Macron vill framstå som ”Libanons frälsare” – men handlar i eget intresse

GLOBALISM. Libanons regering faller efter tumultet som följde på explosionen i huvudstaden. Men vilka internationella aktörer har intresse i landets utveckling? Förre Rotshildbankiren Macron visar sig ha en nyckelroll.

Emmanuel Macron vill se ”en ny politisk ordning” i Libanon.

Den franske presidenten Emmanuel Macron lyckades efter den stora explosionen i Libanons huvudstad snabbt skrapa ihop ett antal internationella donatorer som lovade ”stödja landets uppbyggnad efter katastrofen”.

Han försäkrade kort efter katastrofen världen om att ”landets [Libanons] framtid beslutas nu”. Tidningen Russia Today (RT) kommenterar här att den franske presidenten, av sina framträdanden att döma, här ser sig själv som beslutsfattaren.

Fler än 150 dog vid eller efter och av den stora explosionen i huvudstaden Beirut på tisdagen.

Det folkliga missnöjet framtvingade mycket snart två ministrars och minst sju parlamentsledamöters avgång.

Grupper av protesterande stormade regeringsbyggnader och krävde att premiärminister Hassan Diabs regering skulle avgå, vilket nu alltså till slut har inträffat.

I kaoset som rådde efter den stora explosionen äntrade Macron scenen. Under det att han ledde en konferens för donatorer på söndagen, tillkännagav han sina planer för landet.

— Libanons framtid beslutas nu, fastslog han och tillade att finansiell hjälp kommer att distribueras ”snabbt och effektivt”.

Hjälpen ska, utlovade Macron, komma tillsammans med en ”opartisk undersökning av explosionen”.

Efter att ha anlänt till den söndersprängda staden på tisdagen, pratade Macron vid ett tillfälle med protesterande.

Några av dem ska ha bett den franske presidenten om hjälp, varvid han ska ha givit dem ett löfte: att han kommer att verka för en ny ”politisk uppgörelse” mellan landets sinsemellan stridande ledare.

Om uppgörelsen går igenom, ska han ha lovat vidare, kommer han själv återvända i september för att ta ”politiskt ansvar”.

”En ny politisk ordning”
Uttrycken för Macrons iver för politisk förändring har gått längre än till endast vaga uttalanden. Han inledde förra veckan med tal om ”en ny politisk ordning” som en förutsättning för förändring i Libanon.

Han fortsatte med att ställa krav på ”en granskning av Libanons centralbanks räkenskaper” samt att på att ”Världsbanken, Internationella valutafonden och FN ska få övervaka landets återhämtning”.

Den franske presidentens intresse för ”nationsbyggande” saknar inte förebilder från historien.

Libanon var en gång under franskt protektorat, och var under franskt mandat efter den upplösning av Ottomanska Riket som följde på första världskrigets slut. Självständighet uppnåddes först efter andra världskrigets slut.

Macrons åkallan av ”det internationella samfundet” och överstatliga finansiella institutioner indikerar dock att han inte ser Libanon som en fransk lydstat men som en sådan underordnad den liberala världsordningen, vars förkämpe han är.

Macrons iver att underordna Libanon denna världsordning förstärktes sannolikt av Hizbollahledaren Hassan Nasrallahs uttalande tidigare i år om Libanons ambitioner att vända sig österut mot Kina för ekonomiskt stöd, och inte till IMF.

— Kinesiska företag är redo att injicera pengar i detta land, sa han i juni. Han tillade:

— Jag säger till Libanons folk: Det finns andra alternativ [än IMF].

Världsledarnas stöd till demonstranterna – på bortaplan
Vid omvälvande skeenden i för globalister viktiga regioner kan USA:s roll sällan bortses ifrån. President Donald Trump uttryckte redan på söndagen i ett uttalande från Vita huset sitt stöd för ”fredliga protesterandes legitima krav på transparens, reformer och ansvarsutkrävande”.

Världsledarna som deltog i söndagens konferens utlovade snabb leverans av ”betydande resurser” till Libanon så fort som möjligt. De tillade att denna hjälp kommer att levereras ”direkt” till de behövande.

Detta i kombination med oförmågan hos libanesiska myndigheter att upprätthålla någon distribution av förnödenheter bidrog starkt till att regeringens dagar efter explosionen blev lätträknade.

Utfästelserna om internationellt stöd tycks ha givit demonstranterna i Beirut vatten på sin kvarn. Kort efter att donatorerna hade tillkännagivit beslutet om stöd – på närmare 253 miljoner Euro – eskalerade protesterna på Beiruts parlamentstorg när demonstranterna började kasta sten på polisen och nu försökte slita ner barrikader som skyddar regeringsbyggnaden.

RT konstaterar avslutningsvis att när det gäller den fortsatta utvecklingen i Libanon har vi alltså en fransk president med ambitioner att sitta vid förarplatsen.

Man pekar härvid på ironin i att denne ger regeringsfientliga protesterande tusentals kilometer iväg sitt stöd, efter att hans egna säkerhetstrupper i hemlandet gasat, klubbat och lemlästat Gula Västarna-demonstranter varje helg i över ett år.

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
1 Kommentar
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments