DANMARK. En undersökning genomförd av Danmarks Radio visar att 41 av 176 grundskolor i Danmark upplever att könsdebatten har tagit mer plats under det senare året.

Docent Annette Hildebrand Jensen leder en debatt om könsidentitet för föräldrar i Dragør. Bild: DR.

Ska man dela upp grupper i pojkar och flickor – och hur är det med könsuppdelade idrottslektioner? Samtal om könsidentitet har blivit allt vanligare i många grundskolor.

Det visar en undersökning utförd av Danmarks Radio (DR). Undersökningen visar att 41 av 176 grundskolor anser att könsdebatten har fått mer utrymme under det gångna året.

Bland annat på Store Magleby skola i Dragør. Här har man ökat fokus på könsidentitet efter en situation där ett barn tvekade över huruvida det skulle gå till tjejgruppen eller pojkgruppen i en gruppindelning. Händelsen fick personalen att prata om hur mycket könet betyder i vardagen.

— Vi ser till exempel under idrottslektionerna där det är väldigt typiskt att man delar upp i pojkar och flickor. Det har hänt att vissa barn hellre skulle vara i gruppen av motsatt kön och där läraren sedan ordnat lek på ett nytt sätt, så det blev med könsblandade lag, säger Signe Schandorff, pedagogisk ledare vid Store Magleby-skolan.

Efter ökat intresse i genusfrågan från lärare och pedagoger beslutade skolan att bjuda in föräldrar till ett debattmöte om ämnet.

— Vi valde att anordna detta evenemang eftersom skolan är en spegel av det omgivande samhället, och vi har också barn och föräldrar som direkt berörs av frågan om genusidentitet, säger Signe Schandorff.

Skolan i Dragør är inte den enda som tar upp frågan.

Enligt DR Nyheter:s undersökning vidtar flera skolor konkreta åtgärder för att hantera de cementerade sätt på vilka de tidigare har sett på kön.

En del av skolkulturen
Som exempel delar vissa skolor inte längre upp elever i flickor och pojkar. Andra skolor talar om att undvika ord som ”förman” och istället säga ”förperson”.

— Samtal om könsidentitet har fått en fastare struktur i skolor bland barn och föräldrar. Där sådant tidigare var den enskilda lärarens privata projekt, blir det nu mer och mer en del av skolkulturen, säger Tekla Canger, docent och filosofie doktor vid Københavns Professionshøjskole (Köpenhamns universitet för tillämpade vetenskaper).

Hon har skrivit böcker om könsidentitet och hon undervisar lärare och lärarstudenter om ämnet. Hon upplever ett ökande intresse för frågorna i grundskolorna.

— Det har blivit ett större fokus på att kön kan vara många saker, och många elever har också blivit bättre på att säga till om de inte kan känna igen sig i den uppdelning som skolan gör, säger Tekla Canger.

— Och detta är också vad Store Magleby-skolan vill skapa utrymme för, säger Signe Schandorff och anser därför att debatten med föräldrarna är viktig.

— Då kan vi vara väl förberedda och förhindra att något händer som kommer att bli ett problem för individen, säger Signe Schandorff.

Detta visade undersökningen från Danmarks Radio
  • 41 av 176 skolor upplever att diskussioner om könsidentitet har blivit vanligare på skolan under det senaste året.
  • Sex skolor har slutat med att könsuppdela elever.
  • Nio skolor har diskuterat hur man talar utan att använda genuskodade ord.
  • Sex skolor har skickat lärare på kurs i genusfrågor.
  • Sju skolor har bjudit in föräldrar till att tala om könsidentitet.
  • Sex skolor har förändrat sina lokaler.

Ursprungligen publicerad på Nordfront.dk

Källa:
Slut med drenge- og pigehold: Kønsdebatten fylder mere i folkeskolen

  • Publicerad:
    2019-11-19 23:47