Lars Magnus Ericsson

Dagens datum 5 maj: Denna dag 1846 föddes Lars Magnus Ericsson, svensk uppfinnare, entreprenör och grundare till Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson.

EF1441_29_L+beskuren

L.M. Ericsson föddes 5 maj 1846, i Värmskog, Värmland. När L.M var 12 år gammal dog hans far och den unge pojken var tvungen att börja arbeta. Han arbetade som gruvarbetare och rallare i Sverige och Norge. Vid 17 års ålder, tretton år innan Graham Bell patenterade sin telefon, konstruerade L.M. Ericsson Sveriges första telefon, som bestod av urinblåsan från en gris, en metallplatta, strömförande tråd, elektromagnet och ett stift. Ett tiotal personer konkurrerar om vem som var först med att uppfinna telefonen.

Vid 23 års ålder flyttade L.M. Ericsson och familjen till Stockholm och började arbeta vid företaget Möller & Co som tillverkade telegrafutrustning. Efter sex års arbete vid företaget fick Ericsson stipendium för att vidareutbilda sig utomlands. Ericsson studerade i Tyskland och Schweiz och praktiserade vid bland annat Siemens och Halske.

Ericssons telefonlur från 1892.

Ericssons telefonlur från 1892.

Vid återkomsten till Sverige 1873, bildade L.M. tillsammans med en kollega från Möller & Co en mekanisk verkstad i centrala Stockholm. Vid starten tillverkades instrument för matematik och fysik, men inom några år kom tillverkningen att inriktas på en egen variant av telefonen som var både bättre och billigare än Bellbolagets telefoner. Framförallt erbjöd Ericssons telefoner bättre hållbarhet, mindre klumpighet och klarare röster.

När samarbete med Henrik Tore Cedergren, grundare av Stockholms allmänna telefonaktiebolag, påbörjades 1883 växte Ericssons företag ordentligt. Under de följande åren utvecklade och förbättrade L.M. Ericsson  flera utländska patent. Han tillverkade även automatväxeln Multipelboard som kunde hantera tio telefonlinjer samt utvecklade telefonluren, en handenhet med både mikrofon och hörlur i samma konstruktion, som lanserades 1892. Denna världens första bordstelefon med handmikrofon kallades för ”Taxen” och tillverkades ända till 1930-talet och sålde i över två miljoner exemplar. Innan namnet telefonlur började användas fick Ericssons uppfinning olika smeknamn i olika länder; ”Il Ragno” (Spindeln) i Spanien, ”Eiffeltornet” i USA och Norge, ”Symaskinen” i Danmark och så vidare. ”Taxen” tillverkades även i en specialutgåva i en upplaga om 10 stycken till den ryske tsaren Nikolaj II.

Taxen för den ryska tsaren. Detaljer i guld och elfenben och med sladden flätad i de ryska färgerna.

Taxen för den ryska tsaren. Detaljer i guld och elfenben och med sladden flätad i de ryska färgerna.

När L.M. Ericsson lämnade företaget vid sekelskiftet hade det närmare tusen anställda och tillverkade 50 000 telefoner per år. Han lämnade sitt företag i goda händer då hans konstruktörer och efterkommande sådana fortsatte att utveckla telefonin. Telefondirektören Axel Hultman från Telegrafverket uppfann en ”linjeväljaranordning för automatiska telefoncentraler” vars idé Ericssons konstruktörer byggde vidare. Detta ledde till att man 1923 kunde presentera det automatiska telefonsystemet 500-väljaren. Detta system ersattes med AXE-systemet på 1970-talet. AXE-systemets datorstyrda växlar införde en rad olika knappsystem såsom möjlighet till väckning, att förflytta samtal, att programmera nummer och så vidare.

Efter sin pensionering från företaget år 1900 slog sig L.M Ericsson ner på Alby Gård och uppförde där en för tiden toppmodern jordbruksanläggning. L.M Ericsson avled den 17 december 1926.

L.M. Ericsson på Alby Gård 1926.

L.M. Ericsson på Alby Gård 1926.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

1
Lämna en kommentar

Please Login to comment
1 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
Sigfrid Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Sigfrid
Medlem

Intressant att läsa om gamla svenska industrihistorier och dess skapare.