Dagens datum 26 april: Detta datum 1986 exploderade reaktor 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl.
Bild: Youtube
Bakgrund
Det sovjetiska kärnkraftsprogrammet tog fart under kapprustningens era på 60-talet. Öst och väst tävlade inte bara militärt utan på alla tänkbara områden.
Vid 70-talets början planerades för en ny gigantisk energianläggning i Tjernobylområdet i Ukraina. Kärnkraftverket döptes efter Sovjets grundare Vladimir Lenin. 1973 påbörjades anläggningsarbetet 10 mil norr om huvudstaden Kiev. Här skulle Sovjetunionens viktigaste kärnkraftsanläggning upprättas.
Den 26 september 1977 invigdes den första reaktorn. Ungefär ett år senare startade den andra och i december 1981 stod den tredje reaktorn redo. Den fjärde färdigställdes på rekordtid och började producera el våren 1984.
Arbetet fortsatte sedan med reaktor fem och sex. Totalt planerade man att bygga tolv stycken. Om reaktor 5 och 6 hade färdigställts innan katastrofen skulle det blivit världens största kärnkraftverk. Det skulle stå som en symbol för Sovjets utveckling.
Kärnkraftreaktorerna kyldes med vanligt vatten och styrdes med kontrollstavar av grafit. Denna modell var sovjets stolthet och kunde utveckla stora mängder energi.
Två kilometer från kärnkraftverket byggdes staden Pripjat för arbetarna. I april 1985 fanns där 48 000 invånare med en medelålder på 26 år. Affärerna var välfyllda och i centrum stod ett stort kulturhus. De som bodde där arbetade för staten och hade det bättre ställt än många andra i landet. Idag är det en utplundrad spökstad där växtligheten åter tagit över.
I Pripjat har naturen åter tagit över.
Beredskapstestet som gick snett
På kärnkraftverket arbetade man dygnet runt. Skiftbyte skedde vid midnatt. Vid detta tillfälle mellan den 25-26 april var det flera som stannade kvar längre. De ville se resultatet av ett test som påbörjats 24 timmar tidigare.
Testet gick ut på att pröva om det gick att driva reaktorns kylsystem fastän det inte fanns någon ström till anläggningen. Det var tänkt som en katastrof-beredskap vid tillfälle av totalt elstopp.
Kärnkraftverket behövde ström för att driva turbiner och pumpar. Med testet ville man se om reaktorn kunde vara självförsörjande under den korta tiden innan dieseldrivna reservaggregat kunde kopplas på.
Testet hade skjutits upp sedan reaktor fyra startades 1984. Även under eftermiddagen 25 april kom order om att testet ska skjutas upp för att inte riskera elförsörjningen. Reaktorn fortsatte därefter att vara i bruk på halv effekt.
När nattskiftet tog över byttes ingenjörerna av. De nya var dåligt insatta i testet. Av misstag sköt en av ingenjörerna in för många styrstavar i reaktorhärden. Detta ledde till en dramatisk minskning av effekten till omkring en procent. Detta var för låg effekt för att kunna genomföra testet. Ändå fortsatte de.
Det blev svårt att öka effekten igen på grund av en gas som bildats och motverkade kärnklyvningen. Normalt måste man vänta tills så mycket av gasen som kallas xenon-135 sönderfallit så att reaktorn kan startas upp igen. Detta ville man inte göra denna ödesdigra natt.
Istället drog de manuellt ut styrstavar för att öka effekten. Klockan 01 hade den ökat till 7 procent. Fler stavar än säkerhetssystemet tillät hade dragits ut. För att förhindra att säkerhetssystemet skulle stoppa reaktorn kopplades detta bort av operatörerna.
Då ångflödet till turbinerna stängdes av ökade reaktoreffekten snabbt. När någon tryckte på nödstoppet var det för sent. Effekten rusade iväg till hundra gånger det maximala.
Bild: Youtube
Reaktorn exploderar
Klockan 01:23 exploderade reaktor 4. Taket slets sönder och radioaktiviteten steg upp i form av ett lila moln. Själva reaktorhärden frilades. När luft kom in skakades byggnaden av ännu en explosion. Ett fyrverkeri av delar från reaktorn spreds i området.
Grafithöljet i reaktorn tog eld. Denna vägde flera tusen ton och när det börjat brinna är det nästan omöjligt att släcka. Det skulle ta nio dagar att stoppa branden. Det var denna som släppte ut det mesta av strålningen i atmosfären.
I kontrollrummet lyste nödbelysningen medan operatörerna såg på varandra. På brandstationen i Pripjat går larmet. Många brandmän tog farväl den natten för att aldrig återkomma.
Bild: Youtube
Totalt skall radioaktiviteten som släpptes ut vid olyckan motsvarat den från 500 Hiroshimabomber. Radioaktivt material från explosionen spriddes runtomkring i området. Bland annat landade de på taket av reaktor 3. Här användes först robotar för att göra rent, men maskinerna klarade inte av den höga radioaktiva strålningen.
Myndigheterna bestämde därför att människor skulle användas istället. Vid vissa områden kunde inte arbetarna stanna mer än 40 sekunder förrän de utsatts för strålning som uppgick till de maximala nivåer som en människa kan klara under hela sin livstid.
Evakuering
Klockan 5 på natten fick kommunistpartiets ledare Mikhail Gorbatjev ett meddelande om explosion och brand vid kärnkraftverket. Istället för att kalla till krismöte skapade han en kommission som skulle utreda saken.
Runt klockan 8 på kvällen, mer än 18 timmar efter den första explosionen, anlände kommissionens ledare Boris Shcherbina till Pripjat. Han blev tvungen att acceptera det faktum att en härdsmälta inträffat och att reaktorkärnan spred ut radioaktivitet.
När vinden började blåsa mot Pripjat ökade strålningen där från 40 till över 300 mikroröntgen. Invånare där har berättat att luften fick en metallisk smak. Arbetarna vid kärnkraftverket var förbjudna att berätta för någon om vad som inträffat.
Strax efter klockan 13 den 27 april gick radiomeddelande ut om att staden skulle börja evakueras klockan 14. Befolkningen fick mindre än en timme att förbereda sig på. 1 200 bussar och 200 lastbilar användes vid evakueringen av Pripjat.
Ett område med 30 km avstånd till kärnkraftverket spärrades av för obehöriga. Sovjets myndigheter evakuerade totalt omkring 115 000 personer från de svårast drabbade området under 1986. Sedan skulle ytterligare 220 000 evakueras från närliggande områden.
Bild: Youtube
Nedfall över Sverige
På morgonen den 28 april upptäcktes onormalt höga strålningsnivåer vid Forsmarks kärnkraftverk norr om Uppsala. Kärnkraftverket utrymdes då man misstänkte en läcka. Höjda strålningsnivåer upptäcktes även i Oskarshamn och vid Studsvik utanför Nyköping samt i Finland.
Totalförsvarets forskningsinstitut spårade källan österut, till Baltikum eller Ukraina. Flygplan skickades för att ta prover vid gränsen till Sovjetunionen. Vid klockan 19 den 28 april bekräftade Sovjet att reaktor 4 i Tjernobyl hade havererat.
Den första utlänningen som kom till platsen var svensken Hans Blix. Han anlände den 8 maj tillsammans med en kommission från internationella kärnenergiorganet.
Nedfallet efter olyckan skall ha varit värst i Gävleområdet. En studie från Linköpings universitet 2001 visade att minst ett 30-tal dödliga cancerfall i Gävletrakten kan kopplas till katastrofen i Tjernobyl.
33 år efteråt beräknades vartannat vildsvin i Gävleborgs län uppvisa höga halter av radioaktivitet. I oktober 2017 rapporterades att ett vildsvin med tio gånger högre strålningshalter än livsmedelsverkets gränsvärden skjutits i norra Uppland. Det var det högsta som hittills uppmätts. Vildvinet tros ha levt i marker som har kvar nedfall från olyckan i Tjernobyl. Att äta köttet innebär en förhöjd cancerrisk. (1)
Metallsarkofagen över reaktor 4 (Bild: Youtube)
Reaktor 4 sedd från Pripjat.
Efterspel
Man kan fråga sig vad Sovjets myndigheter hade gjort om strålningen inte hade upptäckts i Sverige och andra länder. Utan internationella påtryckningar hade Sovjet kanske aldrig erkänt hur stor katastrofens omfattning var. Kanske hade Sovjetmyndigheterna försökt få livet att fortsätta som vanligt med prioritet på att hålla befolkningen lugn.
Efter explosionen i reaktor 4 fortsatte de övriga 3 reaktorerna att vara i bruk. I oktober 1991 började det brinna i reaktor 2 varefter den stängdes ner för att inte startas igen.
I november 1996 stängdes reaktor 1 ner efter internationella påtryckningar. Reaktor 3 var den sista som stängdes ner i december 2000. Sarkofagen som nu är på plats över reaktor 4 började byggas 2016. Den består av 36 000 ton stål och har en livslängd på hundra år.
Den radioaktiva strålningen tros finnas kvar i området i 48 000 år. Det beräknas att människor kanske kan bosätta sig där igen om några hundra år.
Källor:
Bergdahl, Gunnar. (2011). ”Ljudmila från Tjernobyl”. Ordfront.
Filatova, Elena. (2006). ”Tjernobyl – Dagbok från spökstaden”. Bokförlaget Max Ström.
(1) https://www.svd.se/radioaktivt-vildsvin-skjutet-i-sverige
https://www.history.com/news/chernobyl-disaster-coverup
https://rarehistoricalphotos.com/chernobyl-disaster-pictures-1986
https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/tjernobyl-den-omojliga-katastrofen-6422752
Hoppa till huvudinnehåll
