Konsthall i Bryssel firar Beethovens födelsedag – med afrikansk ”Beethoven”

KULTURMARXISM. Kulturcentret BOZAR i Bryssel firar Beethovens 250-årsdag med en svart Beethovenutställning och Black Lives Matter-uppspelningar av Beethovens opera Fidelio.

Målat porträtt av Beethoven med sitt partitur till Missa solemnis. Till höger den nyare, förfalskade Beethoven på Bryssels kulturcentrum BOZAR.

Det stora kulturcentret BOZAR i Bryssel har öppnat en utställning för att ”fira” den klassiska tonsättaren Ludwig van Beethoven på hans 250-årsdag.

Utställningen som heter Hotel Beethoven ska pågå till och med 14 februari nästa år, och består huvudsakligen av kulturmarxistiska och kulturförstörande ”tolkningar” av vad Beethoven – mannen, hans musik och kulturella påverkan – innebär för den moderna människan.

Reklamaffischen för Hotel Beethoven är en pastisch på en känd målad tavla föreställande Beethoven. På reklamaffischen har Beethoven bytts ut mot en afrikan. Pastischen från 2004 är signerad den afrikanske konstnären Terry Adkins och ingår i hans serie Black Beethoven.

Kulturell förstöring upphöjd till konst: Beethovens opera Fidelio i Black Lives Matter-version.

Adkins Black Beethoven utforskar enligt honom själv ”myten om Ludwig von Beethoven var svart, eftersom han hade moriska anor”.

BOZARS verkkommentar går ut på att Adkins inte vill ”lösa debatten om Beethovens ras”. Adkins sade 2004 när verket färdigställdes att han ”hoppas kunna skapa en känsla hos publiken att själva söka efter svaren…man kan sedan själv fylla i luckorna och delta i historien på sitt eget sätt”.

På liknande sätt genomsyras utställningen av bland annat en videoinspelad föreställning av Beethovens enda opera, Fidelio, som genomfördes i USA 2018. Den gjordes enligt museet i Black Lives Matter-anda, och rollbesattes med 100 svarta fångar från sex olika fängelsekörer samt 70 frivilliga icke-inspärrade invånare utanför fängelserna.

Dadaisten och juden Raoul Hausmanns porträtt av Beethovens ansikte i upplösning finns också på utställningen för att illustrera kulturcentrets inställning till tonsättaren Ludwig van Beethoven och hans plats i den framåtskridande tiden.

Juden Raoul Hausmanns porträtt av van Beethoven, ritat 1957.

Kulturcentret har hittills inte brytt sig om att med denna utställning diskutera problemet med så kallad kulturell appropriering, som i regel är ett antivitt rasistiskt försök till härskarteknik mot vita, vilka ska hindras från att uttrycka något med element hämtade från ”rasifierade” kulturer.

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
11 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments