Grundvalen i Svenska Motståndsrörelsens gärning som en kompromisslös och radikal kamporganisation, är dess hängivna skara av aktivister. Vad är det egentligen som driver en aktivist i Motståndsrörelsen? För att få svar på frågan har Nationellt Motstånd intervjuat fyra aktivister i organisationen. Här publiceras den första intervjun.
Under några veckor framöver kommer Nationellt Motstånd att publicera fyra intervjuer, gjorda med några av Motståndsrörelsens aktivister. Först ut är John Högberg, en 24-årig erfaren aktivist från kampgrupp Göteborg.
John, kan Du börja med att berätta lite om din bakgrund för NM:s läsare? När ungefär du fick ditt personliga politiska uppvaknande?
Jag växte upp under ganska så typiska medelklassförhållanden, ute på Hisingen i Göteborg. Mina nationella tankegångar började samtidigt som jag slutade grundskolan och skulle börja på gymnasiet. Det är svårt att ge ett precist svar då jag ganska länge gick runt och bara såg hur mycket var fel i samhället, utan att försöka göra någonting åt det. Inställningen hos gemene man var också något jag reagerade över. De flesta var i mina ögon egoister, som mest såg till sig själva och i allmänhet hade en mycket svag moral. Jag skall inte säga att jag själv alltid var guds bästa barn. Men jag kände i alla fall att någonting var fel. Även om jag kanske inte alltid agerade som jag borde ha gjort.
Under de första åren av mitt politiska uppvaknande var jag en så kallad skinnskalle, och levde ett rätt så kringflackande liv. Tidvis väldigt omoraliskt och meningslöst. Jag stod helt enkelt inte upp för det jag egentligen tyckte och trodde på. Men vägen mellan tanke och handling kan ibland vara lång. För mig tog det några år innan jag tröttnade på att bara gå runt och tycka en massa utan att göra något. Jag lämnade till sist det subkulturella bakom mig och började klä mig normalt. Även om saker och ting började ordnade upp sig då, var det tyvärr många som försvann från den nationella rörelsen när de lämnade skinnhuveperioden bakom sig och blev ”svenssons”. Men jag kände att jag ville något mer. Det jag tyckte var fel i samhället var fortfarande fel och inget hade blivit bättre. Snarare sämre!
När kom du med i Motståndsrörelsen och varför är du nationalsocialist?
Under ett av bråken jag var inblandad i som skinnhuvud, kom jag i kontakt med Svenska Motståndsrörelsen. Detta var min första kontakt med organisationen. Det var en bra kontakt med folk som visade en mer redig bild än den jag själv visade utåt då. Några år passerade innan jag själv igen sökte kontakt med Motståndsrörelsen. Detta var strax innan en demonstration i Göteborg. Jag hade blivit ombedd att komma dit för att få en större bild av hur saker gick till och fungerade, samt för att träffa folk och bygga mig en egen uppfattning om organisationen. Sagt och gjort. Jag gick dit och fick ett mycket bra intryck av både aktivisterna och deras uppförande.
Denna demonstration var en stor anledning till varför jag har valt denna väg i livet, till varför jag gick med i organisationen. Efter att jag studerat en hel del politisk litteratur, så förstod jag att jag var nationalsocialist. Det som stod i böckerna var precis vad jag kände inom mig. Det fyllde tomrummen efter alla de frågor jag hade gått under åren och grubblat över. Det var vår folksjäl som höll på att dö ut och jag såg det tydligt.
Varför har du valt att stanna kvar under åren i Motståndsrörelsen?
Det kan vara svårt att i början anpassa sig till de nya regler och förhållningssätt som det innebär att vara aktiv nationalsocialist i organisationen. Det blir svårt med jobb, gamla vänner, nya rutiner och liknande men det är ett val man måste göra. Man kan inte vara både och. Och att bara åka på en och annan demonstration ett par gånger om året räcker inte! Sådant kan vara bra propagandatillfällen. Spelningar är ett bra sätt att få slappna av på med likasinnade och knyta nya kontakter. Men man måste synas för vanligt folk likväl. Det är när man står utanför deras mataffär när de ska handla efter jobbet, eller när man öppet befinner sig ute på stan, som de kan få chans att diskutera med oss. Det är endast så vi kan förmedla vår åsikt och visa att vi finns. Det är ute bland vanligt folk som vi kan visa på att ett alternativ finns till mångkulturen.
Det är även då, på stan. man oftast får träffa på systemet i sin ”bästa kostym”. Det är polisen som genom åsiktsregistrering, grundlösa gripanden enligt någon gummiparagraf, eller att vara runt en hela tiden, gör så att folk inte vågar komma fram. Detta är dock ett bra betyg för oss. För det finns inte en revolutionär rörelse som har fått komma till makten utan motstånd från den redan sittande. Desto mer som vi röner framgång och vinner mark, desto mer kommer makten att ta till för att försöka stoppa oss. I dagsläget försöker de framförallt stoppa oss genom att hetsa upp stämningen mot oss bland allmänheten, och genom det få till stånd ett organisationsförbud. Men det är bra – då vet vi att vi är på rätt väg!
Även andra ”revolutionärer”, som uppbär statsbidrag(!), har genom åren försökt att stoppa oss. Det kommunisterna inte förstår är att vi tror på en sak som är högre än oss själva. Vi tror på en sak högre än det liv vi fått; det kommer dessa ”revolutionärer” aldrig någonsin kunna göra. Deras tankegångar baseras på en ren utopi. Deras världsåskådning är en helt och hållet teoretisk tanke, som trots otaliga försök aldrig har visat sig fungera. Det är på grund av demokratins misslyckande, och våra motståndare extremvänsterns luftslott, vi kommer att vinna.
Hur tror du att samhällsutvecklingen kommer att bli de närmaste åren? Vill Du rikta någon uppmaning direkt till NM:s läsare?
Nu rinner tiden ifrån oss fortare än vi kan ana. Det är nu det är dags att sluta tjafsa och börja agera! De närmaste åren kommer att innebära mycket för mig, för dig och hela det nordiska folket. Hur lång tid tror du vi har kvar? Snart är vi en minoritet i vårt eget land. Det behövs ingen statistik för att bevisa detta; gå ut en sväng på stan och tänk på vad jag har sagt. De närmaste åren kommer kräva mycket hårt arbete av oss patrioter. Systemet kommer att dra åt tumskruvarna än mer på oss, samtidigt som främlingarna kommer att fortsätta välla in.
Vi måste vända det tankesätt som har infekterat vårt folk. Och det, mina kamrater och kommande bröder, blir en kamp utan dess like. Det är därför av yttersta vikt att vi stålsätter oss och att DU bereder dig för ett liv av kamp; för ditt folks överlevnad! Står du på vår sida?
Hoppa till huvudinnehåll
