”Judeparagrafen”

Dagens datum 17 maj: Denna dag för 200 år sedan skrevs den norska grundlagen under, vilket är anledningen till Norges 17-majfirande. Grundlagens andra paragraf var den omtalade ”Judeparagrafen”.

paragraf2

Norges grundlag godkändes officiellt av nationalförsamlingen i Eidsvoll den 16 maj 1814. Den blev daterad och presenterad inför kungen Christian Fredrik den 17 maj, en dag som under 1800-talet fick status som nationaldag.

Grundlagens andra paragraf, även kallad Judeparagrafen, var en utveckling och skärpning av de restriktioner som redan fanns mot judar genom Kristian V:s norska lag från 1687. Innan 1814 kunde judar inträda riket enbart med hjälp av ett särskilt tillstånd, ett leidebrev, som utfärdades av kungen.

Utöver judar blev också jesuiter och munkordnar nekat tillgång enligt de norska grundlagsbestämmelserna 1814: Hela paragrafen lyder:

Den evangelisk-lutherske Religion forbliver Statens offentlige Religion. De Indvaanere, der bekjende seg til den, ere forpligtede til at opdrage sine Børn i samme. Jesuitter og Munkeordener maae ikke taales. Jøder ere fremdeles udelukkede fra Adgang til Riget.

Judar som kom till Norge, frivilliga (som handelsresande) eller ofrivilliga (till följd av skeppsbrott), blev arresterade och utvisades från landet.

Grunnloven_1814_plktr_05875

Bakgrund
I den nyligen utgivna boken Jødeparagrafen hävdar idéhistorikern Håkon Harket att de drivande bakom förbudet mot judar var Nicolai Wergeland, Georg Sverdrup och Christian Magnus Falsen. Harket hävdar också i sin bok att varken jordbrukare eller affärsinnehavare var drivkrafter, vilket verkar osannolikt eftersom debatten om Judeparagrafen plötsligt avbröts den 16 april, när bonden Teis Lundegaard stod upp och utropade: ”Staaer op Alle, som ingen Jøder ville have i Landet!” – varpå majoriteten i församlingen spontant reste sig upp.

Enligt sorenskrivern (tingsrättsdomare) Lauritz Weidemann blev följande uttalanden gjorda i samband med diskussionerna kring judeförbudet:

Den jødiske Nations Historie godtgjør, at dette Folk stedse har vært oprørsk og bedragersk, og deres Religionslære, Haabet om igjen at opstaae som egen Nation, har, saa ofte de have erhvervet nogen besynderlig Formue, forledet dem til Intriguer og til at danne Stat i Stat. Landets Sikkerhed fordrer altsaa ihenseende til dem en absolut Undtagelse.

Nicolai Wergeland skrev senare om debatten:

Pluraliteten, hvortil ogsaa jeg denne Gang hørte, var imod dem [jødene], og saaledes vedtoges det, som vel er, at Landet skal være befriet fra Jøder. Der kunde være Jøder nok af vor egen Tro. Israeliterne, som have hele Jorden til Fædreland, kunne gjerne lade os beholde for os selv denne Afkrog paa Kloden. Deres Indtrængen i Landet vilde kun fordærve og forarme Almuen.

Försök att ta bort ”Judeparagrafen”
Totalt gjordes fyra försök att få paragrafen upphävd i Norge. Mycket lägligt hade det 8 år efter grundlagens tillkomst börjat strömma in judiska pengar till Norge. Det första förslaget om att häva paragrafen kom 1842, 20 år efter att juden Joseph Hambro, från det danska bankirhuset Hambro, och juden William Benedicks, från det svenska bankirhuset Michaelson & Benedicks, hade beviljat ett statligt lån till Norge för att ”rädda staten” från konkurs. Drivande bakom förslaget att avskaffa judeparagrafen var författaren Henrik Wergeland, sonen till Nicolai Wergeland, som i samband med detta hade gett ut diktsamlingen Jøden.

Henrik Wergeland.

Henrik Wergeland.

Förslaget avvisades dock av kraftfulla och omfattande ekonomiskt motiverade argument. Wergeland kom dock att fortsätta att kämpa för avskaffandet av denna paragraf och när förslaget för fjärde gången skulle behandlas i parlamentet den 13 juni 1851 blev det slutligen antaget. Den 21 juli, 1851 blev författningsändringen sanktionerad av kungen.

Judeparagrafen återinförs
Den 12 mars 1942 återinförde Vidkun Quisling och den nationalsocialistiska regeringen Judeparagrafen. Den stod kvar fram till krigsslutet 1945.

Vidkun Quisling.

Vidkun Quisling.

Artikeln ursprungligen publicerad på Nordfront.net

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

2
Lämna en kommentar

Please Login to comment
2 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
2 Comment authors
SigfridVedklampen Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Vedklampen
Medlem

Intressant!

Sigfrid
Medlem

Finns det någon normal människa som tvivlar på vilket dåligt inflytande judar har på samhället.