Dagens datum 24 april: Denna dag återvänder den finlandssvenske polarfararen Nordenskiöld efter Vegaexpeditionen. Nordenskiöld hade funnit och genomseglat Nordostpassagen.
Dagens datum 23 mars: Marta Steinsvik var en norsk författare, språkvetare och teolog som skrev böcker och föreläste om vitt skilda ämnen så som djurrätt, teologi, medicin och arkeologi. Hon var även antisemit och försvarare av norsk kultur.
Den 23 mars 1877 föddes Marta Steinsvik (född Tonstad) i Fleckefjord kommun, Norge. Flickan var dotter till läraren Torkild Tonstad och Ingeborg Evertsdatter Haugann. Både Martas mor och far kom från norska bondeätter. Redan under tidig tonår startade Martas intresse för språk och religionshistoria.
Den drivkraften gjorde henne till den första kvinnliga studenten att ta examen vid den norska teologiskolan. Till en början studerade hon medicin, men hon valde att avsluta sin utbildning då hon var starkt emot vivisektion (dissektioner eller invasiva ingrepp på levande människor eller djur).
Kort därefter träffade hon sin blivande make, den norske tidningsmannen Rasmus Steinsvik. Paret gifte sig 1896 och kom att få fem barn tillsammans. 1902 påbörjade Marta sina djupgående studier i orientaliska språk och religionshistoria. Särskilt intresserad var hon av egyptologi och sanskrit.
Under några år samarbetade hon med sin man och skrev artiklar till tidningen ”Den 17e Mai” där hennes man var redaktör. Paret gick skilda vägar efter knappt 10 år tillsammans och det var då Marta allt mer började intressera sig för judarnas roll.
Ensamstående med fem barn livnärde Marta Steinsvik sig på att skriva artiklar, skrifter samt hålla föredrag. Hon var en mycket populär föredragshållare och drog många åhörare. Den ytterst belästa damen talade kring vitt skilda ämnen så som arkeologi i Mellanöstern, teologi, medicin, djurrätt och alternativ energi för att ersätta oljeförbrukning.
Men det som definitivt skapade mest uppståndelse var Marta Steinsviks antisemitiska föredrag. Detta härledde till att hennes rykte systematiskt smutskastades och är den primära orsaken till att hennes bedrifter, bland annat inom djurrätt och som förkämpe inom kvinnofrågor, än i dag är nedtystade.
Trots det fortsatte hon under hela sin livstid ifrågasätta judarnas inflytande. Till grund för sina föredrag använde hon i huvudsak sig av ”Sions vises protokoll”. Steinsvik propagerade för ett judefritt Norge och kämpade för ett återinförande av judeparagrafen som förbjöd judar att vistas i landet. Dessutom ansåg hon att kommunister, bolsjeviker och frimurare var en del av den judiska konspirationen och ville inte heller låta dessa få inträde in i Norge.
I en omdebatterad intervju i Aftenposten från 1925 beskrev Steinsvik detaljerat sin syn på judar och jesuiter. Hon ansåg nämligen att jesuiternas lära grundades av judar. Hon belyste riskerna med att släppa in ”det judiska storkapitalet in i landet” och underströk att detta vore detsamma som ”att begå nationellt självmord” för att ”det var judarna som låg bakom både den ryska revolutionen och första världskriget”. Steinsvik menade i samma intervju att februarirevolutionen 1848 leddes av judar och påpekade att detta hade erkänts av Storbritanniens judiske premiärminister Benjamin Disraeli fyra år innan den ägde rum.
År 1946, efter andra världskriget skrev hon en bok under namnet ”Frimodige ytringer” som trycktes på eget förlag då ingen annan vågade ge ut den. I boken riktade hon stark kritik mot det grundlagsvidriga ”Rettsoppgjøret” där de norrmän som misstänktes ha sympatiserat med nationalsocialismen och NSDAP systematiskt ställdes inför rätta. Hon tog bland annat upp hur illa dessa fångar behandlades av norska staten och vilka övergrepp de fick genomlida utan att någon protesterade. Steinsvik menade att denna häxjakt inte var Norge värdig.
2012 gav den norska författarinnan Ingeborg Solbrekken ut en biografi om Martas Steinviks liv. Det skapade inte helt oväntat debatter kring hur ”man bör förhålla sig till antisemiter oavsett vad de bidragit med i samhället”. Solbrekken menar i sin bok att Marta Steinvik har spelat en stor roll i uppbyggandet av det norska samhället och att detta inte får eller ska glömmas bort. Under boklanseringen talade flera experter, däribland historieprofessorn Hans Fredrik Dahl, om Steinsviks betydelse inom olika områden.
Inte någon gång under sitt liv tog hon avstånd ifrån sina, enligt vissa, kontroversiella uttalanden. Marta Steinsvik avled 1950 i sitt hem i Oslo, 73 år gammal.
Rekommenderad läsning:
Intervju med Marta Steinsvik i Aftenposten 1925
Hoppa till huvudinnehåll
