MILITÄRT. Luftvärnsregementet i Halmstad vill ha minst 30 procent kvinnliga rekryter. Det berättar bataljonschef Sofia Westermark i en samlad satsning från SVT att marknadsföra Försvaret som en arbetsplats för kvinnor.

Sofia Westermark. Foto: Sofia Westermark/Facebook.

Luftvärnsregementet i Halmstad, Lv6, har målet att minst 30 procent av de värnpliktiga ska vara kvinnor, skriver SVT.

Det är tio procent fler än det nationella målet, skriver SVT.

Det nationella målet till 2025 är dessutom utökat till 30 procent, vilket Sofia Westermark som är bataljonschef i Halmstad alltså redan siktar på. Men hon skulle helst se att det är lika många kvinnor som män bland de värnpliktiga. Som framgångsrik kvinna i yrket anser hon det vara viktigt att hon är delaktig i att visa flickor att det inte är något konstigt med att vara kvinna och söka sig till Försvaret.

— En jämställd arbetsplats är effektivare, säger Sofia Westermark till SVT.

— Vi blir ju bättre i slutändan om vi är mer jämställda, och därför måste vi få in fler kvinnor så att vi i slutändan faktiskt blir bättre på våran krigsuppgift, fortsätter hon.

Varför Lv6 blir bättre på sin krigsuppgift om könsfördelningen av rekryterna är jämn, berättar Westermark inte, men Lv6 har flera sätt att locka till sig kvinnliga värnpliktiga.

Dels använder sig Lv6 av skolinformatörer, då de skickar ut en man och en kvinna till skolorna för att försöka intressera skolelever att söka sig till militärförbandet; dels kan man som skolelev inom ramen för skolornas PRAO (Praktisk arbetslivsorientering) som flicka prova på att ingå i verksamheten. Lv6 ser helst att det är flickor som utnyttjar möjligheten att göra sin PRAO på regementet.

Man har även specialutformat särskilda helgläger enbart för flickor.

Westermark anser att de bör sikta på 50 procent kvinnliga värnpliktiga, och på sikt är det målet inte orealistiskt, menar hon.

Kampanj pågår just nu på SVT
Public Servicebolaget SVT har just nu en pågående kampanj för att få fler kvinnor att göra lumpen. Förutom att rapportera om Sofia Westermarks ansträngningar för att göra regementet i Halland mer könsjämställt, har SVT samma dag flera lokala rapporter om liknande ansträngningar på andra regemente.

I ett SVT-reportage berättar Jenny Ström som är kommendörkapten och chef för rekryteringssektionen vid Försvarsmakten att fler kvinnor gör värnplikten men att ökningen går i långsamt tempo.

Kvinnor är mindre intresserade än män av att arbeta inom försvaret, och ett antal befattningar är svårare för kvinnor att få av fysiska skäl. Men på vissa orter har kvinnornas andel ökat rejält sedan kraven setts över, säger Jenny Ström till SVT.

— Vi når inte måltalet men vi har en positiv trend, säger hon.

Sjöstridsskolan på Marinbasen i Karlskrona tillhör en av dem mellan könen mest jämställda utbildningsplatserna i försvaret. Där är 34 procent av de värnpliktiga kvinnor. Utbildningschefen Tomas Martinsson siktar dock lika högt som Sofia Westermark i Halmstad: 50 procent.

— Givetvis är målbilden 50/50, säger han till SVT.

Elin Sjöberg är en av de 79 kvinnor som för drygt två veckor sedan ryckte in.

— Det är tufft. Tuffare än jag förväntade mig. Här ser de dig inte som kvinna eller man utan som en individ och du presterar ditt bästa som alla andra. Så att jag är kvinna märks bara på några få delar av utbildningen, säger Sjöberg till SVT.

I hennes pluton är det 51 procent kvinnor, rapporterar SVT.

I dagens kampanj på SVT intervjuas även Ebba Stjernquist och Melinda Prick som ryckte in på P7 Södra Skånska regementet i Revingehed i somras. Deras befattningar är vagnchef på stridsfordon samt fordonsförare och nu ska de ut på sin första storövning. De anser att jobbet som militär är viktigt.

På flygflottiljen F17 i Kallinge är det 37 kvinnliga rekryter. Enligt kompanichefen Tina Dahlström på flygflottiljen F17 i Kallinge behövs det fler kvinnor som gör värnplikten.

— Man får mycket bättre resultat och man tar hand om varandra i gruppen på ett helt annat sätt, säger Dahlström till SVT.

— Det jag vill ha är personer som passar för tjänsten. Jag har svårt att prata tjejer och killar för allt handlar om individen. Mina kvinnliga värnpliktiga vill inte benämnas ”tjejen” utan de vill vara en individ och vi behöver de bästa individerna, fortsätter Tina Dahlström.

Statistiken för kvinnliga värnpliktiga har gått upp och ned på F17. För två år sedan var man i topp tre av de mest jämställda utbildningsplatserna i försvaret. Då var tredje värnpliktig var kvinna. Året efter sjönk den siffran till var femte. I år är ungefär var fjärde värnpliktig på F17 kvinna.

— Anledningen är befattningarna vi utbildar mot och att de har olika kravprofiler. I år har vi ganska många befattningar som har högre fysiska krav. Därför varierar procentsiffrorna, säger Isabelle Engström till SVT.

  • Publicerad:
    2020-09-29 15:00