HISTORIA. Utan andra bevis än att en kvinna från vikingatiden begravdes med vapen hävdar en grupp forskare nu att fyndet bevisar att kvinnan var en krigare.

Feministen Johanne Hildebrandt twittrade idag triumfatoriskt ut att nya forskningsrön bekräftat att kvinnor var ”stridande och militära ledare” under vikingatiden.

Det är forskningsrapporten ”A female Viking warrior confirmed by genomics” i ”American Journal of Physical Anthropology” som Hildebrandt hänvisar till som stöd för sitt påstående.

I den nya studien har man genomfört ett DNA-test på ett gammalt skelett som hittades i slutet av 1800-talet. Skelettet begravdes under mitten av 900-talet tillsammans med vapen i en gravhög i dåtidens Birka. Testet visade att skelettet var kvinnligt, något som misstänkts sedan tidigare men varit ifrågasatt då skelettet låg i en gravhög som verkade tillhöra en krigare.

”Resultatet visar att vi måste vara vaksamma mot generaliseringar gällande den sociala ordningen i forntida samhällen”, skriver forskargruppen i sammanfattningen till rapporten.

Bortsett från det rent vetenskapliga arbetet med att fastställa att skelettet tillhörde en kvinna som var av nordeuropeiskt ursprung finns det dock inga nya bevis för att kvinnan verkligen var en krigare, det är bara ett feministiskt antagande som nu basuneras ut av forskarna.

I rapportens diskussionssektion skriver forskarna följande som svar på frågan om vapen i en grav helt säkert bevisar att den döde var en krigare:

Tolkningen av gravfynd är inte helt enkel, först och främst måste det betonas att tolkningar borde göras på samma sätt oavsett det biologiska könet på den begravna individen. Vidare, gravfyndet som bland annat bestod av två hästar är värdigt en individ med ansvar för taktik och strategi i krig.

Fynd skall, enligt forskarna, alltså tolkas enligt den nutida genusvetenskaps normlösa glasögon och hänsyn ska inte tas till de tidigare existerande könsrollerna.

Vidare framgår det i samma stycke att kvinnoskelettet helt saknar tecken på några stridsskador. Detta avfärdar dock forskarna med att många män som begravts med vapen och antas vara krigare också saknar tecken på skador.

I diskussionsdelen framgår också att andra forskare tidigare har avfärdat påståendet att kvinnan skulle vara en krigare genom att konstatera att vapnen kan ha varit arvegods eller haft en symbolisk mening som speglade familjens sociala status snarare än den specifika kvinnliga individens roll i samhället. Detta bemöter forskarna bakom den nya rapporten genom att beklaga sig över att manliga individer som hittats i liknande gravar inte får sin roll som krigare ifrågasatta lika mycket som det här kvinnliga fyndet.

En annan teori som forskare tidigare framfört är att det ursprungligen kan ha funnits ett manligt skelett i graven som vapnen tillhörde men att det skelettet sedan flyttats.

Den nya studien finansierades av Riksbankens jublieumsfond och det statliga Vetenskapsrådet.


  • Publicerad:
    2017-09-08 22:15