Konsten att läsa mellan raderna

Det står klart formulerat i svensk ”pressetik” att man skall försöka undvika att nämna brottslingars etnicitet m m:

”Framhäv inte berörda personers ras, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.”

Uppenbarligen tenderar man i de flesta medier att göra den bedömningen att all politisk tillhörighet som kan klassas som ”nazism” alltid är av ”betydelse i sammanhanget”, och att den etniska dimensionen hos alla illdåd som riktas från etniska svenskar mot främlingar är värd att betonas, men det är väl i stort sett de enda undantagen. Dock gjorde man, ifråga om främlingar, en mer återhållsam bedömning av när förövares härkomst var av betydelse tidigare. Då var den helt enkelt aldrig relevant, medan man idag gör den bedömningen att den är relevant ibland.

Med en sådan ”etik” som grund för den journalistiska verksamheten, förstår du säkert att det är viktigt att lära sig att läsa mellan raderna, om man överhuvudtaget vill få reda på vad som händer i världen. Det finns vissa tumregler som den medvetne läsaren kan gå efter, om han vill lista ut huruvida ett illdåd begåtts av svenskar eller främlingar, exempelvis:

– Om det inte klart framgår att förövaren är svensk, så är han förmodligen inte det.

– Om det påstås att förövaren är ”svensk medborgare”, så betyder det troligtvis att det är fråga om en främling med svenskt medborgarskap.

Efter en tid utvecklas man till en virtuos i konsten att läsa mellan raderna, i synnerhet om man har tillgång till facit, i form av ett inte fullt lika politiskt korrekt nyhetsmedium, så att man kan öva effektivt.

Man bör ha i åtanke att all mörkläggning och förvrängning sker på ”ideell” basis; det finns inga kommersiella vinster att hämta i att dölja att det är ett invandrargäng och inte ett ”ungdomsgäng” som exempelvis har begått en gruppvåldtäkt. Tvärtom ökar sannolikt upplagorna respektive tittarsiffrorna om hela sanningen presenteras, men de flesta journalister verkar se det som sin skyldighet att dölja fakta som skulle kunna uppväcka ”rasism” hos det dumma svenska folket, och istället presentera en tillrättalagd, politiskt korrekt bild av världen. Det är alltså politiska – inte ekonomiska – motiv som ligger bakom förvrängningarna.
Många journalister har ”hög moral” i de här frågorna, och ser det som en viktig uppgift att motverka svenskarnas ”fördomar”. En inblick i en sådan journalists själsliv fick vi i Aftonbladet den 23 januari. Angående ett omskrivet barnamord med religiösa övertoner i Skogås tänker Jan Helin tillbaka:

”På väg till Skogås maler en fråga i huvudet som startade en hetsig diskussion vid min familjs middagsbord på juldagen:

– Barnamordet på julafton, var det invandrare som gjorde det?

När svaret var ja på frågan bekräftade det en världsbild för några av de äldre vid bordet. Det gjorde mig arg.”

Man kan nog inte fullt ut förstå vilken tillfredsställelse det hade varit för journalisten om han hade kunnat få nöjet att säga att det var svenskar som ritualmördat sitt barn och inte invandrare, och på så sätt visa att ”de äldre vid bordet” hade fel i sina ”fördomar”.

Nåväl, i fredags morse var det så dags för en ny gruppvåldtäkt och nya patetiska ansträngningar att försöka dölja förövarnas härkomst. På Aftonbladets redaktion skulle man troligtvis ge nästan vad som helst för att få ett gäng svenskar – helst ”nazister” – till att våldta en invandrarkvinna, så att man skulle kunna använda det till att oskadliggöra den tråkiga händelsen i Rissne. Det man tycker var så tråkigt med den händelsen var inte att en 14-årig svenska fick sitt liv förstört av ett gäng skränande främlingar – sådant händer ju var och varannan vecka i det mångkulturella Sverige – utan att mörkläggningen av händelsens etniska dimension misslyckades så kapitalt. Nu är risken stor att många ”fördomsfulla” svenskar börjar ta för givet att varje gång det skrivs om en ny gruppvåldtäkt, är det ett gäng främlingar som varit i farten; d v s svenskar i allmänhet skulle kunna börja få en lite bättre uppfattning om vad som egentligen pågår i vårt fosterland. Och i värsta fall kanske svenska föräldrar börjar lära sina tonårsdöttrar att de ska passa sig för invandrargäng och undvika att umgås med invandrare; som en förebyggande åtgärd för att undvika att deras döttrar blir våldtagna. Hur skulle det då gå med ”integrationen”? Nej, då är det bättre att få våldtäkter att framstå som ett problem bland män i allmänhet, eller bland ”ungdomsgäng”. Vilka generaliseringar som helst är acceptabla; bara inte den politiskt inkorrekta, som i och för sig råkar vara den som stämmer bäst överens med verkligheten i det här fallet. En svensk gruppvåldtäkt vore verkligen en Gudagåva för Aftonbladets redaktion!

Man kan se på Aftonbladets beskrivning av den senaste gruppvåldtäkten, hur gärna man ville att det vore svenska gärningsmän för en gångs skull. Angående gärningsmännen skriver Aftonbladet:

”Polisen söker efter tre män, minst två av dessa var inblandade i våldtäkten. Den tredje kan ha försvunnit från platsen innan våldtäkten började. Den ene gärningsmannen är i 30-årsåldern, ljus, vältränad och ungefär 185 centimeter lång.”

Man har t o m valt att skriva det avsnittet med fetstil så att ingen ska missa det. Intrycket som ges är att det är en svensk som beskrivs. Därefter följer beskrivningen av den andre gärningsmannen, denna gång utan fetstil:

”Den andre gärningsmannen är mellan 30 och 35 år och är enligt den våldtagna kvinnan mörk.”

Det signalementet framstår på det hela taget som lite mer osäkert, med ”enligt den våldtagna kvinnan” inlagt, vilket antyder att hon skulle kunna ha misstagit sig. På den ”ljuse” däremot är signalementet glasklart: man får bilden av en lång och blond skandinav, troligen svensk.

När man förr i tiden beskrev en person som ”mörk” avsåg man att personen hade mörkt hår och kanske bruna ögon. Allteftersom vårt land kulturberikats har dock ordet, i politiskt korrekta kretsar, även kommit att innefatta det som på den gamla onda tiden kallades ”neger”, men som idag brukar betecknas med ”svart”. Om någon är ”ljus” däremot brukar man fortfarande mena att personen har ljust hår och ljusa ögon. Den cyniske läsaren av Aftonbladets artikel lägger omedelbart märke till att det inte någonstans står rent ut att någon av gärningsmännen var svensk, varför han gissar att det trots allt är fråga om någon sorts utlänningar. Av erfarenhet vet han att även beteckningen ”ljus” kan vara missledande; det enda den säger med någorlunda säkerhet är att det inte är fråga om en ”neger”.

I skrivande stund vet jag inte vad som är sant och inte, men för den som kan finska presenterades en annorlunda bild av gärningsmännen än den ovanstående, i ’Finska timmen’ på radions kanal P2. Med tanke på hur Aftonbladet har hanterat sanningen tidigare, är troligen den bilden riktigare. Där sa man enligt uppgift istället att:

”Eftersom det var mörkt, hade kvinnan svårt att återge de tre förövarnas utseende, men uppger att hon uppfattade den ena som ”svart” och den andra som europé, talande bruten svenska.”

En bild som är tämligen olik den som Aftonbladet presenterar med andra ord. Den ”mörke” har istället blivit ”svart”, d v s ”neger” och att någon skulle ha varit ”ljus”, det verkar man ha hittat på alldeles själva. Det skulle gissningsvis kunna röra sig om en Kosovalban eller dylikt. Att han inte är svensk framgår i vilket fall glasklart. Ännu ett ”spännande kulturmöte” med andra ord.
En allvarlig konsekvens av Aftonbladets – och andra mediers – lögner i dylika sammanhang, är att polisen inte får någon hjälp med att hitta vittnen. Allmänheten håller troligtvis ögonen öppna efter en ljus och en mörk svensk, snarare än efter två främlingar varav den ene är ”neger”.

Men det allra allvarligaste är nog ändå själva uppsåtet. Aftonbladet vill inte att svenska kvinnor ska kunna vidta åtgärder för att skydda sig mot våldtäkt; Aftonbladet vill inte att svenska föräldrar ska kunna lära sina döttrar vilka situationer de bör undvika, och vilka människor de inte bör umgås med för att undvika en personlig tragedi; Aftonbladet vill hellre se fler gruppvåldtäkter och mer kvinnovåld; vars rätta natur man sedan tänkt dölja för allmänheten. Allt för att svenskarna inte ska utveckla ”fördomar”. Det är hög tid för oss svenskar att börja organisera oss och göra motstånd mot detta vansinne, och denna medvetna desinformation.

Källor:

Aftonbladet 11/2-00
http://www.aftonbladet.se/nyheter/0002/11/grupp.html

Aftonbladet 23/1-00, Granne med våldet
http://www.aftonbladet.se/nyheter/0001/23/granne.html

Etiska regler för press, radio och TV
http://www.tu.se/medieratt/index.htm

Sveriges Radio P2, 11/2-00, kl 16.00, Finska timmen

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments