UTRIKES. Samma domare som i dagarna nekade att utlämna Julian Assange till USA med hänsyn till hans hälsa, avslog idag hans yrkande på borgen. Assange hade begärt att släppas fri mot borgen i väntan på rättegång.

Wikileaksgrundaren och visselblåsaren Julian Assange nekades idag borgen av en brittisk domstol, alltmedan företrädare för den amerikanska regeringen fortsatt försöker få honom utlämnad till USA, skriver NBC News. Ett stort antal demonstranter som krävde att Assange skulle släppas fri hade samlats utanför domstolen.

Beslutet om att neka Assange borgen kommer bara några dagar efter att samma domare beslutade att inte lämna ut honom till USA, där han är misstänkt för spioneri och dataintrång. Nordfront skrev om beslutet och hur behandlingen av Julian Assange kritiserats av flera människorättsorganisationer.

Assange, som är häktad i Storbritannien för att ha brutit mot brittiska borgensregler, hade begärt att i väntan på rättegång släppas fri mot borgen. Hans advokater hävdade att Assanges mentala hälsa riskerar försämras om han tvingas fortsätta att vara skild från sin partner och parets två små barn, och uttryckte även oro över coronaviruset som ska finnas i brittiska fängelser.

Det var domaren Vanessa Baraitser som avslog advokaternas begäran och menade att Assanges förflutna visar att han riskerar att fly. Hon tillade också att Assange tidigare brutit mot borgen och visat en benägenhet att ”trotsa domstolens beslut”.

Assange får nu stanna i Belmarshfängelset i London medan det amerikanska justitiedepartementet överklagar beslutet att neka en utlämning till USA. Där har han suttit sedan april 2019.

Om den 49-årige journalisten och nätaktivisten utlämnas till USA riskerar han 175 års fängelse, vilket är maxstraffet för de 18 fall av spionage och ett dataintrång som han anklagas för.

Wikileaks publicerade hundratusentals filer med känsliga avslöjanden av ledande figurer i världsetablissemanget, underrättelsetjänster som CIA och Mossad, pedofilskandalen Pizzagate samt amerikanska hemligstämplade dokument om militära insatser i Irak och Afghanistan och mycket annat.

I materialet ingick bland annat en video som visade en amerikansk Apache helikopterattack i Bagdad år 2007, där ett dussin människor dödades, bland dem två journalister från Reuters.


  • Publicerad:
    2021-01-06 14:50