CORONAKRISEN. Nu pågående kris är en dubbel kris, en sjukdomskris och en ekonomisk kris. Båda kan leda till döden, men den ekonomiska krisen kan skörda flest människoliv. Mellan dessa kriser står Riksbanken som kämpar för att behålla sin makt intakt.

Montage. Foto av Stefan Ingves: Frankie Fouganthin (CC BY-SA 3.0)

Flera forskare varnar för att de ekonomiska skadeverkningarna kan vara farligare än covid-19, skriver Dagens Nyheter (DN), som också informerar läsarna om att det är fattiga som drabbas hårdast när det blir ont om mat och jobb.

— De ekonomiska skadeverkningarna kan ju tyvärr misstänkas döda fler än de direkta covid-19-dödsfallen, genom att infrastruktur försämras och arbetslösheten ökar, säger Peter Nilsson som är professor i hjärtkärlforskning och epidemiologi vid Lunds universitet.

Folkhälsoforskarna Martin McKee vid London School of Hygiene and Tropical Medicine och David Stuckler, professor i Milano, menar samtidigt att det inte råder någon tvekan om att ”det finns en verklig risk för en ond nedåtgående spiral av sjukdom och ökad fattigdom”, skriver samma tidning.

Fattigdomen väntas öka i Sverige. Kronofogden spår att allt fler barnfamiljer kommer drabbas av vräkning som en följd av coronakrisen och en lågkonjunktur.

— De barnfamiljer som har svaga ekonomiska resurser har på så sätt risk att bli vräkta, säger Kim Jonsson som arbetar i den förebyggande verksamheten hos Kronofogden till TT.

Oftast är orsaken att hyresgästen har ont om pengar och vräks på grund av obetalda hyror. Detta är anledningen till omkring 80 procent av vräkningarna i Sverige.

— Antalet familjer som drabbas har minskat, medan antalet barn har ökat. Vi kan därför anta att det är familjer med fler barn som berörs, säger Kim Jonsson.

Det behövs inte stora skulder för att hamna i en sådan situation. I 39 procent av fallen är skulden under 10 000 kronor.

Även Jonsson förväntar sig att coronasituationen kommer att leda till konsekvenser framöver.

— Det är klart att familjer kommer att påverkas ekonomiskt i den här krisen om de blir permitterade eller förlorar jobben. Har man inte en buffert gör det att riskerna för en sämre ekonomi ökar, säger hon.

En ”buffert” är en ”lyx” som många invånare inte kan unna sig.

I Spanien blir det nu förbjudet att vräka hyresgäster på grund av fattigdomen i coronakrisens spår. Det blir också förbjudet att stänga av el och vatten till följd av obetalda räkningar, skriver Spaniens största morgontidning El País.

— Vi gör detta för att skydda den konstitutionella rätten till en bostad, säger socialminister Pablo Iglesias.

För att försöka uppmuntra spanjorer att inte slösa bort pengar under coronaisoleringens tristess, förbjuds även spelreklam.

Lagändringarna i Spanien är en del av en stor satsning för att skydda de mest socialt utsatta under ”nedstängningen” av landet. Paketet innefattar 50 stödåtgärder, så som mikrolån utan ränta för att kunna betala hyran och andra förmåner som riktas till människor som förlorar jobbet till följd av coronaviruset.

Svenska riksbanken rädd för ökad politisk styrning
En vanlig typ av åtgärder i EU för att rädda storindustrier i kris är företagslån. Detta för att stora bolag inte ska gå i konkurs med bland annat omfattande arbetslöshet, fattigdom och social utslagning som följd.

Riksbankens krisprogram möjliggör nu nya lån för belopp över 1.000 miljarder kronor, dock till kritiserat hög ränta. En del kritiker kallar till och med lånen för en ”bluff”. Pengarna slussas vidare till de privata bankerna, som i sin tur lånar ut dem till krisande företag.

Under fastighetskrisen i början av 1990-talet som på grund av bankernas agerande ledde till att många människor fick lämna sina hem, och varav många människor i äldre generationer fortfarande är skuldsatta – förmodligen livet ut – lånade Riksbanken ut i dagens sammanhang ”futtiga” 65 miljarder.

Redan när Riksbanken aviserade att man tänkte ”trycka upp” nya pengar för att låna ut till företagen – initialt sade man 500 miljarder – var reglerna så att själva bankerna fick behålla 80 procent av de nya pengarna, utan några konsekvenser för dem själva och utan att det skulle kosta dem någonting. Detta enligt Samhällsnytts granskning.

Susanne Meyer på Riksbanken sade då att de privata bankerna bestämmer sina egna villkor för hur pengarna hanteras, men Meyer ville inte säga mer än så.

Det är också lätt att argumentera för att Riksbanken stjäl valuta från medborgarna när de trycker 1 biljon nya kronor, för varje hundralapp en småsparare eventuellt har sparat för att lägga i sin av Kim Jonsson rekommenderade buffert, är nu mindre värd än vad den var i februari.

Riksbankens chef Stefan Ingves har i tio år varnat för att den växande skuldsättningen kan utlösa nästan kris, men att det istället blev ett virus som välte världsekonomin, skriver DN utan att ge sig in i en diskussion om vilket som är ”hönan och ägget” i den pågående dubbla coronakrisen och ekonomiska krisen.

I en intervju med Ingves ställer tidningen inte heller några kritiska frågor om det ekonomiska stödpaketet. Istället är det en ökad oro för politisk styrning av Riksbanken som oroar både tidningen och Ingves själv.

— Vi går ju in i det här med extremt höga skulder i hushållen, det får man inte glömma bort. Vi kommer få med oss en ännu större skuldbörda. Men på kort sikt finns det inget val, säger Stefan Ingves, beträffande den biljon kronor man nu skapar via sitt mandat att trycka pengar, och som till största delen kan komma att skänkas till de privata bankerna.

Innan coronakrisen kom, var Riksbankens värsta huvudvärk den nya riksbankslagen. Ett förslag till en ny sådan lag lades fram av riksdagens partier i höstas. Politikerna ville göra det tydligt vad Riksbanken ska ägna sig åt, och att detta ska regleras av lagen.

Riksbanken vill dock inte veta av de föreslagna förändringarna. DN skriver att många bankekonomer och andra bedömare inte har reagerat kraftigt på riksdagens lagförslag. Många delar var väntade och lagen tycks mest ”sätta på pränt” det som Riksbanken redan gör.

Men Ingves vill inte acceptera förslagen, och DN lyfter fram att de nu beslutade ”företagslånen” – som i slutändan alltså till största delen riskerar att tillfalla bankerna – är en penningpolitik som skulle förbjudas med den nya lagen.

— Utredningen lyckas inte över huvud taget svara på frågan: Vad är problemet som ska lösas? I stället ägnar man sig åt en detaljreglering som på ett eller annat sätt låser in Riksbanken, säger Ingves.

Det ska inte finnas några sådana regler. För samtidigt som man enligt Ingves inte kan låta politisk kortsiktighet styra, som han anser vara inbyggd i och med att regeringarnas mandatperioder bara är fyra år, måste man kunna fatta snabba beslut i en värld där det inte går att förutsäga vad som händer. Detta, menar Ingves, är ett skäl till att måste tänka ”långsiktigt”:

— Vad det handlar om är att i en osäker värld, med väldigt stora finansmarknader och globala kapitalflöden, är det väldigt svårt att i förväg exakt specificera vad man får och inte får göra. Det låter sig, enligt mitt sätt att se på det, helt enkelt inte göras. När mandatperioder är korta behövs det också andra institutioner som har ett längre tidsperspektiv, säger Stefan Ingves.

Samtidigt, i den pågående ekonomiska coronakrisen, kommer människor att drivas från sina hem, bli arbetslösa en masse och drabbas av socialt relaterad mental och fysisk ohälsa. Småföretagen lämnas helt åt sitt eget öde när Riksbankens sedeltryckeri delar ut pengar skapade ur luften, som privata banker skor sig på. Då öppnas en möjlighet för storbolag att suga upp de marknadsandelar som småföretagare tidigare berikade samhället med.

Coronadöden riskerar, som flera forskare nu alltså varnar för, att även innebära något annat än ett virus.

  • Publicerad:
    2020-04-20 21:40