räkna ut vilka de ”ideala” lösningarna på problemen bör vara.

Vilket är ditt intryck av Nordiska motståndsrörelsen?

Jag har skrivit positivt om Motståndsrörelsen vid ett flertal tillfällen, då ni verkar vara den enda organisationen i Norden som är villig att stå upp för nationen och öppet säger vad som pågår. Att det pågår ett folkutbyte och folkmord på det nordiska folket och med en stor mängd våldtäkter och våld mot nordiska kvinnor och barn. Jag har inga tvivel om att varenda medlem av Nordiska motståndsrörelsen har offrat mycket genom att gå med i organisationen, och det hyser jag en stor respekt för. När det gäller någon detalj i den specifika ”ideologin” eller vad som skulle utgöra ett ”idealiskt system” i de nordiska länderna väljer jag att inte uttala mig om, eftersom ni är de som bäst känner er situation.

Jag vill säga att jag betraktar mig själv som en väldigt ”normal” person, trots vad våra motståndare tycker om att stämpla personer som oss med. Jag hyser inget irrationellt hat mot andra folkgrupper. Egentligen önskar jag inget annat radikalt politiskt system. Jag har ingen önskan om att provocera för provokationernas skull, och som man med hustru och barn fullkomligen hatar jag tanken på samhällskollaps och anarki. Ändå kan jag inte se det som realistiskt att bortse från en framtid med med massivt våld och lidande i Västeuropa och i USA om det inte sker en drastisk förändring snart. Jag önskar att hela Västeuropa ska överleva. Jag vill att det ska finnas suveräna länder för vårt folk precis som exempelvis japanerna har ett eget suveränt land, och som många andra folkgrupper i världen. Därför brukar jag stötta och sympatisera med alla grupper och rörelser som kämpar för sitt eget folks överlevnad.

Med tanke på de enorma problem som vi står inför har jag svårt att kritisera någon rörelse som faktiskt kämpar mot systemet. Oavsett hur mycket ”moderata” människor vill kritisera mig eller en organisation som Motståndsrörelsen för att vara för ”extrema”. Vi befinner oss i en fruktansvärd situation och jag tror det är bäst om vi alla gör vårt bästa för att kämpa tillbaka. Jag har en tendens att respektera alla som kämpar mot Västvärldens förstörelse, oavsett hur deras tillvägagångssätt är.

Hur spår du Europas framtid?

— Min dröm är att det europeiska folket reser sig och upplöser de korrupta regeringarna för att därefter ta på sig det enorma ansvar det innebär att avveckla det som folkförrädarna har inrättat. Detta inkluderar en fredlig och human repatriering av invandrarbefolkningen i Europa. Vissa kallar detta en önskedröm, men allt annat än detta kommer att resultera i den totala ödeläggelsen av Europas folk om man ser på den demografiska utvecklingen i länder som Storbritannien, Sverige, Frankrike och Tyskland redan idag.

Skulle jag satsa pengar i en vadslagning om vad som kommer att ske, tror jag att vissa delar av Västeuropa, både hela länder och delar av länder, till slut kommer att se sina ledarpositioner övertas av personer och partier som vill att Europa ska bevaras i sin historiska form istället för att förstöras. Dessa länder och områden kommer att militarisera sina gränser som Ungern har gjort och långsamt börja att kasta ut sin invandrarbefolkning.

Andra större och mindre områden i länder som Sverige, Storbritannien, Västtyskland och Frankrike kommer antingen att bli fullständigt muslimska och Västeuropa kommer att bli ett balkaniserat territorium precis som vi har sett i Libanon och på Balkan. Östeuropa kommer att ärva kronan av ”europeisk civilisation” och stötta de utposter i Väst som överlever. Jag tror också att kulturmarxismen som dominerar i Väst idag i stor grad kommer att dö ut med 68-generationen.

Var kan man hitta dina böcker och andra projekt?

— Mina böcker finns tillgängliga på Amazon. Jag har också min egen YouTube-kanal. Den är ganska ny och jag har stora planer på framtida material, så besök och prenumerera gärna på den. Jag har också konton på Twitter, Instagram, Quora och Gab, och jag fortsätter att regelbundet lägga ut artiklar på Europeancivilwar, även om jag inte är lika aktiv som förr sedan jag startade YouTube-kanalen.

Vilka är dina framtidsplaner, och tänker du besöka Europa igen?

— Jag hoppas att resa tillbaka till Europa inom loppet av de närmaste 12-24 månaderna för att göra en dokumentärfilm om situationen där. På lång sikt vill jag gärna bygga så mycket inflytande, socialt kapital och resurser som möjligt så att jag kan dela min tid mellan USA och Europa, och därmed bidra till att påverka Västs överlevnad på alla sätt jag kan.

Har du några roliga historier att berätta från dina resor i Norge?

— När jag reste till Norge sommaren 2003 reste jag med en stor buss från Oslo till Halden. Bakom mig satt två killar och tuggade tobak. Den ena sa att han var en känd sångare i Norge. Jag sa: ”Sluta upp med att luras! Du försöker bara lura mig för att jag är amerikan.” Han svarade: ”Nej, jag är faktiskt Idolvinnaren, jag är väldigt känd!”. Jag vägrade tro honom för han såg så fjollig ut och hade ett stort mellanrum mellan framtänderna. Jag var säker på att han bara försökte skämta med mig. Jag pratade mycket med dem under bussturen och de hjälpte mig faktiskt att hitta ett hotell i Halden. Innan de gick berättade de att de skulle vidare till en musikstudio och jag svarade: ”Ja, säkert!” och tänkte att de fortsatte skoja med mig. Dagen efter gick jag genom en skivbutik då jag plötsligt fick syn på en sex meter hög reklamskylt av killen och insåg att han hade talat sanning hela tiden. Jag pratade aldrig med honom igen men fick reda på att hans namn är Kurt Nilsen.

Tack för intervjun. Några sista ord?

— Fortsätt den goda kampen. Jag hoppas kunna möta er någon gång i framtiden!

Ursprungligen publicerat på Frihetskamp.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

2
Lämna en kommentar

Please Login to comment
2 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
2 Comment authors
GunnarDaniel Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Daniel
Medlem

han glömde berätta om den andra sidan, han berättade om hans syn på Europas framtid med ”antingen” men ett ”eller” kom aldrig. Han gav bara det illavarslande scenariot och inte det positiva. Nåväl en liten bit jag stannade på.

Gunnar
Medlem

Jag instämmer till fullo med citatet i rubriken.