Judiskt inflytande – är det bra för svenskarna? – Sammanfattning del 4

JUDEFRÅGAN. Del 4 handlar om sionistiska förehavanden i Sverige och i USA före och under andra världskriget.

Tidskriften Judisk Krönika publicerades för första gången i början av 1930-talet. Syftet var att sprida judisk kultur, historia och sionistisk ideologi till judarna i Skandinavien. Då nationalsocialismens idéer samtidigt bredde ut sig i Sverige började sionisterna i tidskriften propagera för att utöka lagstiftningen gällande förtal.

Judisk Krönika 1934 Nr 2

Judisk Krönikas redaktör Daniel Brick argumenterar för att lagstiftningen gällande förtal och hets måste utökas.

Holländska regeringen vill göra antisemitismen straffbar

Men detta får icke längre gälla endast individen, det måste även utsträckas till att gälla grupper som i fråga om konfession eller härstamning skilja sig från övriga delar av befolkningen. Den enklaste rättfärdighet kräver det.

Under andra världskriget skulle Judisk Krönika främst lyfta fram socialdemokrater som ville skapa vad som senare skulle bli lagen om hets mot folkgrupp. Efter påtryckningar från Judiska Världskongressen implementerades lagen i Sverige efter andra världskriget.

Judiska Krönika 1934 Nr 1

Anförande av docent Hugo Valentin hållet vid Svenska zionistförbundets grundande den 25 december 1933

Vårt andra mål är en judiskt bildad, judiskt ansvarsmedveten svensk-judisk ungdom. Den tiden är förbi, då det ansågs vara vår plikt som svenska medborgare att negligera vår judiska solidaritet, ett åskådningssätt som väl f. ö. I teorin aldrig blivit allmänt omfattat. Vi hava två solidaritetskretsar, den svenska och den judiska. Det är vår dubbla patriotism.

Under samma tidsera medgav den sionistiska juden Nahum Goldmann i hans bok The autobiography of Nahum Goldmann (1969 sid. 58) omfattningen av det judiska inflytandet i Weimarrepublikens Tyskland.

Den ekonomiska position som judarna hade i Tyskland under 1920-talet hade ingen dåvarande motsvarighet i hela världen. Judarna var representerade i majoriteten av alla tyska bankstyrelser. Dagligvaruhandeln hade judarna en stor kontroll över och till skillnad från judarna i USA hade judarna i Tyskland lyckats penetrera även den tunga industrin, järnvägarna och skeppsrederierna.

Dagspressen ägdes eller editerades av judar, den internationella nyhetsrapporteringen var i princip helt i deras händer och även teatrarna kontrollerades till stor del av judar.

Det fanns dock fortfarande vissa områden som de hade svårigheter att arbeta i. Det var fullkomligt otänkbart för en jude att bli utsedd till minister och de hade också svårt att få höga jobb inom civilförvaltningen och militären.

Det var Nahum Goldmann som tillsammans med Stephen Wise arbetade för att skapa Judiska Världskongressen.

Ett av Judiska Världskongressens huvudsakliga mål är att representera varje judisk kommunitet var det än må vara från det ögonblick den inte är stark nog att handla självständigt. På grund härav måste flertalet av våra interventioner vara hemliga. Om till exempel en våg av antisemitism visar sig i någon latinamerikansk stat ber judarna i detta land oss genast att intervenera. Vi beger oss då till den amerikanska State Department och till ifrågavarande stats ambassader i Washington eller Paris. Ingen, varken amerikaner eller, a fortiori, det land som det gäller, önskar någon publicitet kring vårt inskridande: det handlar om självständiga stater.

(Den judiska paradoxen 1976 sid. 59)

Goldmann flydde till USA efter att nationalsocialisterna tagit makten i Tyskland. Där skulle han fortsätta sitt arbete genom att påverka de amerikanska politikerna att ta en mer vänlig inställning till sionismen.

År 1941 skapar Judiska Världskongressen ”Institutet för judiska affärer”. Direktörerna var två judiska advokater, bröderna Jacob och Nehemja Robinson. Genom detta institut arbetades det för att förverkliga brödernas två framtidsplaner; Nürnbergdomstolen och doktrinen om tyskt skadestånd till det judiska folket. Dessa två idéer fördes alltså fram innan de nationalsocialistiska tyskarna ens hade hunnit börja massmörda miljontals judar som dagens historieskrivning påstår har hänt.

Nürnbergdomstolen var enligt Goldmann ett effektivt sätt att varna och avskräcka människor, även inför framtiden. Väl i USA försökte Goldmann och sionisterna att föra samman judarna i USA, något som de också lyckades med. Den amerikansk-judiska kongressen, som år 1943 hade 500 judiska delegater och representerade över en miljon judar, antog resolutioner om att bekämpa ”Vitboken” och att om Palestina skulle bli en nation var det viktigt att judarna skulle vara i majoritet.

Flera förslag togs upp under kongressen:

Judisk Krönika 1943 Nr 8

Den amerikansk-judiska kongressens resolutioner

En av dessa krävde rätten att leva för alla invånare i alla länder utan åtskillnad till ras, religion, och språk samt kriminaliserandet av antisemitismen som instrument för nationell eller internationell politik, dessutom erkännande av judarnas rätt till ansvarsställande vid förlusten av liv eller egendom och rätten för offren för axelmakternas terrorism att återvända till sina forna hem.

Judisk Krönika 1974 Nr 9-10

Chajim Weizmann – Israels förste president

Antisemitismen är en bacill som varje icke-jude bär inom sig, även om han själv förnekar detta. Liksom alla andra baciller kan också denna förbli overksam och ofarlig i många år. Men så snart lämpliga omständigheter föreligger, börjar denna bacill föröka sig och ge upphov till epidemier.

Den amerikanske presidenten Harry S. Truman skulle aktivt stödja staten Israels skapande efter kriget och fick som tack för sitt stöd en stor Torah-rulle av den sionistiske ledaren Chaim Weizmann.

Harry S. Truman (till vänster) med Chaim Weizmann.

På 2000-talet skrev tidningarna om att delar ur Trumans dagböcker hade hittats, dagböckerna innehöll allt annat än smickrande anteckningar om judarna.

Trumans citat från Harry S. Truman Library & Museum:

The Jews, I find are very, very selfish. They care not how many Estonians, Latvians, Finns, Poles, Yugoslavs or Greeks get murdered or mistreated as D[isplaced] P[ersons] as long as the Jews get special treatment. Yet when they have power, physical, financial or political neither Hitler nor Stalin has anything on them for cruelty or mistreatment to the under dog.

Del 5 kommer att handla om statsmannen utan stat – Nahum Goldmann.

Dela artikeln på sociala medier:

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

1
Lämna en kommentar

Please Login to comment
1 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
Klaus Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Klaus
Medlem

Väldigt informativ artikel. Men det är fruktansvärt beklagligt att varken det svenska eller det tyska folket får information om judisk makt. Det skulle redan börja i skolan för att förstå nationalsocialism efter det första världskriget och kriget själv. Det fanns mäktiga judiska industribossar i Tyskland som hade stor betydelse för Tysklands teknisk framgång, t.ex. Orenstein & Koppel (lokomotiv, flytgrävmaskin, Lübeck, Berlin) och AEG (Allgemeine Elektrizitäts-Gesellschaft, Berlin), grundaren Emil Rathenau, far till utenriksminister Walther Rathenau. Judiska företagare gjorde mycket med judiska banker (dvs med pengar) i Frankfurt, t.ex köpa företag. Werner Siemens (icke-jude) däremot var uppfinnare och hade både kooperation och… Läs mer »