RADIORECENSION. En ovanligt vaken diskussion fördes igår i Sveriges Radio, om att kolonialism och slaveri inte är något unikt för européerna samt att dessa företeelser inte förklarar våra framgångar och rikedom.

För att vara systemmedia så var det en ovanligt vaken diskussion när Sveriges Radio P1:s Vetenskapsradion Historia i programmet ”Historisk rättvisa för vem?” igår diskuterade frågor som: Hur stor skuld har svenskar och andra européer i kolonialismen och slaveriet? Hur mycket av dagens världsordning kan förklaras med hjälp av den transatlantiska slavhandeln? Och hur kan eller borde västvärlden gottgöra efter fem sekel av av kolonialism?

Medverkade i programmet gjorde, förutom programledaren Tobias Svanelid, etikprofessorn Göran Collste, vid Linköping universitet, aktuell med boken ”Historisk rättvisa  gottgörelse i en postkolonial tid” och Fredrik Segerfeldt, skribent och debattör, aktuell med boken ”Den svarte mannens börda  nya perspektiv på kolonialism, rasism och slaveri”.

Collste inledde diskussionen med en ganska ordinär framställning av slaveriet och kolonialismen som att vara något som framförallt dagens fattiga delar av världen utsattes för av européerna, medan Segerfeldt ville problematisera det hela och vända på begreppen kolonialism och slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv. Han menade att kolonialism och slaveri inte är något som utmärker just européerna, utan att det är något som alla framgångsrika och expansiva civilisationer har sysslat med.

Det hela utvecklades till en väldigt intressant diskussion där sådant som att 1,2 miljoner européer blev slavar i Nordafrika under 1500- till 1700-talen och att Ottomanska imperiet, mongolerna och hunnerna hade varit stora kolonialmakter nämndes och diskuterades. Segerfeldt menade bland annat att det var en underlig föreställning att folk av idag på något sätt ska hållas ansvariga för vad deras nationer gjorde för hundratals år sedan och att denna inställning nästan enbart fanns hos européer. Han frågade retoriskt om någon trodde att Nordafrikanska länder skulle ta ättlingar till svenska slavar som kom till dem och krävde ursäkter och kompensation lika seriöst som europeiska nationer gör när ättlingar till afrikanska slavar kommer till dem. Vidare tog han upp en del sådant som de allra flesta inte vet någonting om, som till exempel att Sverige under 1800-talet kämpade med kanonbåtar nere i Nordafrika tillsammans med USA för att befria svenska och europeiska slavar.

Segerfeldt avlivade även den allmänt accepterade myten om att det till stor del var kolonialism och slaveri som gjorde de europeiska nationerna rika och mäktiga genom att tydligt förklara att den historiska forskningen visar att i princip alla blivande imperier först blev rika och att de sedan som en följd av detta började expandera för att till slut bli imperier. Han påpekade även paradoxen att steget till att bli ett imperium alltid ledde till att nationen blev fattigare.

Tyvärr gick Segerfeldt inte in djupare och förklarade mekanismen bakom denna paradox, att imperier alltid blir fattigare och svagare ju större de blir över en viss storlek tills de en dag faller samman och försvinner. För att göra det så skulle han dock ha behövt komma in på ras och riktigt så långt vågar han nog inte ta diskussionen, varken i radion eller skulle jag gissa i hans bok. Om han nu ens är medveten om betydelsen av ras i detta sammanhang? En bok som däremot förklarar detta utförligt och som jag rekommenderar är Arthur KempsMarch of the Titans – the complete history of the white race” som på lite knappt 700 sidor tydligt visar att när ett imperium växer och allt fler olika folk och raser införlivas, så leder den rasblandning som oundvikligen följer att de egenskaper som ursprungligen gjorde det folk som påbörjade imperiet starkt allt mer vattnas ur och att den unika sammanhållning som ett homogent folk har alltid försvinner när samhället blir mer heterogent. Ett imperium blir alltså bara starkare så länge det håller sig till att införliva folk av samma ras och som är tillräckligt lika varandra. När andra raser och allt för främmande folk börjar införlivas så har resan mot undergången påbörjats, en sanning som utvecklingen av samtliga av historiens imperier har bevisat.

Collste motargumenterade på intet sätt det Segerfeldt förde fram, utan sa att detta var helt korrekt och att det var viktigt att sådant fördes fram, men ändå så märktes det att han själv aldrig gjorde några egna initiativ i programmet  eller som det verkar inte heller i sitt eget arbete eller i sina egna böcker  för att upplysa människor om sådant.

För de flesta som läser Nordfront och för många andra nationella så var det mesta som diskuterades i programmet egentligen ingenting som förändrade ens världsbild, en del nytt lärde man sig visserligen, utan det riktigt intressanta var att något som detta överhuvudtaget diskuteras i systemmedia. Det är uppseendeväckande. Frågan som inställer sig är om detta är ett tidigt tecken på att åsikter och fakta som nationella under lång tid har arbetat hårt med att föra ut nu börjar bli så vanligt förekommande och allmänt accepterade att även systemmedia tvingas att förhålla sig till dem?

Lyssna gärna på programmet, det rekommenderas! Och skulle ni ha någon vän eller släkting som ni vill väcka, men som i nuläget aldrig skulle gå att övertyga om att ta del av material som Nordfront eller andra nationella producerar, så skulle detta program kunna vara ett bra första litet steg i en lång men viktig process.

Källa:
Historisk rättvisa för vem?


  • Publicerad:
    2018-10-24 11:00