INRIKES. En ny rapport beställd av Jordbruksverket visar att de ekologiska bönderna får i genomsnitt 30 procent bättre betalt än de konventionella och att de generellt har en bättre lönsamhet.

Regeringen har satt upp som mål att 30 procent av all svensk jordbruksmark ska vara ekologisk till 2030. För att nå dit krävs god lönsamhet i jordbruket och att KRAV-certifieringen återför ett till mervärde till svenska bönder.

En ny rapport från det oberoende analys- och konsultföretaget Agrovektor som publiceras i dagarna har för första gången tagit fram siffror på hur lönsamheten ser ut för de ekologiska jordbruken i jämförelse med de konventionella.

Enligt rapporten får de ekologiska bönderna i genomsnitt 30 procent mer betalt för sina produkter. Hur mycket extra ekobonden får varierar från råvara till råvara. Påslaget för en liter mjölk ligger på 1 krona och 40 öre, för ett kilo nötkött handlar det om drygt en krona extra. Och för spannmål varierar påslaget mellan 1 och 3 kronor kilot beroende på gröda.

Totalt producerar svenska lantbrukare ekologiska råvaror till ett värde mellan fem och sex miljarder kronor per år.

— Det totala värdet i KRAV-certifieringen, alltså den summa som går tillbaka till svenska lantbruk för att man valt att certifiera sig, är totalt 1,5 miljarder kronor, säger Cecilia Ryegård expert på ekologisk produktion och marknad hos Agrovektor.

— Rapporten är ett kvitto på att KRAV-certifiering bidrar till ökad lönsamhet för svenskt jordbruk, vilket är grundläggande för att KRAV ska kunna fortsätta driva utvecklingen av hållbara livsmedel, tillägger hon.

Men rapporten slår också fast att försäljningen av ekologiska råvaror i Sverige generellt går trögt. När det gäller animaliska råvaror är det överskott på det mesta, vilket inneburit att flera producenter har fått lägga ner eller gå över till konventionell produktion av exempelvis ägg, kyckling och gris.

Däremot finns nu en stor efterfrågan på ekologiskt spannmål, framför allt från utlandet. I flera andra europeiska länder ökar ekoförsäljningen, bland annat i Danmark, Tyskland och Frankrike.

Cecilia Ryegård menar dock att det finns en stark potential också på den svenska marknaden.

—  Det som behövs nu är en tydlig kommunikation från ekobranschen mot konsumenten. Ekologiskt måste bli lika med hållbart! säger hon.

Källor:
KRAV-certifieringen värd 1,5 miljarder per år för svenskt lantbruk
Lägesrapport Svensk Ekoråvara 2018


  • Publicerad:
    2019-06-10 11:25