GEOPOLITIK. Samarbetsprojektet med en 200 mil lång gasledning för att transportera naturgas från Israel till Europa har stött på patrull. Turkiet som gör anspråk på en del av området hotar nu med att skicka krigsfartyg för att stoppa projektet.

Avtalet mellan Grekland, Cypern och Israel undertecknades den 2 januari i år. Skärmbild: Youtube.

Den 2 januari i år skrev Grekland, Israel och Cypern på ett avtal om att i ett samarbetsprojekt bygga en 200 mil lång gasledning längs Medelhavets botten, skriver SVT Nyheter. Ledningen planeras gå från Israel till Grekland via Cypern och väntas kosta upp emot 60 miljarder kronor.

Gasledningen som enligt planerna ska stå klar år 2025 och länka samman gasfyndigheter i östra Medelhavet med Europa är tänkt att leverera 10 procent av Europas behov av naturgas.

Under havsbottnen utanför Israel beräknas finnas mer än 900 miljarder kubikmeter gas – vissa rapporter gör dock gällande att det kan finnas ytterligare 2 200 miljarder kubikmeter gas i området.

Men nu ökar spänningarna kring Medelhavet då fler länder vill vara med och ta del av fyndigheterna.

Turkiet gör genom ett avtal som slöts med det krigshärjade Libyen under hösten 2019 anspråk på ett större område av östra Medelhavet som ledningen är tänkt att löpa över. Landet som rustat upp sin flotta rejält hotar nu med att sända krigsfartyg för att stoppa gasledningen.

Turkiet har även sänt 2 000 soldater som stöd för den libyska regeringens krig mot utbrytargeneralen Khalifa Haftar. Haftar i sin tur får militärt stöd från flera länder, däribland Egypten som själva har avsevärda intressen i gasledningen. Därmed trappas konflikten i området nu upp.

EU som välkomnat planerna på en gasledning för att minska beroendet av Ryssland och få arabländer som Egypten och Jordanien som kunder, har protesterat och menar att Turkiet inte kan rita om Medelhavets karta genom bilaterala avtal.

— Två länder kan inte ensidigt fastställa gränser om fler stater gör anspråk på området. Turkiet hade aldrig fått igenom detta i en domstol, kommenterade Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet i december.


  • Publicerad:
    2020-07-12 13:40