MEDIA. På kort tid har Bonnier köpt upp många nyhetsbolag i Sverige. Nu är det Hall Media som slukas.

Inom Hall Media finns tio lokaltidningar som går att prenumerera på, tolv nyhetswebbplatser och sju ”gratistidningar” i Småland och Västergötland.

Nu köps dessa upp av Bonnier via Mittmedia i samarbete med Amedia.

— I grunden handlar det om att vi tror på behovet av lokaljournalistik och redan i och med köpet av Mittmedia åtog vi oss att få det att fungera även ur ett affärsperspektiv. Vi har sedan dess stärkts i vår tro att det finns bra möjligheter och att konstellationen Mittmedia och Amedia har de bästa förutsättningarna att lyckas, säger Anders Eriksson, som är vd för Bonnier News.

Bonnier News och Amedia köpte Mittmedia för drygt ett år sedan.

Nu förvärvas 51 procent av aktierna i Hall Media av Mittmedia som till 20 procent ägs av Amedia. Amedia förvärvar resterande 49 procent. Köpeskillingen är hemlig.

Affären måste godkännas av Konkurrensverket för att kunna slutföras. Flera röster för ett drygt år sedan gjorde bedömningen att Bonniers köp av Mittmedia inte skulle godkännas på grund av Bonniers dominerande ställning på mediemarknaden, men affären tilläts.

Bonnier kräver mer
Tidningsutgivarnas ordförande Victoria Svanberg tillsammans med bland andra Anders Eriksson krävde 20 mars i en debattartikel i Dagens Nyheter att deras tidningar ska få omedelbara stödpaket bestående av skattepengar, för sin tidningsutgivning.

Kravet grundar sig på situationen med coronaepidemin. På grund av den ekonomiska kris som blir följden när samhällsfunktioner har begränsad verksamhet, har tidningarna nu stora ekonomiska problem. Framförallt har annonsintäkterna sjunkit dramatiskt.

Den nu pågående Corona-krisen slår stenhårt mot alla företag i Sverige och drabbar medierna i den transformering som dagspressen genomgår. Det blir en dubbel smäll när företag slutar att annonsera.

Enligt rapporter var 2018 det ”[s]ämsta året någonsin för en hårt ansatt dagstidningsmarknad”. Situationen för bolagsmedierna har försämrats sedan dess. Till detta problem kommer nu coronakrisen.

— Om dagspressen förlorar kanske tre miljarder kronor i annonsintäkter får det förödande konsekvenser för en redan ekonomiskt pressad bransch. Dagstidningarnas cirka 4 000 journalister gör ett viktigt jobb – inte minst nu när hela samhället utsätts för påfrestningar på grund av coronakrisen, säger Victoria Svanberg.

Tidningsutgivarna anser att deras dagspress är samhällsviktig och att de därför ska få statens skattepengar motsvarande 200 miljoner kronor i månaden för att kunna upprätthålla sin verksamhet.

De vill också ha skattebefrielse från moms, förstärkt direkt presstöd, och att hela årets driftsstöd ska betalas ut snarast.

De vill också att staten ska ge dem ett trefaldigt distributionsstöd samt fördubbla anslaget till deras lokala journalistik.

Konkurrenter till medlemmar i Tidningsutgivarnas organisation ska dock inte få några skattepengar i stöd, anser organisationen, i och med att små nyhetsaktörer som inte har råd att framställa lika mycket egna nyheter som de stora aktörerna inte ska inkluderas i stödpaketen. Förslaget är att en tidning måste ha minst 55 procent egenframställt innehåll.

Vidare vill Tidningsutgivarnas organisation slippa returpappersförordningen.

År 2016 fick Bonnier villkorslösa ”lån” på motsvarande 900 miljoner kronor i stöd från EU, eftersom Bonnier vill stanna kvar i mediebranschen.

— Det gläder mig att EIB har valt Bonnier som mottagare av ett lån enligt investeringsplanen för Europa, sade Bonniers chef Tomas Franzén då.

— Vi har 200 års erfarenhet och vill stanna kvar i mediebranschen. För att lyckas med detta går vi över från att ha varit ett traditionellt förlag och sändningsföretag till att bli en digital mediekoncern. Vi befinner oss nu mitt i denna process. Detta förutsätter betydande investeringar, och lånet utgör ett värdefullt bidrag till dessa, sade Franzén.

I denna övergång till att bli en digital mediekoncern kräver de nu alltså skattepengar för sin papperstidningsproduktion och -distribution samtidigt som de avser att köpa Hall Media med deras 17 papperstidningar.

Uppdatering:
På fredagseftermiddagen, mindre än två veckor efter Tidningsutgivarnas debattartikel i Dagens Nyheter, meddelar regeringens kulturminister Amanda Lind (MP) att man föreslår en permanent förstärkning av mediestödet på 200 miljoner kronor per år.

— Vi ser att tappet på annonsmarknaden är uppemot 50 procent, i en bransch som redan tidigare var hårt pressad. Efterfrågan på nyheter är större än någonsin i hela landet. Samtidigt har [corona-] krisen försvårat mediernas finansiering, säger Lind.

För att hantera den mest akuta krisen som beror på annonsminskningen avsätts i år 150 av de 200 miljonerna för ett tillfälligt nytt distributionsstöd under tre månader, i en variant av det som Tidningsutgivarna krävde den 20 mars. Det stödet omfattar alla tryckta tidningar, även så kallade gratistidningar och andra tidningar som annars inte omfattas av driftsstöd.

Resterande 50 miljoner kronor föreslås gå till en fördubbling av stödet för bevakning av geografiska områden med svag eller obefintlig journalistisk bevakning, också i en variant baserad på Tidningsutgivarnas krav.

— Mångfald av medier i hela landet är centralt i vår demokrati, säger Amanda Lind i ett eko av Bonniers och Tidningsutgivarnas debattartikel.

Januariöverenskommelsens koalition med regeringen, Centern och Liberalerna föreslår också att genomföra en variant av Tidningsutgivarnas krav på tillfälliga regelförändringar i presstödet: Utbetalning av redan beslutat presstöd ska kunna ske i förhand för innevarande år.

Däremot går Januarikoalitionen inte Bonniers till mötes i deras krav att endast tidningar med 55 procent eget redaktionellt material ska få ta del av detta föreslagna stöd, vilket gör att flera av deras små konkurrenter också får dela på kakan.

Källor:
Bonnier-ägda Mittmedia köper Hall Media
Tidningsutgivarna: Här är krisåtgärderna som krävs för att rädda medierna
Mediestödet ökar med 200 miljoner

  • Publicerad:
    2020-04-03 18:20